Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerväddsantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemophora metallica
Åkerväddsantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 17–20 mm. Huvudet är rostgult hos hanen, blekare hos honan. Antennernas inre tredjedel är förtjockad, glänsande svartviolett, medan yttre delen är vit och 3 gånger så långa som framvingen hos hanen, 1½ hos honan. Framvingar olivbruna med stark guld- eller kopparglans. Bakvingar mörkbruna med violett skimmer. Åkerväddantennmal kan eventuellt förväxlas med den klart mindre videantennmal Adela cuprella, som dock saknar förtjockad antennbas och har svarthårigt huvud. Arten är avbildad i Parenti (2000).
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerväddsantennmal Observationer i  Sverige för åkerväddsantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd över större delen av Europa utom i den nordligare delen. I Danmark är den funnen i de flesta distrikt och i Finland bara fem distrikt i den sydligaste och sydostligaste delen, inklusive Åland. De svenska fynden härrör från Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland, Västergötland, Närke och Dalarna. Många fynd är av äldre datum, och eventuellt är de nordligare lokalerna i Sverige inte längre hemvist för åkerväddantennmalen. Den finns fortfarande på en del lämpliga lokaler i södra och sydöstra Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på rika torrmarker med vädd (Knautia, Scabiosa) i ålderdomligt kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda lokaler i en handfull län och tycks vara kraftigt missgynnad av rationellt jordbruk. Stäppartad torräng har minskat kraftigt i areal den senaste tioårsperioden. Framförallt i östra Skåne där arten haft sina bästa förekomster, har detta missgynnat arten kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 23000 (23000-49500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Åkerväddantennmal trivs på torra betes- och slåttermarker, vid åkerkanter och andra örtrika randzoner samt på ängsmark. Larven lever som ung i blomhuvudena på fältvädd Scabiosa columbaria och åkervädd Knautia arvensis. Som vuxen gör den en säck av bladbitar och äter av bladen på värdväxten. Fjärilen flyger i solsken från ca 10 juni till ca 20 juli. Den sitter gärna på väddblommor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältvädd
· fältvädd
· åkervädd
· åkervädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Nemophora, Art Nemophora metallica (Poda, 1761) - åkerväddsantennmal Synonymer Phalaena scabiosella Scopoli, 1763, Tinea viridella Hübner, 1796, åkerväddantennmal, Phalaena metallica Poda, 1761

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på rika torrmarker med vädd (Knautia, Scabiosa) i ålderdomligt kulturlandskap. Arten är känd från ett antal mycket spridda lokaler i en handfull län och tycks vara kraftigt missgynnad av rationellt jordbruk. Stäppartad torräng har minskat kraftigt i areal den senaste tioårsperioden. Framförallt i östra Skåne där arten haft sina bästa förekomster, har detta missgynnat arten kraftigt. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 23000 (23000-49500) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Vingbredd 17–20 mm. Huvudet är rostgult hos hanen, blekare hos honan. Antennernas inre tredjedel är förtjockad, glänsande svartviolett, medan yttre delen är vit och 3 gånger så långa som framvingen hos hanen, 1½ hos honan. Framvingar olivbruna med stark guld- eller kopparglans. Bakvingar mörkbruna med violett skimmer. Åkerväddantennmal kan eventuellt förväxlas med den klart mindre videantennmal Adela cuprella, som dock saknar förtjockad antennbas och har svarthårigt huvud. Arten är avbildad i Parenti (2000).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerväddsantennmal

Länsvis förekomst och status för åkerväddsantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerväddsantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd över större delen av Europa utom i den nordligare delen. I Danmark är den funnen i de flesta distrikt och i Finland bara fem distrikt i den sydligaste och sydostligaste delen, inklusive Åland. De svenska fynden härrör från Skåne, Blekinge, Småland, Östergötland, Västergötland, Närke och Dalarna. Många fynd är av äldre datum, och eventuellt är de nordligare lokalerna i Sverige inte längre hemvist för åkerväddantennmalen. Den finns fortfarande på en del lämpliga lokaler i södra och sydöstra Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora metallica(Poda, 1761) - åkerväddsantennmal
    Synonymer
    Phalaena scabiosella Scopoli, 1763
    Tinea viridella Hübner, 1796
    åkerväddantennmal
    Phalaena metallica Poda, 1761

Åkerväddantennmal trivs på torra betes- och slåttermarker, vid åkerkanter och andra örtrika randzoner samt på ängsmark. Larven lever som ung i blomhuvudena på fältvädd Scabiosa columbaria och åkervädd Knautia arvensis. Som vuxen gör den en säck av bladbitar och äter av bladen på värdväxten. Fjärilen flyger i solsken från ca 10 juni till ca 20 juli. Den sitter gärna på väddblommor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältvädd - Scabiosa columbaria (Viktig)
· åkervädd - Knautia arvensis (Viktig)
Det habitat arten lever i minskar snabbt i Sverige. Bara under de senaste decennierna har exempelvis en rad rika ängsmarker i sydöstra Sverige försvunnit genom upphörd skötsel. Mindre jordbruk, som förr skapade och vidmakthöll denna typ av småbiotoper, är nästan helt borta och artens förekomst i Sverige håller på att fragmenteras.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Om möjligt bör man med markägare, som har arten på sina ägor, träffa en överenskommelse om viss skötsel av lokaler med antennmalen, i synnerhet om den kan kombineras med bibehållande av andra naturvärden. Detta torde kunna ske med hjälp av EU-stöd. Inte bara åkerväddantennmal gynnas av ett sådant arrangemang, utan även många andra trängda arter kommer att gynnas.

Benander, P. 1953. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. Småfjärilar. Microlepidoptera. Fjärde och femte familjegrupperna Micropterygina och Tineides aculeatae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Parenti, U. 2000. A Guide to the Microlepidoptera of Europe. Museo Regionale di Scienze Naturali. Torino. 426 sidor.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Nemophora  
  • Art
    Nemophora metallica, (Poda, 1761) - åkerväddsantennmal
    Synonymer
    Phalaena scabiosella Scopoli, 1763
    Tinea viridella Hübner, 1796
    åkerväddantennmal
    Phalaena metallica Poda, 1761
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.