Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ögonfläcksbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Mesosa curculionoides
Ögonfläcksbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vackert tecknad cirka 15 mm lång skalbagge med bred kropp, kraftiga ben och långa antenner. Färgen är askgrå eller gråbrun. Behåringen bildar på halsskölden fyra svarta fläckar vilka omges av en gul rand. På täckvingarna finns likaledes fyra svarta, gulkantade fläckar av varierande storlek, liksom även otydligt ljusgrå fläckar och band.
Utbredning
Länsvis förekomst för ögonfläcksbock Observationer i  Sverige för ögonfläcksbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från östra Småland, Öland (en osäker uppgift), Västergötland, Södermanland och Västmanland. Sentida fynd är endast gjorda kring Mälaren och på en lokal i östra Småland. Ögonfläckbock finns i övriga Norden endast på några lokaler vid Oslofjorden. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa österut till Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i kambiet på nyligen döda, ganska grova grenar och stamdelar av olika lövträd. I Sverige är flertalet fynd gjorda i ganska grova grenar och toppdelar av lind som ligger på marken. Arten har även påträffats på stammen av nyligen döda, stående sälgar och är dessutom funnen på avenbok, lönn och alm – i utlandet även på ek. Känd från östra Småland, Öland (en osäker uppgift), Västergötland, Södermanland och Västmanland. Sentida fynd är endast gjorda kring Mälaren och på en lokal i östra Småland. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i kambiet på nyligen döda, ganska grova grenar och stamdelar av olika lövträd. I Sverige är flertalet fynd gjorda i ganska grova grenar och toppdelar av lind som ligger på marken. Arten har även påträffats på stammen av nyligen döda, stående sälgar och är dessutom funnen på avenbok, lönn och alm – i utlandet även på ek. Larven gnager slingrande gångar under barken, och förpuppar sig i en grund håla som den gnager ut i den yttre splintveden. Larvutvecklingen sträcker sig över två till tre år, med förpuppning i början av augusti. Den fullbildade skalbaggen lämnar barken i mitten av augusti och övervintrar troligen i förnan. Den påträffas sittande på nyligen döda grenar, och är mycket svår att se när den sitter i lavvegetationen på träden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· avenbok
· avenbok
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· avenbok
· avenbok
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· avenbok
· avenbok
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Mesosa, Art Mesosa curculionoides (Linnaeus, 1761) - ögonfläcksbock Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i kambiet på nyligen döda, ganska grova grenar och stamdelar av olika lövträd. I Sverige är flertalet fynd gjorda i ganska grova grenar och toppdelar av lind som ligger på marken. Arten har även påträffats på stammen av nyligen döda, stående sälgar och är dessutom funnen på avenbok, lönn och alm – i utlandet även på ek. Känd från östra Småland, Öland (en osäker uppgift), Västergötland, Södermanland och Västmanland. Sentida fynd är endast gjorda kring Mälaren och på en lokal i östra Småland. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En vackert tecknad cirka 15 mm lång skalbagge med bred kropp, kraftiga ben och långa antenner. Färgen är askgrå eller gråbrun. Behåringen bildar på halsskölden fyra svarta fläckar vilka omges av en gul rand. På täckvingarna finns likaledes fyra svarta, gulkantade fläckar av varierande storlek, liksom även otydligt ljusgrå fläckar och band.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ögonfläcksbock

Länsvis förekomst och status för ögonfläcksbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ögonfläcksbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från östra Småland, Öland (en osäker uppgift), Västergötland, Södermanland och Västmanland. Sentida fynd är endast gjorda kring Mälaren och på en lokal i östra Småland. Ögonfläckbock finns i övriga Norden endast på några lokaler vid Oslofjorden. Världsutbredningen sträcker sig från Mellan- och Sydeuropa österut till Kina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Mesosini  
  • Släkte
    Mesosa  
  • Art
    Mesosa curculionoides(Linnaeus, 1761) - ögonfläcksbock

Larvutvecklingen sker i kambiet på nyligen döda, ganska grova grenar och stamdelar av olika lövträd. I Sverige är flertalet fynd gjorda i ganska grova grenar och toppdelar av lind som ligger på marken. Arten har även påträffats på stammen av nyligen döda, stående sälgar och är dessutom funnen på avenbok, lönn och alm – i utlandet även på ek. Larven gnager slingrande gångar under barken, och förpuppar sig i en grund håla som den gnager ut i den yttre splintveden. Larvutvecklingen sträcker sig över två till tre år, med förpuppning i början av augusti. Den fullbildade skalbaggen lämnar barken i mitten av augusti och övervintrar troligen i förnan. Den påträffas sittande på nyligen döda grenar, och är mycket svår att se när den sitter i lavvegetationen på träden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Arten har i nutiden en ytterst begränsad utbredning i landet, och har svårt att överleva på längre sikt. Genom att den är knuten till nyligen döda grenar och stamdelar, och områdena där den finns är små och isolerade är det mycket lätt att det något år uppträder ett glapp i tillförseln av död ved på de individuella lokalerna, så att arten försvinner därifrån.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man borde göra en inventering för att utröna hur stor den nutida populationen är, samt hur stor nyproduktionen av lämpligt yngelmaterial är på varje lokal. Man borde även fälla en del träd på de lokaler som hyser denna vackra art för att gynna den. Upptäcker man ögonfläckbock på nya lokaler bör man genom reservatsbildningar säkra artens framtida existens.

Åtgärdsprogram Fastställt

Palm, T. 1954. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggars biologi och systematik. 1–3. Ent. Tidskr. 75: 151–156.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Ridenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 330.

Palm, T. 1982. Förändringar i den svenska skalbaggsfaunan. Ent. Tidskr. 103: 31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Mesosini  
  • Släkte
    Mesosa  
  • Art
    Mesosa curculionoides, (Linnaeus, 1761) - ögonfläcksbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.