Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  älvglansspindel

Organismgrupp Spindeldjur, Spindlar Singa nitidula
Älvglansspindel Spindeldjur, Spindlar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten hjulspindelart med en kroppslängd på ca 3–6 mm (hanen betydligt mindre än honan). Framkroppen är svartbrun. Bakkroppen är mer eller mindre cylinderformad och karakteristiskt mönstrad, och kan bara förväxlas med den närstående arten S. hamata som också finns i Sverige. På ryggen har den en smal ljus mittstrimma som flankeras av ett brett svartbrunt band på var sida. De mörka banden är mot mitten mer eller mindre genombrutna av ett antal smala ljusa transversella streck. Mönstret är tydligast utbildat hos honan. För säker bestämning måste kopulationsorganen studeras (se Heimer & Nentwig 1991, Roberts 1998 och Almquist 2005).
Utbredning
Länsvis förekomst för älvglansspindel Observationer i  Sverige för älvglansspindel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten meddelades som ny för Sverige av Tullgren (1952), som insamlade den redan 1918 vid Rättvik i Dalarna (lokalen uppgavs ej men belägg finns i Riksmuseets samling). Sedan dess påträffad i betydande antal vid Skattungsjön i Dalarna, senast under 2009 (Kronestedt opubl.) och vid Östaholm i Uppland (Å. Holm, opubl.). Arten har nyligen påträffats i Norge vid Tronheim och är känd från Finland (sydöstra delen och kusten av Bottenviken) och Estland. Den saknas på Brittiska öarna men har en vid utbredning i kontinentala Europa och vidare österut till ryska Fjärran östern. Rödlistad i Norge (VU, 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Funnen i större delen av Europa utom Engelska öarna. I Sverige är arten funnen på två lokaler i Dalarna (Rättvik och vid Skattungsjön) samt två lokaler i Uppland. Lever i Salix-snår och krypviden på sandiga stränder vid rinnande vatten och sjöar. Arten har återfunnits på lokalerna i Dalarna under en längre tid (senast 2009) och Upplandskusten (2011-12). Sannolikt finns ett betydande mörkertal. Ev drabbas arten av brist på naturliga störningar pga vattenregleringar på de nu kända lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (5000-75000) km² och förekomstarean (AOO) till 75 (20-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten uppges förekomma bl. a. på videbuskar (används som underlag för hjulnäten) på stränder vid rinnande vatten. Vid Skattungsjön i Dalarna är arten vanlig på Salix-vegetation på och i kanten av en långsträckt sandstrand. I Norge var den funnen vid en älvfåra.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Buskmark
Buskmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Ved och bark
Ved och bark
· viden
· viden
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arachnida (spindeldjur), Ordning Araneae (spindlar), Familj Araneidae (hjulspindlar), Släkte Singa, Art Singa nitidula (C. L. Koch, 1844) - älvglansspindel Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Funnen i större delen av Europa utom Engelska öarna. I Sverige är arten funnen på två lokaler i Dalarna (Rättvik och vid Skattungsjön) samt två lokaler i Uppland. Lever i Salix-snår och krypviden på sandiga stränder vid rinnande vatten och sjöar. Arten har återfunnits på lokalerna i Dalarna under en längre tid (senast 2009) och Upplandskusten (2011-12). Sannolikt finns ett betydande mörkertal. Ev drabbas arten av brist på naturliga störningar pga vattenregleringar på de nu kända lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (5000-75000) km² och förekomstarean (AOO) till 75 (20-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En relativt liten hjulspindelart med en kroppslängd på ca 3–6 mm (hanen betydligt mindre än honan). Framkroppen är svartbrun. Bakkroppen är mer eller mindre cylinderformad och karakteristiskt mönstrad, och kan bara förväxlas med den närstående arten S. hamata som också finns i Sverige. På ryggen har den en smal ljus mittstrimma som flankeras av ett brett svartbrunt band på var sida. De mörka banden är mot mitten mer eller mindre genombrutna av ett antal smala ljusa transversella streck. Mönstret är tydligast utbildat hos honan. För säker bestämning måste kopulationsorganen studeras (se Heimer & Nentwig 1991, Roberts 1998 och Almquist 2005).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för älvglansspindel

Länsvis förekomst och status för älvglansspindel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för älvglansspindel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten meddelades som ny för Sverige av Tullgren (1952), som insamlade den redan 1918 vid Rättvik i Dalarna (lokalen uppgavs ej men belägg finns i Riksmuseets samling). Sedan dess påträffad i betydande antal vid Skattungsjön i Dalarna, senast under 2009 (Kronestedt opubl.) och vid Östaholm i Uppland (Å. Holm, opubl.). Arten har nyligen påträffats i Norge vid Tronheim och är känd från Finland (sydöstra delen och kusten av Bottenviken) och Estland. Den saknas på Brittiska öarna men har en vid utbredning i kontinentala Europa och vidare österut till ryska Fjärran östern. Rödlistad i Norge (VU, 2010).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Araneae - spindlar 
  • Underordning
    Araneomorphae - gripkäksspindlar 
  • Familj
    Araneidae - hjulspindlar 
  • Släkte
    Singa  
  • Art
    Singa nitidula(C. L. Koch, 1844) - älvglansspindel

Arten uppges förekomma bl. a. på videbuskar (används som underlag för hjulnäten) på stränder vid rinnande vatten. Vid Skattungsjön i Dalarna är arten vanlig på Salix-vegetation på och i kanten av en långsträckt sandstrand. I Norge var den funnen vid en älvfåra.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Vattendrag, Sötvattensstrand, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Arten verkar vara sällsynt men är dåligt eftersökt och eventuell hotbild svår att fastställa på grund av det dåliga kunskapsläget. Arten kan dock påverkas av förändringar i strandvegetation till följd av vattenreglering och brist på naturliga störningar.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Artens bör eftersökas och aktuell utbredning, hotbild och status fastställas.

Aakra, K. & Hauge E. 2000. Provisional list of rare and potentially threatened spiders (Arachnida: Araneae) in Norway including their proposed Red List status. NINA Fagrapport 42: 1–38. Almquist, S. 2005. Swedish Araneae, part. 1. Insect Systematics & Evolution Suppl. 62: 1-284.

Heimer, S. & Nentwig, W. 1991. Spinnen Mitteleuropas. Parey, Berlin & Hamburg.

Mikhailov, K. G. 1997. Catalogue of the spiders of the territories of the former Soviet Union (Arachnida, Aranei). Sbornik Trudov Zoologicheskogo Muzeya MGU 37: 1–416.

Palmgren, P. 1974. Die Spinnenfauna Finnlands und Ostfennoskandiens. IV. Argiopidae, Tetragnathidae und Mimetidae. Fauna fennica 24: 1–70.

Roberts, M. J. 1998. Spinnengids. Tirion, Baarn.

Tullgren, A. 1952. Zur Kenntnis schwedischer Spinnen. I. Entomologisk Tidskrift 73: 151–177. Vilbaste, A. 1987. Eesti ämblikud (Aranei). Annoteeritud nimestik. Valgus, Tallinn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Kronestedt 2002. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Araneae - spindlar 
  • Underordning
    Araneomorphae - gripkäksspindlar 
  • Familj
    Araneidae - hjulspindlar 
  • Släkte
    Singa  
  • Art
    Singa nitidula, (C. L. Koch, 1844) - älvglansspindel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Kronestedt 2002. © ArtDatabanken, SLU 2010.