Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ärrlav

Organismgrupp Lavar Sticta sylvatica
Ärrlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ärrlav har avlånga, 0,5–1,5 cm breda, avrundade eller tvärt avskurna lober, med oregelbundna inskärningar och bildar ofta kolonier. Ovansidan är brun och svagt glänsande, med grupper av cylindriska, ogrenade eller grenade isidier. Undersidan är mörkbrun, filtartad, med talrika, små, runda porer (cypheller). Soral saknas och apothecier är mycket sällsynta. Arten skiljs lättast från stiftärrlav Sticta fuliginosa på de smalare och mer inskurna loberna, samt att porerna på undersidan är mer jämnstora.
Utbredning
Länsvis förekomst för ärrlav Observationer i  Sverige för ärrlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ärrlav var tidigare känd från Skåne till Värmland, med en koncentration av fynd till Bohuslän och Västergötland. Arten har försvunnit från praktiskt taget alla sina gamla lokaler och är nu bara känd från fyra individfattiga lokaler i Värmland, Östergötland och Småland. Arten finns även i Norge samt i större delen av Västeuropa och i Centraleuropa bort till Kaukasus. Utanför Europa förekommer den sällsynt i Afrika och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Tidigare känd från ett flertal lokaler i södra och mellersta Sverige men nu bara känd från fyra individfattiga lokaler i Värmland, Östergötland och Småland. En suboceanisk art som växer på klippor i skuggiga miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet. Framtida populationsutveckling beror till stor del på hur åtgärdsprogrammet för arten genomförs. Antalet reproduktiva individer skattas till 16 (10-20). Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3144 km² och förekomstarean (AOO) till 32 (20-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (40-70) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Växer på klippor i skuggiga och fuktiga miljöer, både direkt på sten och bland mossa på klippan. Arten förekom tidigare på mossiga ädellövträd. På åtminstone någon lokal är vitaliteten och föryngringen god. Arten uppträder ofta tillsammans med andra suboceaniska arter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· triviallövträd
· triviallövträd
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Lobariaceae, Släkte Sticta (ärrlavar), Art Sticta sylvatica (Huds.) Ach. - ärrlav Synonymer Lichen sylvaticus Huds.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Tidigare känd från ett flertal lokaler i södra och mellersta Sverige men nu bara känd från fyra individfattiga lokaler i Värmland, Östergötland och Småland. En suboceanisk art som växer på klippor i skuggiga miljöer med mycket hög och jämn luftfuktighet. Framtida populationsutveckling beror till stor del på hur åtgärdsprogrammet för arten genomförs. Antalet reproduktiva individer skattas till 16 (10-20). Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3144 km² och förekomstarean (AOO) till 32 (20-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (40-70) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Ärrlav har avlånga, 0,5–1,5 cm breda, avrundade eller tvärt avskurna lober, med oregelbundna inskärningar och bildar ofta kolonier. Ovansidan är brun och svagt glänsande, med grupper av cylindriska, ogrenade eller grenade isidier. Undersidan är mörkbrun, filtartad, med talrika, små, runda porer (cypheller). Soral saknas och apothecier är mycket sällsynta. Arten skiljs lättast från stiftärrlav Sticta fuliginosa på de smalare och mer inskurna loberna, samt att porerna på undersidan är mer jämnstora.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ärrlav

Länsvis förekomst och status för ärrlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ärrlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ärrlav var tidigare känd från Skåne till Värmland, med en koncentration av fynd till Bohuslän och Västergötland. Arten har försvunnit från praktiskt taget alla sina gamla lokaler och är nu bara känd från fyra individfattiga lokaler i Värmland, Östergötland och Småland. Arten finns även i Norge samt i större delen av Västeuropa och i Centraleuropa bort till Kaukasus. Utanför Europa förekommer den sällsynt i Afrika och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Sticta - ärrlavar 
  • Art
    Sticta sylvatica(Huds.) Ach. - ärrlav
    Synonymer
    Lichen sylvaticus Huds.

Växer på klippor i skuggiga och fuktiga miljöer, både direkt på sten och bland mossa på klippan. Arten förekom tidigare på mossiga ädellövträd. På åtminstone någon lokal är vitaliteten och föryngringen god. Arten uppträder ofta tillsammans med andra suboceaniska arter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Avverkning av beskuggande skog vid klipporna med ärrlav utgör ett hot, då detta medför ett torrare lokalklimat. På sin lokal i Värmland hotas den också av en parasitisk svamp som växer över lavbålen. Arten är dessutom mycket känslig för luftföroreningar. Om den skulle hittas på bark är avverkning av gamla lövträd på lokalerna ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
De kvarvarande lokalerna måste skyddas och skötselföreskrifter utarbetas. Framtida populationsutveckling kommer att till stor del bero på hur åtgärdsprogrammet för arten genomförs.

Åtgärdsprogram Fastställt
Ärrlav är fridlyst i Sverige. Utländska namn – NO: Buktporelav.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Kannesten, C. 2002. Rapport över två floraväktararter: ärrlav och stiftärrlav i Värmland och Dalsland. Lavbulletinen 2002(2): 16-17.

Löfgren, O. & Moberg, R. 1984. Oceaniska lavar i Sverige och deras tillbakagång. SNV PM 1819.

Sturesson, E. 1997. Den rödlistade ärrlaven funnen i östra Götaland. Parnassia 10(2): 20–21.

Thor, G. & Kannesten, C. 1989. Sticta sylvatica, ärrlav, återfunnen i Sverige. Windahlia 18: 31–33.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Lobariaceae  
  • Släkte
    Sticta - ärrlavar 
  • Art
    Sticta sylvatica, (Huds.) Ach. - ärrlav
    Synonymer
    Lichen sylvaticus Huds.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Ulf Arup & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.