Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerväddsantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemophora metallica
Åkerväddsantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En antennmal som har enfärgade, bronsglänsande framvingar. Den är numera sällsynt och påträffas lokalt på blomrika gräsmarker.

Vingspann 16–20 mm. Hos hanen är hjässan täckt med gulaktiga hår, och hos honan är ­håren på hjässan beige till ljust brungula. Honans ögon är mindre och hjässpartiet bredare än hos hanen. Antennen hos hanen är ungefär 2,5 gånger så lång som framvingen, vid basen finns upprättstående, blåsvarta fjäll och inre tredjedelen är brunviolett medan resten är vitaktig. Antennen hos honan är ungefär 1,2–1,5 gånger så lång som framvingen, i den inre tredjedelen är den förtjockad och svartaktigt brunviolett och därutanför vitaktig. Honans bakkropp är utdragen i en spets. Framvingen är ganska mörkt bronsglänsande med svag, grönaktig glans. Oftast finns en mörkare fläck eller skugga vid diskfältets yttre begränsning. Bakvingen är mörkbrun med violett skimmer. 

Larven är vitaktig och har svart huvud samt en svart plåt på vart och ett av mellankroppens tre ­segment. 

Genitalier: Hos hanen är genitalklaffarna ganska jämnt rundade. Saccus är förhållandevis långt utdraget, och uncus saknar inskärning på mitten. Honans äggläggningsrör är smalt, nästan symmetriskt, i spetsen rundat och utan sågtänder. Hanens och honans genitalier är inte avbildade.

 
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerväddsantennmal Observationer i  Sverige för åkerväddsantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerväddsantennmal förekommer numera lokalt och sällsynt i sydöstra Sverige norrut till Dalarna. I den norra delen av utbredningsområdet har den alltmer lokala förekomster. Den saknas egendomligt nog på Öland och Gotland där förutsättningarna bör vara goda för arten. Fjärilen finns i hela Danmark förutom på södra Själland samt på Lolland, Falster och Mön. I Norge har ännu inga fynd gjorts. I Finland har den bara påträffats i sydöst samt på Åland. Världsutbredningen omfattar större delen av Europa och sträcker sig österut till Ural. Arten har i Sverige gått tillbaka under de senaste decennierna på grund av upphörd hävd av ängs- och betesmarker.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på rika torrmarker med vädd (Knautia, Scabiosa) i ålderdomligt kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda lokaler i en handfull län och tycks vara kraftigt missgynnad av rationellt jordbruk. Stäppartad torräng har minskat kraftigt i areal den senaste tioårsperioden. Framförallt i östra Skåne där arten haft sina bästa förekomster, har detta missgynnat arten kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 23000 (23000-49500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Åkerväddsantennmal lever i betesmarker, på ogödslade slåtterängar, i örtrika ­kantzoner i jordbrukslandskapet och även på blomrika sandfält. Fjärilen flyger i solsken från mitten av juni till mitten av augusti. Den besöker gärna blommor och kan ses i något större antal under gynnsamma år. ­Honan lägger ägg i blommor av åkervädd ­Knautia ­arvensis eller fältvädd Scabiosa columbaria. Larven ­lever först på frön, därefter använder den en fröhylsa som boning, och slutligen tillverkar den en hylsa av bladbitar och lever på värdväxtens blad. Larven kan påträffas från mitten av augusti till slutet av oktober. Förpuppningen sker i bladhylsan. 

 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältvädd
· fältvädd
· åkervädd
· åkervädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Nemophora, Art Nemophora metallica (Poda, 1761) - åkerväddsantennmal Synonymer Phalaena scabiosella Scopoli, 1763, Tinea viridella Hübner, 1796, åkerväddantennmal, Phalaena metallica Poda, 1761

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på rika torrmarker med vädd (Knautia, Scabiosa) i ålderdomligt kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda lokaler i en handfull län och tycks vara kraftigt missgynnad av rationellt jordbruk. Stäppartad torräng har minskat kraftigt i areal den senaste tioårsperioden. Framförallt i östra Skåne där arten haft sina bästa förekomster, har detta missgynnat arten kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 23000 (23000-49500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
En antennmal som har enfärgade, bronsglänsande framvingar. Den är numera sällsynt och påträffas lokalt på blomrika gräsmarker.

Vingspann 16–20 mm. Hos hanen är hjässan täckt med gulaktiga hår, och hos honan är ­håren på hjässan beige till ljust brungula. Honans ögon är mindre och hjässpartiet bredare än hos hanen. Antennen hos hanen är ungefär 2,5 gånger så lång som framvingen, vid basen finns upprättstående, blåsvarta fjäll och inre tredjedelen är brunviolett medan resten är vitaktig. Antennen hos honan är ungefär 1,2–1,5 gånger så lång som framvingen, i den inre tredjedelen är den förtjockad och svartaktigt brunviolett och därutanför vitaktig. Honans bakkropp är utdragen i en spets. Framvingen är ganska mörkt bronsglänsande med svag, grönaktig glans. Oftast finns en mörkare fläck eller skugga vid diskfältets yttre begränsning. Bakvingen är mörkbrun med violett skimmer. 

Larven är vitaktig och har svart huvud samt en svart plåt på vart och ett av mellankroppens tre ­segment. 

Genitalier: Hos hanen är genitalklaffarna ganska jämnt rundade. Saccus är förhållandevis långt utdraget, och uncus saknar inskärning på mitten. Honans äggläggningsrör är smalt, nästan symmetriskt, i spetsen rundat och utan sågtänder. Hanens och honans genitalier är inte avbildade.

 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerväddsantennmal

Länsvis förekomst och status för åkerväddsantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerväddsantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerväddsantennmal förekommer numera lokalt och sällsynt i sydöstra Sverige norrut till Dalarna. I den norra delen av utbredningsområdet har den alltmer lokala förekomster. Den saknas egendomligt nog på Öland och Gotland där förutsättningarna bör vara goda för arten. Fjärilen finns i hela Danmark förutom på södra Själland samt på Lolland, Falster och Mön. I Norge har ännu inga fynd gjorts. I Finland har den bara påträffats i sydöst samt på Åland. Världsutbredningen omfattar större delen av Europa och sträcker sig österut till Ural. Arten har i Sverige gått tillbaka under de senaste decennierna på grund av upphörd hävd av ängs- och betesmarker.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora metallica(Poda, 1761) - åkerväddsantennmal
    Synonymer
    Phalaena scabiosella Scopoli, 1763
    Tinea viridella Hübner, 1796
    åkerväddantennmal
    Phalaena metallica Poda, 1761

Åkerväddsantennmal lever i betesmarker, på ogödslade slåtterängar, i örtrika ­kantzoner i jordbrukslandskapet och även på blomrika sandfält. Fjärilen flyger i solsken från mitten av juni till mitten av augusti. Den besöker gärna blommor och kan ses i något större antal under gynnsamma år. ­Honan lägger ägg i blommor av åkervädd ­Knautia ­arvensis eller fältvädd Scabiosa columbaria. Larven ­lever först på frön, därefter använder den en fröhylsa som boning, och slutligen tillverkar den en hylsa av bladbitar och lever på värdväxtens blad. Larven kan påträffas från mitten av augusti till slutet av oktober. Förpuppningen sker i bladhylsan. 

 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältvädd - Scabiosa columbaria (Viktig)
· åkervädd - Knautia arvensis (Viktig)
Det habitat arten lever i minskar snabbt i Sverige. Bara under de senaste decennierna har exempelvis en rad rika ängsmarker i sydöstra Sverige försvunnit genom upphörd skötsel. Mindre jordbruk, som förr skapade och vidmakthöll denna typ av småbiotoper, är nästan helt borta och artens förekomst i Sverige håller på att fragmenteras.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Om möjligt bör man med markägare, som har arten på sina ägor, träffa en överenskommelse om viss skötsel av lokaler med antennmalen, i synnerhet om den kan kombineras med bibehållande av andra naturvärden. Detta torde kunna ske med hjälp av EU-stöd. Inte bara åkerväddantennmal gynnas av ett sådant arrangemang, utan även många andra trängda arter kommer att gynnas.
Namngivning: Nemophora metallica (Poda, 1761). Originalbeskrivning: Phalaena (Tinea) metallica. Ins. Mus. Graec.: 94. Synonymer: Phalaena scabiosella Scopoli, 1763; Tinea viridella Hübner, 1796, nec Scopoli, 1763.

Etymologi: metallica fem. av metallicus (lat.) = metallisk, syftar på framvingarnas metallglans.

Uttal: [Nemófora metállika]

Benander, P. 1953. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. Småfjärilar. Microlepidoptera. Fjärde och femte familjegrupperna Micropterygina och Tineides aculeatae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Parenti, U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali. Torino. 426 sidor.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora metallica, (Poda, 1761) - åkerväddsantennmal
    Synonymer
    Phalaena scabiosella Scopoli, 1763
    Tinea viridella Hübner, 1796
    åkerväddantennmal
    Phalaena metallica Poda, 1761
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).