Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  äkta målarmussla

Organismgrupp Blötdjur, Limniska musslor Unio pictorum
Äkta målarmussla Blötdjur, Limniska musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är avlångt, 7-10 centimeter långt (hos stora sjöformer ibland upp till 14 centimeter) och 3-4 centimeter högt. Det är oftast mer än dubbelt så långt som högt. Skalets över- och underkanter är nästan helt parallella. Underkanten böjer sig uppåt först långt ute i den utdragna, tillspetsade bakänden, vilket ger hela skalet ett ”tungformat” utseende. Skalfärgen går ofta i en gul-gulbrun-ljusgrön färgskala. Skulpturen på umbo (skalbucklan) består av sex knöllika upphöjningar, ordnade i två rader. Den främre slutmuskelns fäste är, i jämförelse med den spetsiga målarmusslans, beläget relativt nära skalkanten. Huvudtänderna är smala och skarpkantade. I den vänstra skalhalvan överlappar den bakre huvudtanden den främre. Den bakre huvudtanden är dessutom oftast mindre och ibland reducerad till en liten, kantig upphöjning på insidan av den främre. Sidotänderna är höga, skarpkantade och mycket långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för äkta målarmussla Observationer i  Sverige för äkta målarmussla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har arten tre separata kärnområden: Skåne/södra Kronoberg, Emånsystenmet (Småland) och ett något större område i Mälardalen/Södermanland/Östergötland. Från västra Sverige är bara enstaka, helt isolerade, förekomster kända. Av de cirka 40 kända populationerna förekommer föryngring endast i ca 15 st. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 40 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Äkta målarmussla förekommer i både stillastående och svagt rinnande vatten. I Sverige har arten två separata kärnområden: dels i Skåne/Kronoberg och dels i Mälardalen/Södermanland. Den föredrar måttlig och lite högre näringsrikedom. Anses konkurrenssvag. Av de cirka 40 kända populationerna förekommer föryngring troligtvis endast i ca 15 st. Det råder kunskapsbrist kring artens reproduktion, vilket behöver utredas under de närmaste åren. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 40 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc).
Ekologi
Arten anses som kokurrenssvag och förekommer ofta i individfattiga populationer. Den lever i såväl bäckar som större åar, floder och sjöar men inte i starkt strömmande vattendrag. Den äkta målarmusslan föredrar bottnar med mjäla/ler men återfinns även på mer hårda bottnar med grus och fin sten. Den föredrar näringsrika eller måttligt näringsrika vatten. Huvudsakligen finner man den i tämligen grunt vatten, ner till 5-6 meters djup. Kunskapen om värdfiskval är dålig. Troligen har arten mer allmänna fiskarter som värdfisk, såsom abborre, mört m.fl. Vid nyligen genomförda undersökningar har musslans larver (glochidier) identifierats på gädda, abborre, gers, lake och mört.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Unionoida, Familj Unionidae (målarmusslor), Släkte Unio, Art Unio pictorum (Linnaeus, 1758) - äkta målarmussla Synonymer allmän målarmussla

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Äkta målarmussla förekommer i både stillastående och svagt rinnande vatten. I Sverige har arten två separata kärnområden: dels i Skåne/Kronoberg och dels i Mälardalen/Södermanland. Den föredrar måttlig och lite högre näringsrikedom. Anses konkurrenssvag. Av de cirka 40 kända populationerna förekommer föryngring troligtvis endast i ca 15 st. Det råder kunskapsbrist kring artens reproduktion, vilket behöver utredas under de närmaste åren. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 40 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc).
Skalet är avlångt, 7-10 centimeter långt (hos stora sjöformer ibland upp till 14 centimeter) och 3-4 centimeter högt. Det är oftast mer än dubbelt så långt som högt. Skalets över- och underkanter är nästan helt parallella. Underkanten böjer sig uppåt först långt ute i den utdragna, tillspetsade bakänden, vilket ger hela skalet ett ”tungformat” utseende. Skalfärgen går ofta i en gul-gulbrun-ljusgrön färgskala. Skulpturen på umbo (skalbucklan) består av sex knöllika upphöjningar, ordnade i två rader. Den främre slutmuskelns fäste är, i jämförelse med den spetsiga målarmusslans, beläget relativt nära skalkanten. Huvudtänderna är smala och skarpkantade. I den vänstra skalhalvan överlappar den bakre huvudtanden den främre. Den bakre huvudtanden är dessutom oftast mindre och ibland reducerad till en liten, kantig upphöjning på insidan av den främre. Sidotänderna är höga, skarpkantade och mycket långa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för äkta målarmussla

Länsvis förekomst och status för äkta målarmussla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för äkta målarmussla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har arten tre separata kärnområden: Skåne/södra Kronoberg, Emånsystenmet (Småland) och ett något större område i Mälardalen/Södermanland/Östergötland. Från västra Sverige är bara enstaka, helt isolerade, förekomster kända. Av de cirka 40 kända populationerna förekommer föryngring endast i ca 15 st. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 40 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Palaeoheterodonta  
  • Ordning
    Unionoida  
  • Familj
    Unionidae - målarmusslor 
  • Släkte
    Unio  
  • Art
    Unio pictorum(Linnaeus, 1758) - äkta målarmussla
    Synonymer
    allmän målarmussla

Arten anses som kokurrenssvag och förekommer ofta i individfattiga populationer. Den lever i såväl bäckar som större åar, floder och sjöar men inte i starkt strömmande vattendrag. Den äkta målarmusslan föredrar bottnar med mjäla/ler men återfinns även på mer hårda bottnar med grus och fin sten. Den föredrar näringsrika eller måttligt näringsrika vatten. Huvudsakligen finner man den i tämligen grunt vatten, ner till 5-6 meters djup. Kunskapen om värdfiskval är dålig. Troligen har arten mer allmänna fiskarter som värdfisk, såsom abborre, mört m.fl. Vid nyligen genomförda undersökningar har musslans larver (glochidier) identifierats på gädda, abborre, gers, lake och mört.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Vattendrag, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Artens relativa konkurrenssvaghet och sällsynthet, ofta med geografiskt isolerade, individfattiga populationer gör den känslig. Kan lokalt påverkas negativt av fysiska ingrepp, i vattendrag och sjöar. Speciellt är reglering och för lågt flöde i vattendrag tänkbara hot.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Extra försiktighet krävs vid ingrepp i de vatten där arten förekommer. Flödet i vattendrag med arten bör vara tillräckligt och Extra försiktighet krävs vid ingrepp i de vatten där arten förekommer. Flödet i vattendrag med arten bör vara tillräckligt och kontinuerligt och får ej minskas eller strypas.
Artens tidigare namn - allmän målarmussla. Utländska namn - TY: Gemeine Malermuschel, DK: Ægte malermusling, FI: Soukkojokisimpukka, GB: Painters mussel.

Bergengren, J., von Proschwitz, T. & Lundberg, S. 2010. Undersökningstyp: Övervakning av stormusslor. Version 1:2: 2010-03-30. - Naturvårdsverket. Handbok för miljöövervakning: Programområde: Sötvatten. 42 sid. Även som elektronisk publikation: www.naturvardsverket.se

Burla, H. 1972. Die Abundanz von Anodonta, Unio pictorum, Viviparus ater, Lymnaea auricularia und Lymnaea ovata in Zürichsee, in Abhängigkeit von der Wassertiefe und zu verschiedene Jahreszeiten. - Virteljahrschrift Naturforschenden Gesellschaft Zürich 117: 129-151.

Fleshaeur-Rossing, S. 1990. Undersuchungen zu Autökologie von Unio tumidus Philipsson und Unio pictorum (Linnaeus) (Bivalvia) unter besonderer Berücksichtigung der frühen postparasitischen Phase. - Diss. Univ. Hannover 192 pp.

Nagel, K.-O. 1985. Glochidien und Fortpflanzungsbiologie von Najaden des Rheines (Bivalvia, Unionidae, Anodontinae). - In: Kinzelbach, R. (ed.): Die Tierwelt des Rheins einst und jetzt. Symposium zum Jubiläum der Rheinischen Naturforschenden Gesellschaft und des Naturhistorischen Museums Mainz am 9. November 1984. - Mainzer Naturwissenschaftliches Archiv. Beiheft 5. 163-174 + Taf. 1-3.

Nagel, K. O. 2002. Muschel, Mench und Landschaft. Zusammenhänge zwischen Landnutzung und Bestandsentwicklung bei Flussmuscheln. Naturschutz und Landschaftsplanung. - Z. angew. Ökol. 34(9):261-269.

von Proschwitz, T. 2002. Stormusslor. - [sid. 41-52]. I: Lundberg, S. & Larje, R. (red): Handbok om strömmande vatten. Naturhistoriska riksmuseet och Svenska Naturskyddsföreningen, Stockholm. 96 sid.

von Proschwitz, T., Lundberg, S. & Bergengren, J. 2006. Guide till Sveriges stormusslor. - [12 faktablad (23 sid.) i folder].

Wengström, N. 2010. Samspelet mellan fiskar och stormusslor. Vilka värdfiskar utnyttjas av den tjockskaliga målarmusslan Unio crassus? - Examensarbete för naturvetenskaplig magisterexamen i Biologi. Ekologisk Zoologi, 30 hp, vt 2009, Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet. 33 sid. Även som elektronisk publikation: www.nrm.se

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Stefan Lundberg 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Palaeoheterodonta  
  • Ordning
    Unionoida  
  • Familj
    Unionidae - målarmusslor 
  • Släkte
    Unio  
  • Art
    Unio pictorum, (Linnaeus, 1758) - äkta målarmussla
    Synonymer
    allmän målarmussla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Stefan Lundberg 2011.