Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ängssilja

Organismgrupp Kärlväxter Silaum silaus
Ängssilja Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En nästan meterhög, flerårig ört. De långskaftade bladen är finflikiga. De små, gulgröna blommorna sitter i talrika flockar. Frukten är ca 4 mm lång. Blomningen sker i slutet av juli. Förökningen sker genom frön.
Utbredning
Länsvis förekomst för ängssilja Observationer i  Sverige för ängssilja
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ängssilja har tidigare haft flera lokaler i Skåne, i området mellan Skivarp och Östra Vemmenhög samt i Malmö. Nu finns den endast kvar på en plats, i Östra Vemmenhög. Den är mycket fåtalig där, under ett antal år har det funnits 3 plantor där men 2006 var det endast en planta kvar. Den är försvunnen i Danmark, där den troligen endast varit tillfällig och den har även förekommit tillfälligt i Finland. I övrigt växer den huvudsakligen i de västra och centrala delarna av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
En lokal känd i södra Skåne med endast tre individ. Arten växer på en vall mellan två åkrar, på denna vall är ängssilja känd sedan åtminstone 1932. Har tidigare funnits på andra platser i dess närhet. Vallen är sedan lång tid tillbaka naturminne! Växtplatsen har blivit alltmer övergödd fråm omgivande åkrar och vuxit igen med högvuxna växter. Antalet reproduktiva individer skattas till 3 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).
Ekologi
Ängssilja är starkt kulturgynnad. I Danmark betraktas den som en med kulturen tidigt inkommen växt. Växtplatserna utgörs av pilvallar och renar i varma lägen på kalkrik mark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Apiales (araliaordningen), Familj Apiaceae (flockblommiga), Släkte Silaum (ängssiljor), Art Silaum silaus (L.) Schinz & Thell. - ängssilja Synonymer Silaus selinoides, Silaus pratensis Besser, Silaus flavescens Bernh.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation En lokal känd i södra Skåne med endast tre individ. Arten växer på en vall mellan två åkrar, på denna vall är ängssilja känd sedan åtminstone 1932. Har tidigare funnits på andra platser i dess närhet. Vallen är sedan lång tid tillbaka naturminne! Växtplatsen har blivit alltmer övergödd fråm omgivande åkrar och vuxit igen med högvuxna växter. Antalet reproduktiva individer skattas till 3 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
En nästan meterhög, flerårig ört. De långskaftade bladen är finflikiga. De små, gulgröna blommorna sitter i talrika flockar. Frukten är ca 4 mm lång. Blomningen sker i slutet av juli. Förökningen sker genom frön.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ängssilja

Länsvis förekomst och status för ängssilja baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ängssilja

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ängssilja har tidigare haft flera lokaler i Skåne, i området mellan Skivarp och Östra Vemmenhög samt i Malmö. Nu finns den endast kvar på en plats, i Östra Vemmenhög. Den är mycket fåtalig där, under ett antal år har det funnits 3 plantor där men 2006 var det endast en planta kvar. Den är försvunnen i Danmark, där den troligen endast varit tillfällig och den har även förekommit tillfälligt i Finland. I övrigt växer den huvudsakligen i de västra och centrala delarna av Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Apiales - araliaordningen 
  • Familj
    Apiaceae - flockblommiga 
  • Släkte
    Silaum - ängssiljor 
  • Art
    Silaum silaus(L.) Schinz & Thell. - ängssilja
    Synonymer
    Silaus selinoides
    Silaus pratensis Besser
    Silaus flavescens Bernh.

Ängssilja är starkt kulturgynnad. I Danmark betraktas den som en med kulturen tidigt inkommen växt. Växtplatserna utgörs av pilvallar och renar i varma lägen på kalkrik mark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Den kvarvarande lokalen hotas av att växtplatsen växer igen alltmer med högvuxna ogräsarter. Populationen har ett oroande lågt individantal.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Den återstående växtplatsen för ängssilja är skyddad som naturminne. Skötselplanen för lokalen bör ses över eftersom ängssiljan fortsätter minska, trots skötsel. Slåtter bör ske på lokalen årligen. Röjning och markbearbetning måste ske på lokalen regelbundet för att gynna nyetablering. En skyddszon på de omgivande åkrarna bör upprättas. Man bör försöka fröså den i lämpliga närområden. Lokalen står under uppsikt och artens beståndsutveckling följs av floraväktare.
Ängssilja är fridlyst. Växten odlas i Helsingborgs botaniska trädgård. Fröna har kort grobarhetstid och kan inte frysförvaras längre perioder. Utländska namn – NO: Engkjeks, DK: Peberskærm, FI: Ketunputki, GB: Pepper-saxifrage.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Madsen, H. E. S. & Lyck G. 1991. Introducerede planter. Forvildede og adventive arter. Institut for Økologisk Botanik, Københavns Universitet Skov- og Naturstyrelsen. Hørsholm.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Weimarck, H. & Weimarck, G. 1985. Atlas över Skånes flora. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Apiales - araliaordningen 
  • Familj
    Apiaceae - flockblommiga 
  • Släkte
    Silaum - ängssiljor 
  • Art
    Silaum silaus, (L.) Schinz & Thell. - ängssilja
    Synonymer
    Silaus selinoides
    Silaus pratensis Besser
    Silaus flavescens Bernh.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.