Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ådermussling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Rhodotus palmatus
Ådermussling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ådermussling är en hattsvamp med ibland snedställd fot och med rosa till aprikos- eller persikofärgad, rynkad, gelatinös, hattöversida.
Utbredning
Länsvis förekomst för ådermussling Observationer i  Sverige för ådermussling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ådermussling är i Sverige endast funnen på tre lokaler i Västergötland (Håvet i Sätila s:n, Munkängarna på Kinnekulle och på Billingen). Fries uppgav dessutom att han såg svampen under sin tid i Uppsala, men det är osäkert varifrån detta material härstammade. I övriga Norden är den bara funnen i Norge. Arten anses gynnad av ett milt, oceaniskt, klimat, och har sin europeiska utbredning främst i England, Nederländerna och Nordfrankrike. Den är även sällsynt känd från Litauen, Schweiz, Spanien och Tyskland, och förekommer på flera av dessa länders nationella rödlistor.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare i ved på liggande stammar och grenar av alm i ädellövskog, främst i fuktiga brantskogar. En iögonfallande, väl eftersökt art med snäva miljökrav och suboceanisk utbredning. Mycket liten population. Mångden av grov död almved kan kortsiktigt öka pga. almsjukan. På sikt starkt missgynnad och hotad av almsjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (4-80). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-20) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
I Sverige är ådermusslingen främst funnen på almved, men ett fynd på vildapel är också känt. Utomlands är den även funnen på ved av andra lövträd såsom bok, ek och poppel. Artens viktigaste biotop i Skandinavien är ädellövskogar med alm på frisk till fuktig mark. I England är arten speciellt vanlig på almar som dödats av almsjuka. Den fruktifierar vanligen sent på säsongen (september till november), men är även funnen under våren. En individ kan fortleva under många år i en nedbrytningsenhet och förorsakar endast svag nedbrytning av veden, som mörkfärgas. Ådermussling orsakar en uttorkning av den ved som den lever i, och det är troligt att detta kan innebära att andra arter har svårt att etablera sig. Fruktkropparna växer ut på omkullfallna träd och förekommer oftast på grenar vilka saknar markkontakt. Vid lokalen på Billingen (Melldala) har svampens förekomst följts under 10 år. Den påträffades här först på en almlåga under åren 1984–1986. 1988 sågs den på en annan grov almlåga ca 50 m från den förra. På denna låga kommer så gott som årligen en till fem fruktkroppar fram och den sågs senast 1994.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Physalacriaceae, Släkte Rhodotus, Art Rhodotus palmatus (Bull.:Fr.) Maire - ådermussling Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare i ved på liggande stammar och grenar av alm i ädellövskog, främst i fuktiga brantskogar. En iögonfallande, väl eftersökt art med snäva miljökrav och suboceanisk utbredning. Mycket liten population. Mångden av grov död almved kan kortsiktigt öka pga. almsjukan. På sikt starkt missgynnad och hotad av almsjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (4-80). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-20) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ådermussling är en hattsvamp med ibland snedställd fot och med rosa till aprikos- eller persikofärgad, rynkad, gelatinös, hattöversida.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ådermussling

Länsvis förekomst och status för ådermussling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ådermussling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ådermussling är i Sverige endast funnen på tre lokaler i Västergötland (Håvet i Sätila s:n, Munkängarna på Kinnekulle och på Billingen). Fries uppgav dessutom att han såg svampen under sin tid i Uppsala, men det är osäkert varifrån detta material härstammade. I övriga Norden är den bara funnen i Norge. Arten anses gynnad av ett milt, oceaniskt, klimat, och har sin europeiska utbredning främst i England, Nederländerna och Nordfrankrike. Den är även sällsynt känd från Litauen, Schweiz, Spanien och Tyskland, och förekommer på flera av dessa länders nationella rödlistor.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Physalacriaceae  
  • Släkte
    Rhodotus  
  • Art
    Rhodotus palmatus(Bull.:Fr.) Maire - ådermussling

I Sverige är ådermusslingen främst funnen på almved, men ett fynd på vildapel är också känt. Utomlands är den även funnen på ved av andra lövträd såsom bok, ek och poppel. Artens viktigaste biotop i Skandinavien är ädellövskogar med alm på frisk till fuktig mark. I England är arten speciellt vanlig på almar som dödats av almsjuka. Den fruktifierar vanligen sent på säsongen (september till november), men är även funnen under våren. En individ kan fortleva under många år i en nedbrytningsenhet och förorsakar endast svag nedbrytning av veden, som mörkfärgas. Ådermussling orsakar en uttorkning av den ved som den lever i, och det är troligt att detta kan innebära att andra arter har svårt att etablera sig. Fruktkropparna växer ut på omkullfallna träd och förekommer oftast på grenar vilka saknar markkontakt. Vid lokalen på Billingen (Melldala) har svampens förekomst följts under 10 år. Den påträffades här först på en almlåga under åren 1984–1986. 1988 sågs den på en annan grov almlåga ca 50 m från den förra. På denna låga kommer så gott som årligen en till fem fruktkroppar fram och den sågs senast 1994.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av bortstädning av lågor av alm och andra lövträd i skogar och parker, och av minskning av arealen ädellövskog.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Artens kända och aktuella lokaler ligger inom naturreservat. Det är viktigt att almlågor och sjuka almar bevaras och inte städas undan i skogsmarker och naturreservat. Almar som dödats av almsjuka, men inte längre har almsjukesvampen, bör om möjligt sparas även i parker och alléer.
Utländska namn – NO: Ferskenpote.

Appelqvist, T., & Hallingbäck, T., 1986. Något om hattsvampen Rhodotus palmatus i Sverige. Windahlia 15: 63–66.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Appelqvist & Björn Nordén 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Physalacriaceae  
  • Släkte
    Rhodotus  
  • Art
    Rhodotus palmatus, (Bull.:Fr.) Maire - ådermussling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Appelqvist & Björn Nordén 1997.