Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerväddsmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Eurhodope cirrigerella
Åkerväddsmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ett gult dagaktivt medelstort mott. Framvingen har likt huvud och mellankropp en iögonfallande klargul färg, som dock bleknar något när fjärilen blir sliten. Bakvingen är brun, medan de matta vingfransarna är gula på bägge vingparen. Vingspann 19–22 mm. Arten kan möjligen förväxlas med några arter av gräsmott, framförallt halmgult gräsmott Agriphila straminella och möjligen glänsande sandgräsmott Catoptria lythargyrella, men gräsmotten har mera glänsande vingar och längre palper än åkerväddmottet. Möjligen kan även några lavspinnararter utgöra en förväxlingsrisk. De två gula arterna Eilema lutarella och E. griseola lindar dock vingarna runt kroppen vid vila och liknar därigenom nästan små avlånga ”pinnar”. E. cereola och E. sororcula har till skillnad från åkerväddmottet helt gula bakvingar och en mera rundad framvingekant, samt förekommer dessutom ej heller på samma habitattyp som denna. Fjärilen finns avbildad i Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerväddsmott Observationer i  Sverige för åkerväddsmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har arten tidigare funnits lokalt och ganska sällsynt i landets sydöstra delar; Skåne, Småland, Öland och Gotland. Under senare tid har den gått tillbaka mycket kraftigt på Öland och fastlandet, där den endast påträffats vid Skäggenäs-halvön i Kalmar län samt i trakten av Maglehem i östra Skåne. Även på Gotland har en minskning kunnat märkas av, men arten förekommer dock fortfarande på några lokaler. I övriga Norden förekommer den endast mycket lokalt i Danmark, men finns i övrigt i flertalet länder söderut i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Åkerväddmott har gått tillbaka kraftigt på Öland, Gotland och fastlandet där fjärilen nu endast är känd från Hanemåla i Nybro (1 ex) och Skäggenäshalvön i Kalmar län samt från Maglehemstrakten i östra Skåne, Arontorp och Jordtorp på Öland, samt på 3 lokaler på Gotland. Arten lever på torra sandmarker med vädd (Knautia, Scabiosa). Mörkertalet är sannolikt litet och de krympande populationerna är mycket få. De sista livsmiljöerna växer igen och/eller exploateras. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (9000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (64-88) km². -2005. Populationen (<10000 individer) minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Larverna lever i augusti–september i blomhuvuden av åkervädd Knautia arvensis, där de äter fröna som hindras att falla ner på marken genom ett lager spinntrådar. Även andra väddarter uppges som värdväxter som t.ex. fältvädd Scabiosa columbaria. Den vuxna larven övervintrar nära näringsplantans rot i en hård nästan rund kokong med inspunna växtdelar och jord. Fjärilen flyger på öppna, torra, sandiga betesmarker i slutet av juni och under hela juli, och sitter dagtid gärna på väddblommor. I skymningen eller vid mulet väder flyger fjärilen i en svävande flykt, helt olikt gräsmotten som svirrar tätt över marken och snabbt dyker ned i vegetationen. Emellanåt kommer åkerväddmottet nattetid fram till UV-ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältvädd
· fältvädd
· åkervädd
· åkervädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Eurhodope, Art Eurhodope cirrigerella (Zincken, 1818) - åkerväddsmott Synonymer Kyra cirrigerella (Zincken, 1818), Apomyelois cirrigerella (Zincken, 1818), Myelois cirrigerella (Zincken, 1818), åkerväddmott

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Åkerväddmott har gått tillbaka kraftigt på Öland, Gotland och fastlandet där fjärilen nu endast är känd från Hanemåla i Nybro (1 ex) och Skäggenäshalvön i Kalmar län samt från Maglehemstrakten i östra Skåne, Arontorp och Jordtorp på Öland, samt på 3 lokaler på Gotland. Arten lever på torra sandmarker med vädd (Knautia, Scabiosa). Mörkertalet är sannolikt litet och de krympande populationerna är mycket få. De sista livsmiljöerna växer igen och/eller exploateras. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (9000-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (64-88) km². -2005. Populationen (<10000 individer) minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ett gult dagaktivt medelstort mott. Framvingen har likt huvud och mellankropp en iögonfallande klargul färg, som dock bleknar något när fjärilen blir sliten. Bakvingen är brun, medan de matta vingfransarna är gula på bägge vingparen. Vingspann 19–22 mm. Arten kan möjligen förväxlas med några arter av gräsmott, framförallt halmgult gräsmott Agriphila straminella och möjligen glänsande sandgräsmott Catoptria lythargyrella, men gräsmotten har mera glänsande vingar och längre palper än åkerväddmottet. Möjligen kan även några lavspinnararter utgöra en förväxlingsrisk. De två gula arterna Eilema lutarella och E. griseola lindar dock vingarna runt kroppen vid vila och liknar därigenom nästan små avlånga ”pinnar”. E. cereola och E. sororcula har till skillnad från åkerväddmottet helt gula bakvingar och en mera rundad framvingekant, samt förekommer dessutom ej heller på samma habitattyp som denna. Fjärilen finns avbildad i Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerväddsmott

Länsvis förekomst och status för åkerväddsmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerväddsmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har arten tidigare funnits lokalt och ganska sällsynt i landets sydöstra delar; Skåne, Småland, Öland och Gotland. Under senare tid har den gått tillbaka mycket kraftigt på Öland och fastlandet, där den endast påträffats vid Skäggenäs-halvön i Kalmar län samt i trakten av Maglehem i östra Skåne. Även på Gotland har en minskning kunnat märkas av, men arten förekommer dock fortfarande på några lokaler. I övriga Norden förekommer den endast mycket lokalt i Danmark, men finns i övrigt i flertalet länder söderut i Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Eurhodope  
  • Art
    Eurhodope cirrigerella(Zincken, 1818) - åkerväddsmott
    Synonymer
    Kyra cirrigerella (Zincken, 1818)
    Apomyelois cirrigerella (Zincken, 1818)
    Myelois cirrigerella (Zincken, 1818)
    åkerväddmott

Larverna lever i augusti–september i blomhuvuden av åkervädd Knautia arvensis, där de äter fröna som hindras att falla ner på marken genom ett lager spinntrådar. Även andra väddarter uppges som värdväxter som t.ex. fältvädd Scabiosa columbaria. Den vuxna larven övervintrar nära näringsplantans rot i en hård nästan rund kokong med inspunna växtdelar och jord. Fjärilen flyger på öppna, torra, sandiga betesmarker i slutet av juni och under hela juli, och sitter dagtid gärna på väddblommor. I skymningen eller vid mulet väder flyger fjärilen i en svävande flykt, helt olikt gräsmotten som svirrar tätt över marken och snabbt dyker ned i vegetationen. Emellanåt kommer åkerväddmottet nattetid fram till UV-ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältvädd - Scabiosa columbaria (Har betydelse)
· åkervädd - Knautia arvensis (Viktig)
Upphörande bete med åtföljande igenväxning eller skogsplantering är sannolikt största hotet för denna art. Då larverna utvecklas inuti blomhuvudet av värdväxten under sensommaren kan alltför hårt bete, framförallt av får som betar selektivt och i första hand gärna väljer ut blommande örter, vara ett stort hot. Även slåtter som utförs under larvtiden riskerar att slå ut hela populationer.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Extensivt kreatursbete av naturliga ängs- och hagmarker är viktigt att upprätthålla. Pågående fårbete på de kvarvarande kända förekomstlokalerna bör omedelbart ersättas av nötkreatursbete. Avstängsling med mindre fållor som möjliggör en betesrotation med betesfred vissa år bör tillämpas. Vid eventuell slåtter skall bestånd av åkervädd sparas i tillräcklig mängd. Vid begynnade igenväxning kan viss röjning behövas.
Arten har på grund av ett korrekturfel blivit benämnd Apomyelois cirrigerella i 2005 års rödlista. Arten har taxonomiskt aldrig förts till detta släkte. Korrekt namn är Eurhodope cirrigerella. Felet kommer att korrigeras i nästa rödlista. Det tidigare använda släktnamet Myelois förekommer däremot bl.a. i Catalogus Lepidopterorum Suecicae, i Palm (1986) och i tidigare rödlistor.

Deurs, W. van. 1942. Pyralider. Danmarks Fauna Bd. 48.

Hannemann, H.-J. 1964. Die Wickler (s.l.) (Cochylidae und Carposinidae), Die Zünslerartigen (Pyralidoidea). Die Tierwelt Deutschlands, 50. Teil.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Björn Cederberg & Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Eurhodope  
  • Art
    Eurhodope cirrigerella, (Zincken, 1818) - åkerväddsmott
    Synonymer
    Kyra cirrigerella (Zincken, 1818)
    Apomyelois cirrigerella (Zincken, 1818)
    Myelois cirrigerella (Zincken, 1818)
    åkerväddmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Björn Cederberg & Jan-Olov Björklund 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.