Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ädellav

Organismgrupp Lavar Megalaria grossa
Ädellav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ädellav är en skorplav med ljust blågrå till gulgrå bål. Apothecierna är ofta stora, mattsvarta, något konvexa och har en glänsande svart kant. Mikroskopiska karaktärer är avgörande för säker identifiering. Sporerna är 2-celliga och upp till 30 µm långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för ädellav Observationer i  Sverige för ädellav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ädellav förekommer från Skåne till Uppland samt i Gästrikland och Jämtland. Arten är sällsynt men förekommer lokalt rikligt i västra Sverige och på Gotland. Den finns dokumenterad på drygt 200 lokaler. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. I Danmark och Finland är ädellav rödlistad. Totalutbredningen omfattar Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på till omkring 80% på ask men även på asp i öppna skogs- och jordbruksmarker med hög luftfuktighet. Förekommer från Skåne till Uppland samt i Gästrikland och Jämtland. Lämpliga gamla halvöppet stående lövträd i jordbrukslandskapet eller skogsmark nyskapas praktiskt taget inte alls. Igenväxning av landskapet är ett stort hot. Askskottssjukan är ett hot varför arter ändras från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (7000-14000). Antalet lokalområden i landet skattas till 900 (700-1400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3600 (2800-5600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 70 (40-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Ädellav förekommer i kulturmiljöer som lövängar och ädellövträdsdungar på inägomark, skogsmiljöer som ädellövskog samt blandskogar med asp och gran. Luftfuktigheten är alltid hög. I Dalälvsområdet förekommer ädellav främst i klibbalskärr. Ädellövträd som ask och lönn samt asp är de vanligaste substraten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· lundalm
· lundalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Megalaria (ädellavar), Art Megalaria grossa (Pers. ex Nyl.) Hafellner - ädellav Synonymer Catinaria grossa (Pers. ex Nyl.) Vain., Catillaria grossa (Nyl.) Körb., Lecidea grossa Pers. ex Nyl.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på till omkring 80% på ask men även på asp i öppna skogs- och jordbruksmarker med hög luftfuktighet. Förekommer från Skåne till Uppland samt i Gästrikland och Jämtland. Lämpliga gamla halvöppet stående lövträd i jordbrukslandskapet eller skogsmark nyskapas praktiskt taget inte alls. Igenväxning av landskapet är ett stort hot. Askskottssjukan är ett hot varför arter ändras från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (7000-14000). Antalet lokalområden i landet skattas till 900 (700-1400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3600 (2800-5600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 70 (40-80) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Ädellav är en skorplav med ljust blågrå till gulgrå bål. Apothecierna är ofta stora, mattsvarta, något konvexa och har en glänsande svart kant. Mikroskopiska karaktärer är avgörande för säker identifiering. Sporerna är 2-celliga och upp till 30 µm långa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ädellav

Länsvis förekomst och status för ädellav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ädellav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ädellav förekommer från Skåne till Uppland samt i Gästrikland och Jämtland. Arten är sällsynt men förekommer lokalt rikligt i västra Sverige och på Gotland. Den finns dokumenterad på drygt 200 lokaler. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. I Danmark och Finland är ädellav rödlistad. Totalutbredningen omfattar Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Megalaria - ädellavar 
  • Art
    Megalaria grossa(Pers. ex Nyl.) Hafellner - ädellav
    Synonymer
    Catinaria grossa (Pers. ex Nyl.) Vain.
    Catillaria grossa (Nyl.) Körb.
    Lecidea grossa Pers. ex Nyl.

Ädellav förekommer i kulturmiljöer som lövängar och ädellövträdsdungar på inägomark, skogsmiljöer som ädellövskog samt blandskogar med asp och gran. Luftfuktigheten är alltid hög. I Dalälvsområdet förekommer ädellav främst i klibbalskärr. Ädellövträd som ask och lönn samt asp är de vanligaste substraten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Triviallövskog, Vattendrag, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Laven är beroende av gamla ädellövträd och asp i allehanda humida skogs- och kulturmarker. Avverkning av sådana träd är ett hot liksom dikning av klibbalskärr eller sumpskog av blandtyp med klibbal, ask och gran. Lämpliga, gamla, halvöppet stående ädellövträd i jordbrukslandskapet nyskapas praktiskt taget inte alls. I sydligaste Sverige har arten minskat kraftigt vilket antas bero på gallring av asp i skogsmark och avverkning av grova lövträd i hagmarker.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Rikliga lokaler bör skyddas mot slutavverkning och dikning.
Utländska namn – FI: Saarnenjäkälä.

Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. 1997. Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Megalaria - ädellavar 
  • Art
    Megalaria grossa, (Pers. ex Nyl.) Hafellner - ädellav
    Synonymer
    Catinaria grossa (Pers. ex Nyl.) Vain.
    Catillaria grossa (Nyl.) Körb.
    Lecidea grossa Pers. ex Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.