Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  älvängslöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Platynus longiventris
Älvängslöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 13–14 mm lång, svart jordlöpare med påfallande långsträckt, tillplattad kroppsform med långa täckvingar och långa och slanka, brunsvarta ben och antenner. Huvudet är tydligt insnört bakom ögonen. Den närstående och allmänna arten P. assimilis är mindre och har betydligt kortare täckvingar med rundade sidor.
Utbredning
Länsvis förekomst för älvängslöpare Observationer i  Sverige för älvängslöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från ett mycket begränsat område i Uppland, Gästrikland och Dalarna. Förutom ett fynd från Gavleåns vattensystem (Storvik 1856) endast vid nedre Dalälven, från Hedemora ner till Älvkarleby. Efter 1950 endast påträffad kring Båtfors och Gysinge, och av allt att döma minskande även inom detta kärnområde. Arten saknas i övriga Norden. I närområdet finns äldre uppgifter från Estland och S:t Petersburgsområdet i Ryssland, men aktuell status är oklar. I Lettland förekommer arten utmed Dvinas vattensystem, närmast i trakten av Riga. Världsutbredningen sträcker sig från Rhen och Elbe i Mellaneuropa österut till Obs vattensystem i västra Sibirien. Söderut når den norra Italien, Kazakstan och Altai. Arten är rödlistad som starkt hotad i Tyskland och Österrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Ett marklevande rovdjur som lever i urskogsartad, tidvis översvämmad lövsumpskog. I Norden endast känd från ett mycket begränsat område kring Dalälvens nedre lopp. Även inom detta område har arten gått starkt tillbaka under 1900-talet, och är på senare år endast påträffad på några få lokaler inom Båtforsområdet. Arten hotas dels av gallring och slutavverkning av lövsumpskogar, som ändrar beskuggning och fuktighetsförhållanden, dels av vattenregleringar. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (30-300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever längs större floder, vid Dalälven såväl i urskogsartad svämskog som på öppna älvängar. I Sverige har arten uppfattats som ett huvudsakligen trädlevande rovdjur beroende av urskogsartade förhållanden, vilket troligen är felaktigt. I Mellaneuropa är arten en störningsgynnad opportunist, som lever av hoppstjärtar och andra evertebrater på blottlagd mark, främst översvämningsängar, som torrläggs efter flodernas högvatten. Populationsstorleken fluktuerar därför kraftigt. Efter kraftiga översvämningar kan arten vara mycket talrik, för att under år med obetydliga översvämningar vara svår att påvisa. Fortplantningen sker omedelbart efter högvatten, och fem veckor senare kläcks den nya generationen. De fullbildade skalbaggarna är starkt rörliga, och kan påträffas uppe i högörtvegetation eller på trädstammar. Arten söker sig för övervintring och under sommaröversvämningar till skogsmark, där den påträffas under lös bark på döda träd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Platynus, Art Platynus longiventris Mannerheim, 1825 - älvängslöpare Synonymer Limodromus longiventris (Mannerheim, 1825), urskogslöpare, Agonum longiventre (Mannerheim, 1825)

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Ett marklevande rovdjur som lever i urskogsartad, tidvis översvämmad lövsumpskog. I Norden endast känd från ett mycket begränsat område kring Dalälvens nedre lopp. Även inom detta område har arten gått starkt tillbaka under 1900-talet, och är på senare år endast påträffad på några få lokaler inom Båtforsområdet. Arten hotas dels av gallring och slutavverkning av lövsumpskogar, som ändrar beskuggning och fuktighetsförhållanden, dels av vattenregleringar. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 50 (30-300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 13–14 mm lång, svart jordlöpare med påfallande långsträckt, tillplattad kroppsform med långa täckvingar och långa och slanka, brunsvarta ben och antenner. Huvudet är tydligt insnört bakom ögonen. Den närstående och allmänna arten P. assimilis är mindre och har betydligt kortare täckvingar med rundade sidor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för älvängslöpare

Länsvis förekomst och status för älvängslöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för älvängslöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från ett mycket begränsat område i Uppland, Gästrikland och Dalarna. Förutom ett fynd från Gavleåns vattensystem (Storvik 1856) endast vid nedre Dalälven, från Hedemora ner till Älvkarleby. Efter 1950 endast påträffad kring Båtfors och Gysinge, och av allt att döma minskande även inom detta kärnområde. Arten saknas i övriga Norden. I närområdet finns äldre uppgifter från Estland och S:t Petersburgsområdet i Ryssland, men aktuell status är oklar. I Lettland förekommer arten utmed Dvinas vattensystem, närmast i trakten av Riga. Världsutbredningen sträcker sig från Rhen och Elbe i Mellaneuropa österut till Obs vattensystem i västra Sibirien. Söderut når den norra Italien, Kazakstan och Altai. Arten är rödlistad som starkt hotad i Tyskland och Österrike.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Platynini  
  • Släkte
    Platynus  
  • Art
    Platynus longiventrisMannerheim, 1825 - älvängslöpare
    Synonymer
    Limodromus longiventris (Mannerheim, 1825)
    urskogslöpare
    Agonum longiventre (Mannerheim, 1825)

Ett rovdjur som lever längs större floder, vid Dalälven såväl i urskogsartad svämskog som på öppna älvängar. I Sverige har arten uppfattats som ett huvudsakligen trädlevande rovdjur beroende av urskogsartade förhållanden, vilket troligen är felaktigt. I Mellaneuropa är arten en störningsgynnad opportunist, som lever av hoppstjärtar och andra evertebrater på blottlagd mark, främst översvämningsängar, som torrläggs efter flodernas högvatten. Populationsstorleken fluktuerar därför kraftigt. Efter kraftiga översvämningar kan arten vara mycket talrik, för att under år med obetydliga översvämningar vara svår att påvisa. Fortplantningen sker omedelbart efter högvatten, och fem veckor senare kläcks den nya generationen. De fullbildade skalbaggarna är starkt rörliga, och kan påträffas uppe i högörtvegetation eller på trädstammar. Arten söker sig för övervintring och under sommaröversvämningar till skogsmark, där den påträffas under lös bark på döda träd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas i hela sitt utbredningsområde av regleringar av floder för sjöfart och kraftverk. Minskningen vid nedre Dalälven under 1900-talet kan sättas i samband med det alltmer genomgripande vattenkraftsutbyggandet som påverkat älvstränderna negativt på flera sätt: 1) stora områden med älvängar har dämts över och försvunnit, 2) försommaröversvämningarna som är en förutsättning för artens existens har minskat starkt i omfång och varaktighet, 3) korttidsregleringar med en amplitud på omkring en halvmeter som troligen också påverkar artens fortplantningsmiljö på ett negativt sätt. En fjärde faktor som påverkat arten negativt är att dess fortplantningsmiljö, de översvämningspåverkade älvängar som tidigare täckte stora arealer utmed Nedre Dalälven, till stor del växt igen på grund av att de inte längre hävdas.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Artens biologi vid Nedre Dalälven bör utredas grundligt. Om den inte ska försvinna från landet måste en mer naturlig vattenregim återskapas vid Nedre Dalälven, så att försommaröversvämningarna åter kan bli omfattande och mer långvariga. Korttidsregleringarna under fortplantningstiden på högsommaren måste upphöra, men om försommaröversvämningen når avsevärt över nivån för korttidsregleringarna kommer dessas negativa effekt antagligen att minska. Förekomsten av kvarvarande älvängar bör inventeras i hela området och ett antal av de bäst bevarade bör åter hävdas med slåtter.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 100.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 30.

Bräunicke, M. & Trautner, J. 2002. Die Laufkäfer der Bodenseeufer - Indikatoren für naturschutzfachliche Bedeutung und Entwicklungsziele. Haupt Verlag Bern

Eriksson, P. 2000. Populationsutvecklingen för några trädlevande skalbaggar vid nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 121: 119–135.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid Nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63:1-59.

Sienkiewicz, P. 2003. Ground beetles (Coleoptera: Carabidae) of the seasonally flooded meadows in the valley of the middle course of the Warta - qualitative analysis. Baltic J. Coleopterol. 3: 129-136.

Wanntorp, H.-E. 2011. Åtgärdsprogram för älvängslöpare. Naturvårdsverket, Rapport 6447.

Zulka, K. P. 1994. Natürliche Hochwasser-dynamik als Voraussetzung für das Vorkommen seltener Laufkäferarten (Coleoptera, Carabidae). Wiss. Mitt. Niederösterr. Landesmuseum 8: 203-215.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Håkan Ljungberg 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Platynini  
  • Släkte
    Platynus  
  • Art
    Platynus longiventris, Mannerheim, 1825 - älvängslöpare
    Synonymer
    Limodromus longiventris (Mannerheim, 1825)
    urskogslöpare
    Agonum longiventre (Mannerheim, 1825)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Håkan Ljungberg 2016.