Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åderkrokgäling

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Nephtys assimilis
Åderkrokgäling Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 12 cm och med upp till 117 segment. Svalget har 20-22 rader med 2-5 papiller i varje rad, vilka löper på 1/3 av svalgets längd. Den inre delen av svalget är slät. Svalgets ryggmittpapill längre än övriga främre papiller. Stödjeborstloberna i den främre delen av kroppen är rundade med en otydlig papillartad utväxt på sidan som vetter inåt mot mitten av parapodiet. I segmenten längre bak är de koniska utan utväxt i mitten. Främre buk- och ryggflikar i den främsta delen av kroppen med en lob eller med två otydliga lober, därefter med två tydliga lober, ungefär lika långa som stödjeborstloberna. Bakre ryggflikar med en lob, längre än stödjeborstloberna. Bakre bukflikar med en bred lob som är mycket längre än stödjeborstloberna och har ett tydligt mönster av ådror. Ådermönster saknas i den främre och bakre delen av kroppen. Gälarna böjer utåt, börjar på segment 4 och finns till strax framför slutet av kroppen. Åderkrokgäling har ofta förväxlats med skimmerkrokgäling Nephtys hombergii, men den är lätt att känna igen på ådringen i de bakre bukflikarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för åderkrokgäling Observationer i  Sverige för åderkrokgäling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åderkrokgäling finns i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och västra Östersjön. I övrigt förekommer den i nordöstra Atlanten, Medelhavet och Nordsjön samt vid Västafrikas kust.
Arten var troligen förbisedd vid äldre undersökningar. Inga fynd har gjorts under de nationella miljöövervakningsprogrammen från 1970-talet och framåt till idag, men arten lever normalt grundare än vid de lokaler som provtas inom programmen. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd av arten, vid Stora Middelgrund i Kattegatt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en familj tämligen storvuxna havsborstmaskar, som gräver gångar i sand- och mjukbottnar. N. assimilis är en grunt levande art som kan bli upp till 12 cm lång. Arten har en sydlig utbredning och är känd från Engelska kanalen, Irland, Portugal och Medelhavet. Närmast rapporterad från Kieler bucht i Östersjön. I svenska vatten känd från Öresund, Kattegatt samt Bohuslän. Oklart om arten även går in i svenska delar av Östersjön. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes endast ett fynd av arten, i Kattegatt 2007 (Lokal KA 60). Arten kan möjligen vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Åderkrokgäling lever på sand- och lerbottnar och är vanligast i tidvattensområden. Den förekommer ofta tillsammans med skimmerkrokgäling Nephtys hombergii och lillkrokgäling N. kersivalensis. Könsmogna individer har påträffas i mars-augusti, i övrigt är artens biologi okänd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Phyllodocida, Familj Nephtyidae (krokgälingar), Släkte Nephtys, Art Nephtys assimilis Ørsted, 1843 - åderkrokgäling Synonymer Nephtys breogani Laborda & Viéitez, 1984

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en familj tämligen storvuxna havsborstmaskar, som gräver gångar i sand- och mjukbottnar. N. assimilis är en grunt levande art som kan bli upp till 12 cm lång. Arten har en sydlig utbredning och är känd från Engelska kanalen, Irland, Portugal och Medelhavet. Närmast rapporterad från Kieler bucht i Östersjön. I svenska vatten känd från Öresund, Kattegatt samt Bohuslän. Oklart om arten även går in i svenska delar av Östersjön. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes endast ett fynd av arten, i Kattegatt 2007 (Lokal KA 60). Arten kan möjligen vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd upp till 12 cm och med upp till 117 segment. Svalget har 20-22 rader med 2-5 papiller i varje rad, vilka löper på 1/3 av svalgets längd. Den inre delen av svalget är slät. Svalgets ryggmittpapill längre än övriga främre papiller. Stödjeborstloberna i den främre delen av kroppen är rundade med en otydlig papillartad utväxt på sidan som vetter inåt mot mitten av parapodiet. I segmenten längre bak är de koniska utan utväxt i mitten. Främre buk- och ryggflikar i den främsta delen av kroppen med en lob eller med två otydliga lober, därefter med två tydliga lober, ungefär lika långa som stödjeborstloberna. Bakre ryggflikar med en lob, längre än stödjeborstloberna. Bakre bukflikar med en bred lob som är mycket längre än stödjeborstloberna och har ett tydligt mönster av ådror. Ådermönster saknas i den främre och bakre delen av kroppen. Gälarna böjer utåt, börjar på segment 4 och finns till strax framför slutet av kroppen. Åderkrokgäling har ofta förväxlats med skimmerkrokgäling Nephtys hombergii, men den är lätt att känna igen på ådringen i de bakre bukflikarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åderkrokgäling

Länsvis förekomst och status för åderkrokgäling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åderkrokgäling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åderkrokgäling finns i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och västra Östersjön. I övrigt förekommer den i nordöstra Atlanten, Medelhavet och Nordsjön samt vid Västafrikas kust.
Arten var troligen förbisedd vid äldre undersökningar. Inga fynd har gjorts under de nationella miljöövervakningsprogrammen från 1970-talet och framåt till idag, men arten lever normalt grundare än vid de lokaler som provtas inom programmen. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd av arten, vid Stora Middelgrund i Kattegatt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Aciculata  
  • Ordning
    Phyllodocida  
  • Underordning
    Phyllodocida incertae sedis  
  • Familj
    Nephtyidae - krokgälingar 
  • Släkte
    Nephtys  
  • Art
    Nephtys assimilisØrsted, 1843 - åderkrokgäling
    Synonymer
    Nephtys breogani Laborda & Viéitez, 1984

Åderkrokgäling lever på sand- och lerbottnar och är vanligast i tidvattensområden. Den förekommer ofta tillsammans med skimmerkrokgäling Nephtys hombergii och lillkrokgäling N. kersivalensis. Könsmogna individer har påträffas i mars-augusti, i övrigt är artens biologi okänd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten är sårbar då den har en begränsad förekomst i svenska vatten och här lever på nordgränsen av sitt utbredningsområde.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljö-förändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs. Grunda bottnar längs västkusten behöver inventeras närmare.
Namngivning: Nephtys assimilis Örsted, 1843. Annulatorum Danicorum Conspectus, Fasc. 1: Maricolae: 33, fig. 93, 100.
Etymologi: assimilis = lik; assimilo (lat.) = jämföra, göra saker lika varandra.
Uttal: [Néftys assímilis]

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Kirkegaard, J.B. 1992 Havbørsteorme. I. Errantia. Danmarks fauna 83: 1-416.

Nygren, A. & Pleijel, F. 2015. Ringmaskar: Havsborstmaskar, Annelida: Polychaeta.

Art­Databanken, SLU, Uppsala. BILD s.213.

Rainer, S.F. (1989) Redescription of Nephtys assimilis and N. kersivalensis (Polychaeta: Phyllodocida) and a key to Nephtys from Northern Europe. Journal of the Marine Biological Association of the United Kingdom, 69, 875-889.

Rainer, S.F. (1991) The genus Nephtys (Polychaeta: Phyllodocida) of northern Europe: a review of species, including the description of N. pulchra sp.n. and a key to the Nephtyidae. Helgoländer Meeresuntersuchungen, 45, 65-96.

Ravara, A., Cunha, M. R. & Pleijel, F. 2010. Nephtyidae (Annelida, Polychaeta) from southern Europe. Zootaxa 2682: 1-68. BILD Fig.10.

Ørsted, A. 1843. Annulatorum danicorum conspectus. Volume Fasc. 1 Maricolae (Quæstio ab universitate Hafniensi ad solvendum proposita et proemio ornata). 1-52. Librariae Wahlianae. Hafniae (Copenhagen).

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Elin Sigvaldadottir, Fredrik Pleijel & Arne Nygren 2015 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2016 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Aciculata  
  • Ordning
    Phyllodocida  
  • Underordning
    Phyllodocida incertae sedis  
  • Familj
    Nephtyidae - krokgälingar 
  • Släkte
    Nephtys  
  • Art
    Nephtys assimilis, Ørsted, 1843 - åderkrokgäling
    Synonymer
    Nephtys breogani Laborda & Viéitez, 1984
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Elin Sigvaldadottir, Fredrik Pleijel & Arne Nygren 2015 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Kennet Lundin 2016 (naturvårdsinformation).