Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerros

Organismgrupp Kärlväxter Rosa agrestis
Åkerros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Åkerros är en upp till 2 m hög buske med bågböjda grenar. Taggarna är böjda och de flesta är av samma storlek och form. Småbladen är spetsiga med kilformigt avsmalnande bas. Bladundersidorna har jämnt fördelade, täta glandler och bladen är tydligt äppeldoftande vid gnuggning. Blommorna är vanligen vita, ibland ljust rosa. Blomskaften saknar oftast glandler. Stiftkanalen är endast ca 0,5 mm bred och stiftsamlingen förlängd, gles och bukettlik. Stiften är kala eller någon gång sparsamt håriga. Blomningstiden infaller i juni-juli. Åkerros skiljer sig från äppelros R. rubiginosa och västkustros R. elliptica ssp. inodora genom att de senare har tätare stiftsamling av hattsvampstyp, bredare stiftkanal och håriga stift. Från den traktvis vanliga äppelrosen skiljer den sig dessutom genom att äppelrosen i regel har både raka och böjda taggar, småblad som är avrundade vid basen, mörkt rosa blommor och glandelborstiga blomskaft.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerros Observationer i  Sverige för åkerros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerros är känd från tre lokaler i Skåne. På en lokal vid Österslöv i nordöstra delen av landskapet där den blev insamlad första gången 1991. Detta individ försvann samma år på grund av schaktningsarbete, men nära den plats där primärfyndet gjordes upptäcktes ytterligare en buske 1992. 1997 hittades en andra skånsk lokal i Malmö, där arten får förmodas vara nyligen inkommen, och 1998 hittades en tredje lokal vid Skivarp i Skurups kommun. Åkerros har blivit funnen en gång tidigare i Norden. 1904 samlades en ros vid Tjele Langsø på Jylland som blev bestämd till västkustros, R. elliptica var. inodora. Trettio år senare blev det insamlade materialet ombestämt till åkerros. Växten har därefter ihärdigt eftersökts på denna växtplats men aldrig blivit återfunnen. Åkerros är en submediterran låglandsart som har en sammanhängande utbredning med nordgräns i England, Belgien, centrala Tyskland och Polen. I Schleswig-Holstein är den rapporterad från omkring 10 lokaler, varav 2 vid kusten öster om Kiel troligen är de enda som är aktuella idag. I hela sitt utbredningsområde betraktas åkerros som en ovanlig art.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Känd från tre spridda lokaler i Skåne. Fåtal individ. En av lokalerna, Skivarp är skyddad som kommunalt reservat. Arten verkar stabil på två av sina lokaler, däremot är den illa ute på sin tredje lokal. Hot mot förekomsterna är många, igenväxning av kraftigare buskar/träd, felaktig röjning och tippning av jord och fyllnadsmassor. Rikligaste förekomsten finns i oljehamnen i Malmö, här är exploatering ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (3-50). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2080 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Åkerros växer i lövskogskanter, ruderatmarker och i buskmark på torr och näringsrik, oftast kalkrik mark. Vid Österslöv norr om Kristianstad utgörs lokalen av ett gammalt kalkbrott där den återstående busken växer i torr, kulturpåverkad gräsmark invid ett lövskogsbryn ca 100 m från en insjö. Vegetationen utgöres av en blandning av arter som är typiska för igenväxande bryn i trakten och arter som är kraftigt kulturgynnade. I Malmö växer den på ruderatmark samt utfyllnadsmark i hamnen och vid Skivarp på en kustnära betesmark.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rosa (rosor), Art Rosa agrestis Savi - åkerros Synonymer Vit äppelros

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Känd från tre spridda lokaler i Skåne. Fåtal individ. En av lokalerna, Skivarp är skyddad som kommunalt reservat. Arten verkar stabil på två av sina lokaler, däremot är den illa ute på sin tredje lokal. Hot mot förekomsterna är många, igenväxning av kraftigare buskar/träd, felaktig röjning och tippning av jord och fyllnadsmassor. Rikligaste förekomsten finns i oljehamnen i Malmö, här är exploatering ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (3-50). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2080 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åkerros är en upp till 2 m hög buske med bågböjda grenar. Taggarna är böjda och de flesta är av samma storlek och form. Småbladen är spetsiga med kilformigt avsmalnande bas. Bladundersidorna har jämnt fördelade, täta glandler och bladen är tydligt äppeldoftande vid gnuggning. Blommorna är vanligen vita, ibland ljust rosa. Blomskaften saknar oftast glandler. Stiftkanalen är endast ca 0,5 mm bred och stiftsamlingen förlängd, gles och bukettlik. Stiften är kala eller någon gång sparsamt håriga. Blomningstiden infaller i juni-juli. Åkerros skiljer sig från äppelros R. rubiginosa och västkustros R. elliptica ssp. inodora genom att de senare har tätare stiftsamling av hattsvampstyp, bredare stiftkanal och håriga stift. Från den traktvis vanliga äppelrosen skiljer den sig dessutom genom att äppelrosen i regel har både raka och böjda taggar, småblad som är avrundade vid basen, mörkt rosa blommor och glandelborstiga blomskaft.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerros

Länsvis förekomst och status för åkerros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerros är känd från tre lokaler i Skåne. På en lokal vid Österslöv i nordöstra delen av landskapet där den blev insamlad första gången 1991. Detta individ försvann samma år på grund av schaktningsarbete, men nära den plats där primärfyndet gjordes upptäcktes ytterligare en buske 1992. 1997 hittades en andra skånsk lokal i Malmö, där arten får förmodas vara nyligen inkommen, och 1998 hittades en tredje lokal vid Skivarp i Skurups kommun. Åkerros har blivit funnen en gång tidigare i Norden. 1904 samlades en ros vid Tjele Langsø på Jylland som blev bestämd till västkustros, R. elliptica var. inodora. Trettio år senare blev det insamlade materialet ombestämt till åkerros. Växten har därefter ihärdigt eftersökts på denna växtplats men aldrig blivit återfunnen. Åkerros är en submediterran låglandsart som har en sammanhängande utbredning med nordgräns i England, Belgien, centrala Tyskland och Polen. I Schleswig-Holstein är den rapporterad från omkring 10 lokaler, varav 2 vid kusten öster om Kiel troligen är de enda som är aktuella idag. I hela sitt utbredningsområde betraktas åkerros som en ovanlig art.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa agrestisSavi - åkerros
    Synonymer
    Vit äppelros

Åkerros växer i lövskogskanter, ruderatmarker och i buskmark på torr och näringsrik, oftast kalkrik mark. Vid Österslöv norr om Kristianstad utgörs lokalen av ett gammalt kalkbrott där den återstående busken växer i torr, kulturpåverkad gräsmark invid ett lövskogsbryn ca 100 m från en insjö. Vegetationen utgöres av en blandning av arter som är typiska för igenväxande bryn i trakten och arter som är kraftigt kulturgynnade. I Malmö växer den på ruderatmark samt utfyllnadsmark i hamnen och vid Skivarp på en kustnära betesmark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
I sitt utbredningsområde är åkerros en snår- och brynväxt. Om den finns på ytterligare lokaler i Sverige utgör buskröjning, borttagning av gärdsgårdar, plantering av betesmarker och ogräsbekämpning troliga hot på presumtiva lokaler. På den nordöstskånska lokalen växer arten mycket utsatt. Brytningen av kalk upphörde i mitten av 1960-talet och kalkbrottet har under senare tid använts som tipp, främst för schaktmassor från de omgivande jordbruksmarkerna. Tippbranten är idag ända framme vid den kvarvarande busken. Detta och igenväxning har gjort att busken för en tynande tillvaro och kan förväntas försvinna.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Åkerrosen är endast känd i ett fåtal exemplar i Norden och dess växtplatser måste få ett fullgott och varaktigt skydd. Betesmarken vid Skivarp som även hyser flera andra sällsynta rosor borde få ett varaktigt skydd. I Malmö har den största busken inhägnats med ett kraftigt stängsel för att förhindra att rosen blir oavsiktligt skadad. Sticklingar har tagits från busken för odling i botanisk trädgård. Ytterligare växtplatser för arten bör eftersökas. Åkerrosen övervakas av floraväktare.
Åkerros är fridlyst. Primärfyndet av åkerros utgjordes av en mindre buske som växte i tippbranten. Denna måste rimligen ha vuxit upp från en rotstock som blivit ditförd med schaktmassor. Bl a har stengärdsgårdar från betesmarker i trakten blivit tippade här. Det exemplar av åkerros som växer på den tidigare kalkbrottsbottnen har däremot vuxit på denna plats under lång tid. Busken har en huvudstam som är så grov att man kan förmoda att den är åtskilliga decennier gammal. Marken där rosen växer har troligen inte varit påverkad av den tidigare kalkbrytningen sedan de första decennierna av 1900-talet. Det har inte framkommit att åkerros skulle ha odlats i Norden (utanför botaniska trädgårdar), varken för sin egen skull eller som grundstam för förädlade rosor. Härdigheten hos oss är troligen begränsad, vilket säkert gjort den ointressant i detta sammanhang. Utländska namn – DK: Hvid Æble-Rose, GB: Small-leaved Sweet-briar.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Elfström, T. 2005. Rosor i Skåne. Bot. Not. 138 (4): 9-25.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian plants 5–6. Rosa L. Bot. Not. 120: 252–253.

Olsson, K.-A. 1993. Åkerros, Rosa agrestis, ny för Sverige. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993:1.

Pedersen, A. 1965. Rosaceernes udbredelse i Danmark I. Underfamilierne Spiraeoidea, Dryadoidea og Rosoideae eksklusive Rubus fruticosus coll., Rubus caesius coll. og Rubus corylifolius coll. Bot. Tidsskr. 61: 145–270.

Pedersen, A. & Gross, P. 1974. Danske Roser. Natur og Museum 16. årgang nr. 2.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Kjell-Arne Olsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rosa - rosor 
  • Art
    Rosa agrestis, Savi - åkerros
    Synonymer
    Vit äppelros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Kjell-Arne Olsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2005.