Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  östersjömålla

Organismgrupp Kärlväxter Chenopodium striatiforme
Östersjömålla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Östersjömålla är en ett-årig målla som hör till artkomplexet runt svinmålla Chenopodium album. Den är mest närstående C. strictum som är känd med två underarter i Sverige: präriemålla Chenopodium strictum ssp. glaucophyllum, östersjömålla och olivmålla Chenopodium strictum ssp. strictum. Östersjömålla är en 15–40 cm hög målla, rikt grenad från basen. Grenarna är bågformigt utstående, hårda och ofta rödstrimmiga. Bladskivan är 2–2,5 cm lång, smal-elliptisk och svagt tandad-helbräddad. Blomningen infaller juli-september, blommorna är oansenliga, femtaliga och hyllebladen har köl. Blomsamlingarna är smala och saknar blad. Fröna är ca 1 mm, något ovala, svagt kölade och med svart, slät yta. Från svinmållan skiljs den främst genom den från basen grenade stjälken, de smala bladen och de mindre, ovala fröna.
Utbredning
Länsvis förekomst för östersjömålla Observationer i  Sverige för östersjömålla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Östersjömålla är endast som bofast på Öland och uppges i Sterner 1986 som spridd på ön. Arten har minskat de senaste decennierna men är troligen förbisedd. Det finns ett 10-tal observationer av östersjömålla det senaste decenniet framförallt från östra och norra delen av ön på sandiga marker. Den är tidigare funnen på Gotland men ej under de senaste decennierna. I Skåne är den i senare tid tillfälligt funnen i adventivmiljöer. Från övriga Sverige finns spridda fynd från Blekinge, Småland, Östergötland, Uppland och Medelpad. Även från Norge, Danmark och Finland finns enstaka fynd men inga från sen tid. I övriga Europa finns östersjömållan i östra delen av Centraleuropa och i sydöstra delen av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer främst på Öland men även i Småland kring Kalmar. Den hade ej setts på Gotland under de senaste decennierna, men 2008 upptäcktes den återigen där. Östersjömålla växer på Öland i sandiga miljöer med ej slutet växttäcke såsom sandtag, sandhögar, åkerkanter, och rabatter. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6340 (6340-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 54 (30-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Östersjömålla växer på Öland i sandiga miljöer med ej slutet växttäcke såsom sandtag, sandhögar, åkerkanter, rabatter och längs järnvägsvallar. I övriga områden är den funnen på sandiga stränder, på industrimark och i hamnar. I Skåne är den funnen på soptippar. Den kan uppträda som en opportunist när naken sand blir exponerad vid grävningsarbeten i samband med olika exploateringar. På flera av växtplatserna är arten endast tillfällig men på en lokal på östra Öland har arten en nästan 50-årig kontinuitet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Amaranthaceae (amarantväxter), Släkte Chenopodium (ogräsmållor), Art Chenopodium striatiforme Murr - östersjömålla Synonymer Chenopodium strictum striatiforme (Murr) Outila, Chenopodium album ssp. microphyllum (Boenn.) Sterner, Chenopodium strictum ssp. microphyllum (Boenn.) M. Jörg., Chenopodium strictum ssp. striatiforme (Murr) Uotila

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer främst på Öland men även i Småland kring Kalmar. Den hade ej setts på Gotland under de senaste decennierna, men 2008 upptäcktes den återigen där. Östersjömålla växer på Öland i sandiga miljöer med ej slutet växttäcke såsom sandtag, sandhögar, åkerkanter, och rabatter. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (25-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6340 (6340-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 54 (30-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)c(iv)).
Östersjömålla är en ett-årig målla som hör till artkomplexet runt svinmålla Chenopodium album. Den är mest närstående C. strictum som är känd med två underarter i Sverige: präriemålla Chenopodium strictum ssp. glaucophyllum, östersjömålla och olivmålla Chenopodium strictum ssp. strictum. Östersjömålla är en 15–40 cm hög målla, rikt grenad från basen. Grenarna är bågformigt utstående, hårda och ofta rödstrimmiga. Bladskivan är 2–2,5 cm lång, smal-elliptisk och svagt tandad-helbräddad. Blomningen infaller juli-september, blommorna är oansenliga, femtaliga och hyllebladen har köl. Blomsamlingarna är smala och saknar blad. Fröna är ca 1 mm, något ovala, svagt kölade och med svart, slät yta. Från svinmållan skiljs den främst genom den från basen grenade stjälken, de smala bladen och de mindre, ovala fröna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för östersjömålla

Länsvis förekomst och status för östersjömålla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för östersjömålla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Östersjömålla är endast som bofast på Öland och uppges i Sterner 1986 som spridd på ön. Arten har minskat de senaste decennierna men är troligen förbisedd. Det finns ett 10-tal observationer av östersjömålla det senaste decenniet framförallt från östra och norra delen av ön på sandiga marker. Den är tidigare funnen på Gotland men ej under de senaste decennierna. I Skåne är den i senare tid tillfälligt funnen i adventivmiljöer. Från övriga Sverige finns spridda fynd från Blekinge, Småland, Östergötland, Uppland och Medelpad. Även från Norge, Danmark och Finland finns enstaka fynd men inga från sen tid. I övriga Europa finns östersjömållan i östra delen av Centraleuropa och i sydöstra delen av Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Chenopodium - ogräsmållor 
  • Art
    Chenopodium striatiformeMurr - östersjömålla
    Synonymer
    Chenopodium strictum striatiforme (Murr) Outila
    Chenopodium album ssp. microphyllum (Boenn.) Sterner
    Chenopodium strictum ssp. microphyllum (Boenn.) M. Jörg.
    Chenopodium strictum ssp. striatiforme (Murr) Uotila

Östersjömålla växer på Öland i sandiga miljöer med ej slutet växttäcke såsom sandtag, sandhögar, åkerkanter, rabatter och längs järnvägsvallar. I övriga områden är den funnen på sandiga stränder, på industrimark och i hamnar. I Skåne är den funnen på soptippar. Den kan uppträda som en opportunist när naken sand blir exponerad vid grävningsarbeten i samband med olika exploateringar. På flera av växtplatserna är arten endast tillfällig men på en lokal på östra Öland har arten en nästan 50-årig kontinuitet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten hotas av ändrad markanvänding med igenläggning av sandtag, bortschaktning av jord/sandhögar, ökad ogräsbekämpning i åkermiljöer och igenväxning av gamla banvallar.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Östersjömålla bör eftersökas aktivt i lämpliga miljöer på Öland. Arten är lättodlad i sandiga trädgårdsjordar.
Svensk synonym ölandsmålla. Utländska namn – DK: Almindelig Ølands-Gåsefod FI: rannikkosavikka.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000. Presentation av Ölands nya hotarter bland kärlväxterna. Krutbrännaren 9 (2): 36–57.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrappport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Jonsell. B. (ed.) 2001. Flora Nordica 2. Stockholm Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. upplagan utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.

Tutin, T. G. et al. 1993. Flora Europaea volume 1, 2:a upplagan. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Chenopodium - ogräsmållor 
  • Art
    Chenopodium striatiforme, Murr - östersjömålla
    Synonymer
    Chenopodium strictum striatiforme (Murr) Outila
    Chenopodium album ssp. microphyllum (Boenn.) Sterner
    Chenopodium strictum ssp. microphyllum (Boenn.) M. Jörg.
    Chenopodium strictum ssp. striatiforme (Murr) Uotila
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.