Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  öländsk svävfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Lomatia lateralis
Öländsk svävfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna svävfluga är lättidentifierad i fält genom att bakkroppen är tvärrandig i svart och ljusgult och att vingarna längs framkanten är molnfläckade. Huvudet är nästan kulformat och ögonen är nästan sammanstötande framför punktögonen hos hanen. Kroppslängden är 7-10 mm och kroppsformen är relativt långsträckt med gles behåring, som på mellankroppen är grå till silvervit (på sidorna) och på bakkroppen övervägande svart. Kroppen och benen är svarta. Hos honan är de sex främre bakkroppssegmenten smalt gulkantade baktill, och särskilt på 2:a (ibland 1:a–3:e) segmentet utvidgade till stora rödgula sidofläckar. Hos hanen har alla åtta synliga bakkroppssegment smalt vitgul bakkant. Vingarna, som är ganska smala men i vila är brett triangulärt utbredda, har längs framkanten ett stort rökfärgat fält som avslutas före vingspetsen. Benen är mycket tunna som hos övriga svävflugor. Detta är den enda arten i släktet i Nordeuropa och kan vid närmare beskådande knappast förväxlas med någon annan art.
Utbredning
Länsvis förekomst för öländsk svävfluga Observationer i  Sverige för öländsk svävfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Norden endast påträffad på Öland. Redan Zetterstedt (1842) noterade L. lateralis från Borgholm, Isgärde och Skogsby på Öland. Senare har arten påträffats på flera lokaler på ön. Den är inte känd från något av de övriga nordiska länderna, men är närmast påträffad på fyra lokaler vid polska Nordsjökusten. I övrigt förekommer den sällsynt i Syd- och Mellaneuropa från Belgien, Frankrike och Spanien över Italien och Grekland till Bulgarien och Ukraina samt de södra delarna av europeiska Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)c(iv)+2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Öländsk svävfluga är enbart känd från Öland med sammanlagt 20 kända lokaler totalt. För övrigt inte påträffad i Norden. Förekommer i buskig terräng och halvöppna gräsmarker. Ett antal lokaler i Mittlandsskogen har helt växt igen under senare år. Fynddata tyder på kraftiga populationsfluktuationer. Ekologin är inte känd detalj men det är tänkbart att larverna utvecklas i äggsamlingar av gräshoppor. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (500-1200) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)c(iv)+2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Den fullbildade flugan ses oftast lågflygande över torr solbelyst, glesbevuxen störd mark, markvägar, sandiga–grusiga slänter av småtäkter, vägskärningar och ruderatmarker och i dessa miljöer blommande örter. Blombesök har konstaterats främst på vildmorot Daucus carota, men också på spenört Laserpitium latifolium, palsternacka Pastinaca sativa och rölleka Achillea millefolium. Det finns indikationer på att larven kan utvecklas i äggsamlingar av gräshoppor, dock finns inga mer noggranna observationer om levnadssättet från Sverige.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· hopprätvingar
· hopprätvingar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Bombyliidae (svävflugor), Släkte Lomatia, Art Lomatia lateralis (Meigen, 1820) - öländsk svävfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)c(iv)+2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Öländsk svävfluga är enbart känd från Öland med sammanlagt 20 kända lokaler totalt. För övrigt inte påträffad i Norden. Förekommer i buskig terräng och halvöppna gräsmarker. Ett antal lokaler i Mittlandsskogen har helt växt igen under senare år. Fynddata tyder på kraftiga populationsfluktuationer. Ekologin är inte känd detalj men det är tänkbart att larverna utvecklas i äggsamlingar av gräshoppor. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (500-1200) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)c(iv)+2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Denna svävfluga är lättidentifierad i fält genom att bakkroppen är tvärrandig i svart och ljusgult och att vingarna längs framkanten är molnfläckade. Huvudet är nästan kulformat och ögonen är nästan sammanstötande framför punktögonen hos hanen. Kroppslängden är 7-10 mm och kroppsformen är relativt långsträckt med gles behåring, som på mellankroppen är grå till silvervit (på sidorna) och på bakkroppen övervägande svart. Kroppen och benen är svarta. Hos honan är de sex främre bakkroppssegmenten smalt gulkantade baktill, och särskilt på 2:a (ibland 1:a–3:e) segmentet utvidgade till stora rödgula sidofläckar. Hos hanen har alla åtta synliga bakkroppssegment smalt vitgul bakkant. Vingarna, som är ganska smala men i vila är brett triangulärt utbredda, har längs framkanten ett stort rökfärgat fält som avslutas före vingspetsen. Benen är mycket tunna som hos övriga svävflugor. Detta är den enda arten i släktet i Nordeuropa och kan vid närmare beskådande knappast förväxlas med någon annan art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för öländsk svävfluga

Länsvis förekomst och status för öländsk svävfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för öländsk svävfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Norden endast påträffad på Öland. Redan Zetterstedt (1842) noterade L. lateralis från Borgholm, Isgärde och Skogsby på Öland. Senare har arten påträffats på flera lokaler på ön. Den är inte känd från något av de övriga nordiska länderna, men är närmast påträffad på fyra lokaler vid polska Nordsjökusten. I övrigt förekommer den sällsynt i Syd- och Mellaneuropa från Belgien, Frankrike och Spanien över Italien och Grekland till Bulgarien och Ukraina samt de södra delarna av europeiska Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Lomatiinae  
  • Släkte
    Lomatia  
  • Art
    Lomatia lateralis(Meigen, 1820) - öländsk svävfluga

Den fullbildade flugan ses oftast lågflygande över torr solbelyst, glesbevuxen störd mark, markvägar, sandiga–grusiga slänter av småtäkter, vägskärningar och ruderatmarker och i dessa miljöer blommande örter. Blombesök har konstaterats främst på vildmorot Daucus carota, men också på spenört Laserpitium latifolium, palsternacka Pastinaca sativa och rölleka Achillea millefolium. Det finns indikationer på att larven kan utvecklas i äggsamlingar av gräshoppor, dock finns inga mer noggranna observationer om levnadssättet från Sverige.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· hopprätvingar - Orthoptera (Viktig)
Igenväxning, främst av mindre sandtäkter för gårdsbehov har minskat artens habitat. Exploatering för fritidsbebyggelse och hårdgörande av vägar är sannolikt ogynnsamt för arten. Avermectin-användning på torra betesmarker innebär ett hot. Så länge levnadsstrategin dock inte närmare är undersökt kan heller inte hotbilden specificeras närmare. Observationer indikerar att den isolerade öländska populationen fluktuerar kraftigt mellan perioder med varma, torra och mer kalla, regniga somrar, vilket kan öka osäkerheten i överlevnad för arten och på sikt utgöra ett hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Stoppa igenväxning av torra, blomrika, störda sand- och grusmarker inklusive ”alvar-ruderatmarker”, vilket skulle gynna denna och många andra rödlistade insektsarter på Öland. Ökad kunskap om artens biologi är en förutsättning för att precisa åtgärder ska kunna formuleras. Riktade inventeringsinsatser skulle kunna öka kunskapen om habitatpreferens och aktuella lokaler.

Andersson, H. & Danielsson, R. 1980. Halltorps Hage. Entomologisk inventering samt förslag till skötselåtgärder. Statens Naturvårdsverk. PM 1371. Persson, P.I. & Stenram, H. 1956. Några insektfynd av intresse från Öland. Ent. Tidskr. 77: 187–190.

Trojan, P. 1967. Diptera. Bombyliidae. Klucze do oznaczania owadów polski. 55: 28–29.

Zetterstedt, J. W. 1842. Diptera Scandinaviae. I: 202.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & L. Anders Nilsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Bombyliidae - svävflugor 
  • Underfamilj
    Lomatiinae  
  • Släkte
    Lomatia  
  • Art
    Lomatia lateralis, (Meigen, 1820) - öländsk svävfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & L. Anders Nilsson 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.