Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerrödtoppa

Organismgrupp Kärlväxter Odontites vernus
Åkerrödtoppa Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Åkerrödtoppa är en lågväxt, ettårig halvparasitisk växt som tillhör familjen snyltrotsväxter (Orobanchaceae). De rosa blommorna är ensidigt vända och sitter i en axlik klase. Bladen är tunna, långsmala och bredast vid basen. Stjälken är ogrenad eller med få uppåtriktade grenar. I Sverige finns ytterligare två representanter i släktet: gatrödtoppa O. vulgaris och strandrödtoppa O. litoralis. Från strandrödtoppa skiljs åkerrödtoppa på att stiftet i den fullt utslagna blomman sticker ut. Hos strandrödtoppa är stiftet i utslagna blommor kortare än överläppen. Från gatrödtoppa skiljs åkerrödtoppa på att interkalarblad vanligen saknas, sällsynt kan ett bladpar finnas. Interkalarblad är det bladpar som sitter mellan den översta sidogrenen och nedersta blomman på huvudstjälken. Gatrödtoppa har 3-7 par interkalarblad. Den nedersta blomman hos åkerrödtoppa sitter lågt, vid 6-9 noden räknat nedifrån. Man räknar varje nod där ett bladpar sitter och även ärren längst ner på stjälken där bladparen ramlat av. Gatrödtoppans blommor sitter högre upp, nedersta blomman återfinns vid nod 8-14. Grenvinkeln hos eventuella sidogrenar skiljer också, 30-50° (åkerrödtoppa) respektive 50-85° (gatrödoppa; Snogerup 1987). Åkerrödtoppa blommar tidigt, ofta runt midsommar, medan gatrödtoppa blommar i sena halvan av juli-september.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerrödtoppa Observationer i  Sverige för åkerrödtoppa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerrödtoppa är funnen i de flesta landskap i Götaland och Sveland. Tillfälligt har den förekommit norrut till Jämtland och Medelpad (Artportalen 2015). Idag har den minskat i flera landskap. I Skåne uppskattas minskningen lågt räknad vara 16 % på 40 år (Tyler 2007). I Bohuslän (Blomgren m.fl. 2011) beräknas minskningstakten till 43 % per decennium från mitten av 1900-talet till början av 2000-talet. Eftersom åkerrödtoppa och gatrödtoppa tidigare betraktades som varieteter och först i sen tid skilts ut som två arter finns litet underlag för att bedöma utvecklingen i andra landskap. Åkerrödtoppa anses fortfarande som vanlig i Blekinge (Fröberg 2006) och i södra Kalmar läns kusttrakter (Edqvist m.fl. 2007). Den förekommer på åkermark i Danmark (Fredriksen m.fl. 2012). Aktuella fynd saknas från Norge (Artskart 2015) och från Finland (Finsk växtatlas 2015). Den är ursprunglig i en stor del av Europa och västra Asien samt inkommen i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ab; B2b(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Åkerrödtoppa är en lågvuxen, ettårig halvparasit som växer i åkrar på lätta jordar och ruderatmarker i södra Sverige. Arten förefaller minska i hela sitt svenska utbredningsområde under 1900-talet och början av 2000-talet. Arten är känslig för ogräsbekämpningsmedel. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (50-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (200-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-35) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2ab; B2b(ii,iv,v)).
Ekologi
Åkerrödtoppa växer på lätta jordar och fanns tidigare främst i rågåkrar och på trädor. Numera kan man, förutom i åkrar, finna den i vägkanter, grusgropar, på banvallar och i andra människoskapade miljöer. Underlaget får gärna vara grusigt eller sandigt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Odontites (rödtoppor), Art Odontites vernus (Bellardi) Dumort. - åkerrödtoppa Synonymer Odontites ruber ssp. vernus (Bellardi) Vollm.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ab; B2b(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Åkerrödtoppa är en lågvuxen, ettårig halvparasit som växer i åkrar på lätta jordar och ruderatmarker i södra Sverige. Arten förefaller minska i hela sitt svenska utbredningsområde under 1900-talet och början av 2000-talet. Arten är känslig för ogräsbekämpningsmedel. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (50-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (200-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-35) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2ab; B2b(ii,iv,v)).
Åkerrödtoppa är en lågväxt, ettårig halvparasitisk växt som tillhör familjen snyltrotsväxter (Orobanchaceae). De rosa blommorna är ensidigt vända och sitter i en axlik klase. Bladen är tunna, långsmala och bredast vid basen. Stjälken är ogrenad eller med få uppåtriktade grenar. I Sverige finns ytterligare två representanter i släktet: gatrödtoppa O. vulgaris och strandrödtoppa O. litoralis. Från strandrödtoppa skiljs åkerrödtoppa på att stiftet i den fullt utslagna blomman sticker ut. Hos strandrödtoppa är stiftet i utslagna blommor kortare än överläppen. Från gatrödtoppa skiljs åkerrödtoppa på att interkalarblad vanligen saknas, sällsynt kan ett bladpar finnas. Interkalarblad är det bladpar som sitter mellan den översta sidogrenen och nedersta blomman på huvudstjälken. Gatrödtoppa har 3-7 par interkalarblad. Den nedersta blomman hos åkerrödtoppa sitter lågt, vid 6-9 noden räknat nedifrån. Man räknar varje nod där ett bladpar sitter och även ärren längst ner på stjälken där bladparen ramlat av. Gatrödtoppans blommor sitter högre upp, nedersta blomman återfinns vid nod 8-14. Grenvinkeln hos eventuella sidogrenar skiljer också, 30-50° (åkerrödtoppa) respektive 50-85° (gatrödoppa; Snogerup 1987). Åkerrödtoppa blommar tidigt, ofta runt midsommar, medan gatrödtoppa blommar i sena halvan av juli-september.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerrödtoppa

Länsvis förekomst och status för åkerrödtoppa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerrödtoppa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerrödtoppa är funnen i de flesta landskap i Götaland och Sveland. Tillfälligt har den förekommit norrut till Jämtland och Medelpad (Artportalen 2015). Idag har den minskat i flera landskap. I Skåne uppskattas minskningen lågt räknad vara 16 % på 40 år (Tyler 2007). I Bohuslän (Blomgren m.fl. 2011) beräknas minskningstakten till 43 % per decennium från mitten av 1900-talet till början av 2000-talet. Eftersom åkerrödtoppa och gatrödtoppa tidigare betraktades som varieteter och först i sen tid skilts ut som två arter finns litet underlag för att bedöma utvecklingen i andra landskap. Åkerrödtoppa anses fortfarande som vanlig i Blekinge (Fröberg 2006) och i södra Kalmar läns kusttrakter (Edqvist m.fl. 2007). Den förekommer på åkermark i Danmark (Fredriksen m.fl. 2012). Aktuella fynd saknas från Norge (Artskart 2015) och från Finland (Finsk växtatlas 2015). Den är ursprunglig i en stor del av Europa och västra Asien samt inkommen i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Odontites - rödtoppor 
  • Art
    Odontites vernus(Bellardi) Dumort. - åkerrödtoppa
    Synonymer
    Odontites ruber ssp. vernus (Bellardi) Vollm.

Åkerrödtoppa växer på lätta jordar och fanns tidigare främst i rågåkrar och på trädor. Numera kan man, förutom i åkrar, finna den i vägkanter, grusgropar, på banvallar och i andra människoskapade miljöer. Underlaget får gärna vara grusigt eller sandigt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Åkerrödtoppa har svårt att hävda sig i dagens täta stråsädesåkrar. Liksom andra åkerogräs reagerar den ogynnsamt på ogräsbekämpning (Koutecký m.fl. 2012). Lämplig åkermark där åkerrödtoppa kan förekomma saknas därför i stor utsträckning i dagens odlingslandskap. Ruderatmarker kan i vissa fall ersätta förlusten av lämpliga åkrar.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Aktuell status för åkerrödtoppa är något oklar eftersom den inte alltid skilts ut vid de inventeringar som skett under de senaste decennierna. Den bör därför eftersökas mer aktivt inom lämpliga områden med lättare jordar och mindre intensivt skötta åkrar.
Plantan innehåller klorofyll men för att utvecklas optimalt krävs att den hittar en värdväxt som den kan utnyttja. På rötterna finns speciella organ (haustorier) som tidigt i plantans utveckling etablerar kontakt med värdväxtens rötter. Hos åkerrödtoppa är det ofta den odlade grödan i åkern som får tjänstgöra som värdväxt. Från värdväxten får åkerrödtoppa vatten, näringsämnen och ibland enkla kolhydrater. Den kan även parasitera på andra plantor av åkerrödtoppa, så kallad samparasitism (Weber 1976). Storleken hos de enskilda plantorna varierar mycket beroende på hur lyckosamma de är med att skaffa sig en värdväxt. Antalet kromosomer skiljer sig mellan arterna i släktet: åkerrödtoppa är tetraploid med 2n = 40 medan gatrödtoppa och strandrödtoppa båda är diploida med 2n = 18 (Snogerup 1977).

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http://www.artportalen.se [uttag 2015-01-09].

Artskart. 2015. Artskart 1.4. Artsdatabanken, Trondheim. http://artskart.artsdatabanken.no/Default.aspx [uttag 2015-01-09].

Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.). 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora, Uddevalla.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.). 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Finsk växtatlas. 2015. http://koivu.luomus.fi/vaxtatlas/ [uttag 2015-01-09].

Fredriksen, S., Rasmussen, F.N. & Seberg, O. m.fl. (red.). 2012. Dansk flora. Gyldendal A/S, Köpenhamn.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Koutecký, P., Tuleu, G., Badurová, T., Košnar, J., Štech, M. & Tešitel, J. 2012. Distribution of cytotypes and seasonal variation in the Odontites vernus group in central Europe. Preslia 84: 887-904.

Snogerup, B. 1977. Chromosome numbers of Scandinavian Odontites species. Botaniska Notiser 130: 121-124.

Snogerup, B. 1983. Northwest European taxa of Odontites (Scrophulariaceae). Acta Botanica Fennica 124: 1-62.

Snogerup, B. 1987. Släktet Odontites, rödtoppor, i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 81: 145-153.

Tyler, T., Olsson, K.-A., Johansson, H. & Sonesson, M. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lunds Botaniska Förening, Lund.

Weber, H. 1976. Über Wirtspflanzen und Parasitismus einiger mitteleuropäischer Rhinanthoideae (Scrophulariaceae). Plant Systematics and Evolution 125: 97-107.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Odontites - rödtoppor 
  • Art
    Odontites vernus, (Bellardi) Dumort. - åkerrödtoppa
    Synonymer
    Odontites ruber ssp. vernus (Bellardi) Vollm.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.