Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  äkta daggvide

Organismgrupp Kärlväxter Salix daphnoides subsp. daphnoides
Äkta daggvide Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Daggvide är ett träd eller stor buske, upp till 10 m högt. Kvistarna är glänsande rödbruna och som torra blådaggiga. Blad lansettlika, 5–10 x 1,5–2,5 cm, med kort bladskaft, som unga håriga men snart kala och glänsande. Bladkanten är sågad. Hängena är håriga och upp till 7 cm långa. Daggvide är det enda nordiska vide som har blådaggiga kvistar. Denna karaktär kan dock vara svår att se i fuktigt väder mm. De flesta liknande viden har långa bladskaft med glandler vid bladskaftsfästet (vilket daggvide saknar).
Utbredning
Länsvis förekomst för äkta daggvide Observationer i  Sverige för äkta daggvide
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Daggvide förekommer naturligt i Värmland vid Klarälven och i Dalarna vid Österdalälven, totalt troligen på färre än 100 lokaler. I övrigt förekommer den här och var förvildad från odling i södra Sverige. De flesta rapporter från Värmland pekar på en kraftig tillbakagång senaste decennierna för arten. I övriga Norden finns arten endast naturligt i Norge, där den förekommer i Österdalen och Gudbrandsdalen. Underarten daphnoides förekommer inom tre åtskilda områden. Dels det norsk-svenska, dels Baltikum och vidare i Mellan- och Sydeuropa från norra Italien och Rumänien till mellersta Frankrike, med tyngdpunkten i Alperna. Österut ersätts ssp. dahnoides av ssp. acutifolia (spetsdaggvide) som förekommer från Svarta havet till Vita havet och österut.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Daggvide förekommer naturligt i Värmland vid Klarälven och i Dalarna vid Österdalälven. I övrigt förekommer den här och var förvildad från odling i södra Sverige. Daggvide växer främst på sand och grus efter älv-, å- och sjöstränder. Det är konkurrenskänsligt och gynnas av stranderosion, översvämningar och att det bildas rörliga sandbankar. Arten har missgynnats av den igenväxning som följt på att hävden har minskat efter Klarälven och Dalälven. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (12000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 176 (160-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Daggvide växer främst på sand och grus efter älv-, å- och sjöstränder. Det är konkurrenskänsligt och gynnas av stranderosion, översvämningar och att det bildas rörliga sandbankar.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Salicaceae (videväxter), Släkte Salix (viden), Underart Salix daphnoides subsp. daphnoides - äkta daggvide Synonymer Salix daphnoides var. norvegica C. Agardh, Salix daphnoides daphnoides, daggvide, Salix daphnoides ssp. daphnoides

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Daggvide förekommer naturligt i Värmland vid Klarälven och i Dalarna vid Österdalälven. I övrigt förekommer den här och var förvildad från odling i södra Sverige. Daggvide växer främst på sand och grus efter älv-, å- och sjöstränder. Det är konkurrenskänsligt och gynnas av stranderosion, översvämningar och att det bildas rörliga sandbankar. Arten har missgynnats av den igenväxning som följt på att hävden har minskat efter Klarälven och Dalälven. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (12000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 176 (160-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Daggvide är ett träd eller stor buske, upp till 10 m högt. Kvistarna är glänsande rödbruna och som torra blådaggiga. Blad lansettlika, 5–10 x 1,5–2,5 cm, med kort bladskaft, som unga håriga men snart kala och glänsande. Bladkanten är sågad. Hängena är håriga och upp till 7 cm långa. Daggvide är det enda nordiska vide som har blådaggiga kvistar. Denna karaktär kan dock vara svår att se i fuktigt väder mm. De flesta liknande viden har långa bladskaft med glandler vid bladskaftsfästet (vilket daggvide saknar).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för äkta daggvide

Länsvis förekomst och status för äkta daggvide baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för äkta daggvide

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Daggvide förekommer naturligt i Värmland vid Klarälven och i Dalarna vid Österdalälven, totalt troligen på färre än 100 lokaler. I övrigt förekommer den här och var förvildad från odling i södra Sverige. De flesta rapporter från Värmland pekar på en kraftig tillbakagång senaste decennierna för arten. I övriga Norden finns arten endast naturligt i Norge, där den förekommer i Österdalen och Gudbrandsdalen. Underarten daphnoides förekommer inom tre åtskilda områden. Dels det norsk-svenska, dels Baltikum och vidare i Mellan- och Sydeuropa från norra Italien och Rumänien till mellersta Frankrike, med tyngdpunkten i Alperna. Österut ersätts ssp. dahnoides av ssp. acutifolia (spetsdaggvide) som förekommer från Svarta havet till Vita havet och österut.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Salicaceae - videväxter 
  • Släkte
    Salix - viden 
  • Art
    Salix daphnoides - daggvide 
  • Underart
    Salix daphnoides subsp. daphnoides - äkta daggvide
    Synonymer
    Salix daphnoides var. norvegica C. Agardh
    Salix daphnoides daphnoides
    daggvide
    Salix daphnoides ssp. daphnoides

Daggvide växer främst på sand och grus efter älv-, å- och sjöstränder. Det är konkurrenskänsligt och gynnas av stranderosion, översvämningar och att det bildas rörliga sandbankar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Daggvide har missgynnats av den igenväxning som följt på att hävden har minskat efter Klarälven och Dalälven. Vattenreglering har på flera håll förstört möjligheterna för daggvide att fortleva. Överdriven rensning och uppsnyggning har skadat daggvidesbestånd på flera håll. Lokalt har även bävrar, vilka tycks vara förtjusta i daggvidet, gått hårt åt den. Även hybridisering med planterat spetsdaggvide ssp. acutifolia kan bli ett problem.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
På naturliga lokaler för daggvidet måste skyddas mot exploatering (särskilt gäller det lokaler med rikare bestånd. Aktuell status och hotbild bör fastställas speciellt i Värmland där den aktuella kunskapen om daggvidets förekomst är bristfällig.
Utländska namn – DK: Pommersk pil, NO: Doggpil, FI: Härmäpaju, GB: European Violet-willow.

Bratt, L., Edelsjö, J., Ljung, T., Nyström, S. & Lundqvist, R. 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Fæegri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Plants III. The southeastern element. Bergen.

Hård av Segerstad, F. 1952. Den värmländska kärlväxtflorans geografi. Göteborgs Kungl. Vetensk. och Vitterhetssamh. Handl.,6. följden. Ser. B 7.

Karlsson, T. 2000. Salix daphnoides. I: Jonsell, B. (ed.) Flora Nordica 1: 176–179. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Salicaceae - videväxter 
  • Släkte
    Salix - viden 
  • Art
    Salix daphnoides - daggvide 
  • Underart
    Salix daphnoides subsp. daphnoides, - äkta daggvide
    Synonymer
    Salix daphnoides var. norvegica C. Agardh
    Salix daphnoides daphnoides
    daggvide
    Salix daphnoides ssp. daphnoides
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.