Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ängsväddsantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemophora cupriacella
Ängsväddsantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för ängsväddsantennmal Observationer i  Sverige för ängsväddsantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är endast honor av N. cupriacella påträffade. Arten är bara känd från ett fåtal spridda och isolerade lokaler i Skåne, på Öland, i Östergötland, Västergötland, Uppland och Dalarna, men kan i viss mån vara förbisedd. Den förekommer i alla de nordiska grannländerna och i nästan alla länder söderut i Europa men går däremot inte österut in i Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på rika lokaler med vädd (Succisa, Scabiosa) i ålderdomliga kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda och isolerade lokaler i en handfull län i södra Sverige. Få fynd är gjorda de senaste decennierna vilket indikerar en fortgående populationsminskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (13-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (52-240) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
I Sverige ses fjärilen endast på fuktiga lokaler med ängsvädd (Succisa pratensis) som här torde vara den huvudsakliga näringsväxten. Från utlandet uppges arten även utnyttja väddar tillhörande släktet Scabiosa m.fl. arter. Larverna lever först i värdväxtens blomhuvuden, varefter de övervintrar i säckar på bladen till april. Fjärilarna flyger i juli.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältvädd
· fältvädd
· ängsvädd
· ängsvädd
· åkervädd
· åkervädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Nemophora, Art Nemophora cupriacella (Hübner, 1819) - ängsväddsantennmal Synonymer Tinea cupriacella Hübner, 1819, ängsväddantennmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på rika lokaler med vädd (Succisa, Scabiosa) i ålderdomliga kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda och isolerade lokaler i en handfull län i södra Sverige. Få fynd är gjorda de senaste decennierna vilket indikerar en fortgående populationsminskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (13-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (52-240) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ängsväddsantennmal

Länsvis förekomst och status för ängsväddsantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ängsväddsantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är endast honor av N. cupriacella påträffade. Arten är bara känd från ett fåtal spridda och isolerade lokaler i Skåne, på Öland, i Östergötland, Västergötland, Uppland och Dalarna, men kan i viss mån vara förbisedd. Den förekommer i alla de nordiska grannländerna och i nästan alla länder söderut i Europa men går däremot inte österut in i Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora cupriacella(Hübner, 1819) - ängsväddsantennmal
    Synonymer
    Tinea cupriacella Hübner, 1819
    ängsväddantennmal

I Sverige ses fjärilen endast på fuktiga lokaler med ängsvädd (Succisa pratensis) som här torde vara den huvudsakliga näringsväxten. Från utlandet uppges arten även utnyttja väddar tillhörande släktet Scabiosa m.fl. arter. Larverna lever först i värdväxtens blomhuvuden, varefter de övervintrar i säckar på bladen till april. Fjärilarna flyger i juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältvädd - Scabiosa columbaria (Har betydelse)
· ängsvädd - Succisa pratensis (Viktig)
· åkervädd - Knautia arvensis (Har betydelse)
Omvandling av fuktiga ängsmarker genom igenplantering med skog, upphört bete eller torrläggning. Nedgrävning av kraftledningar, öppna kraftledningsgator hyser ofta fina förekomster av ängsvädd med tillhörande arter.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Bevara artens livsmiljö. Lätt betning eller slåtter är önskvärd för att hindra igenväxning.

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP

Benander, P. 1953. Micropterygina och Tineides aculeatae - underordningen Monotrysia. Svensk Insektfauna, rekv. n:r 43.

Heath, J. (editor). 1976. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland, volume 1.

Svensson, I. 1980. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1979. Ent. Tidskr. 101: 75–86.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora cupriacella, (Hübner, 1819) - ängsväddsantennmal
    Synonymer
    Tinea cupriacella Hübner, 1819
    ängsväddantennmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.