Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klumpticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Abortiporus biennis
Klumpticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ticka med ettåriga fruktkroppar som är starkt variabla. De kan vara oregelbundet och grunt trattformade, spatellika, oregelbundet knöliga eller ibland hopväxta till taktegellagda eller oformliga bildningar, på vertikala vedytor blir de närmast konsolformade. Hatten är 3–9 cm bred, och dess ovansida är mjukt till styvt hårig, ibland zonerad, först vitaktig till ljust beige, med åldern rödaktig, gulbrun till brun. Om fot finns är den av varierande form, 1–7 cm hög, central eller sidoställd. Porerna är tunnväggiga, oregelbundna, kantiga eller labyrintiska, först vitaktiga, med åldern (eller vid tryck) rodnande, slutligen brunaktiga. Köttet är segt, vitaktigt, i övre delen luckrare och mörkare. Arten är en sensommar- och höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för klumpticka Observationer i  Sverige för klumpticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klumpticka är en sydlig art på nordgränsen av sitt utbredningsområde i södra Sverige. Den är sällsynt funnen från Skåne till Uppland. De flesta fynden är från mer eller mindre kustnära områden. Det finns drygt 25 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Arten är funnen i Norge och Danmark och finns upptagen på båda ländernas rödlistor men är ej känd från Finland. Den är en förhållandevis vanlig art i mellersta och södra Europa och är förmodligen en kosmopolitisk art.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare som växer på dold ved i marken samt på stubbar av ek, bok och ask i hagmark, park, trädgård, mera sällan i naturlig ädellövskog. Även på utfyllnadsmark vid campingplatser etc. Huvudsaklig utbredning i södra Europa och är på gränsen av sitt utbredningsområde i Sverige. Arealen ädellövskog och andelen ädellövträd har inte minskat under de senaste 15 åren. Ingen bedömd populationsminsking.
Ekologi
Nedbrytare som växer på dold lövved i marken samt på stubbar av ek, bok och ask i hagmark, park och ädellövskog. I Sverige är den främst funnen på kulturpåverkad mark i hagar, parker och vägkanter men också i lövskog. I utlandet är svampen även funnen på barrved. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av klumpticka bara på någon enstaka till fem platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· askar
· askar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· bokar
· bokar
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
· lönnar
· lönnar
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Podoscyphaceae, Släkte Abortiporus, Art Abortiporus biennis (Bull. : Fr.) Singer - klumpticka Synonymer Heteroporus biennis (Bull.:Fr.) Lázar

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare som växer på dold ved i marken samt på stubbar av ek, bok och ask i hagmark, park, trädgård, mera sällan i naturlig ädellövskog. Även på utfyllnadsmark vid campingplatser etc. Huvudsaklig utbredning i södra Europa och är på gränsen av sitt utbredningsområde i Sverige. Arealen ädellövskog och andelen ädellövträd har inte minskat under de senaste 15 åren. Ingen bedömd populationsminsking.
En ticka med ettåriga fruktkroppar som är starkt variabla. De kan vara oregelbundet och grunt trattformade, spatellika, oregelbundet knöliga eller ibland hopväxta till taktegellagda eller oformliga bildningar, på vertikala vedytor blir de närmast konsolformade. Hatten är 3–9 cm bred, och dess ovansida är mjukt till styvt hårig, ibland zonerad, först vitaktig till ljust beige, med åldern rödaktig, gulbrun till brun. Om fot finns är den av varierande form, 1–7 cm hög, central eller sidoställd. Porerna är tunnväggiga, oregelbundna, kantiga eller labyrintiska, först vitaktiga, med åldern (eller vid tryck) rodnande, slutligen brunaktiga. Köttet är segt, vitaktigt, i övre delen luckrare och mörkare. Arten är en sensommar- och höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klumpticka

Länsvis förekomst och status för klumpticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klumpticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klumpticka är en sydlig art på nordgränsen av sitt utbredningsområde i södra Sverige. Den är sällsynt funnen från Skåne till Uppland. De flesta fynden är från mer eller mindre kustnära områden. Det finns drygt 25 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150. Arten är funnen i Norge och Danmark och finns upptagen på båda ländernas rödlistor men är ej känd från Finland. Den är en förhållandevis vanlig art i mellersta och södra Europa och är förmodligen en kosmopolitisk art.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Podoscyphaceae  
  • Släkte
    Abortiporus  
  • Art
    Abortiporus biennis(Bull. : Fr.) Singer - klumpticka
    Synonymer
    Heteroporus biennis (Bull.:Fr.) Lázar

Nedbrytare som växer på dold lövved i marken samt på stubbar av ek, bok och ask i hagmark, park och ädellövskog. I Sverige är den främst funnen på kulturpåverkad mark i hagar, parker och vägkanter men också i lövskog. I utlandet är svampen även funnen på barrved. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av klumpticka bara på någon enstaka till fem platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· askar - Fraxinus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Arealen ädellövskog och andelen ädellövträd har inte minskat under de senaste 15 åren, och ingen generell minskning av artens habitat befaras ske. Enskilda växtplatser kan dock förstöras genom t ex anläggningsarbeten. Arten är rödlistade eftersom den har en liten population på ett begränsat antal växtplatser i Sverige och därför rent stokastiskt kan minska.
Äldre lövträd i odlingslandskapet och i parker bör sparas. Lokaler där klumpticka är väl etablerad bör skyddas och bevaras i sitt nuvarande skick. Artens förekomst och ekologi i Sverige bör undersökas ytterligare.
Utländska namn – NO: Rödnende labyrintkjuke, DK: Rødmende pjalteporesvamp, FI: Puistokääpä.

Jahn, H. 1979. Pilze die an Holz wachsen. Herford.

Ridelius, K.G. 1974. Abortiporus biennis and Podostroma alutaceum. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1974: 22–26.

Ridelius, K.G. 1978. Further reports on Abortiporus biennis in Sweden. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1977/78: 61–62.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Podoscyphaceae  
  • Släkte
    Abortiporus  
  • Art
    Abortiporus biennis, (Bull. : Fr.) Singer - klumpticka
    Synonymer
    Heteroporus biennis (Bull.:Fr.) Lázar
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.