Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skiktdynor

Släkte - Daldinia
Skiktdynor

  1. 3 arter NE
  2. 1 arter NA
  3. 2 arter LC
  4. 1 arter DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stromana är oftast halvklotformiga, flera centimeter stora, bruna eller svarta som unga, svarta och kolartade som mogna, med ett karakteristiskt zonerat innanmäte. Hos en del arter har stromana korta skaft; för arterna i Sverige gäller detta framförallt två sällsynta arter.

I stromats inre finns alternerande ljusa och mörka skikt som i genomskärning syns som koncentriska zoner. Hos vissa arter är de ljusa skikten gelatinösa och bryts ned i äldre stroman som då blir porösa. Stromana är annuella (och zonerna motsvarar inte tidigare perithecielager). Vävnaden mellan perithecierna är märg- eller vedartad och vanligen brun. Stromats yttre skikt, ektostromat, är hårt och sprött och som moget svart. Liksom hos släktena Hypoxylon och Annulohypoxylon är färgreaktioner i kaliumhydroxidlösning (KOH) viktiga för artbestämning.

Perithecierna sitter i ett lager och är lansettformiga till spolformiga till smalt omvänt äggrunda, och tunnväggiga. Sporsäckarna är cylindriska och har en apikalapparat som är amyloid, dvs. färgas blå av jod (Melzers eller Lugols jodlösning). Sporerna är ljust till mörkt bruna, liksidigt ellipsoida, men har oftast en plattare och en mer konvex sida. Groddspringan är vanligen sporlång och finns, undantaget ett fåtal arter i andra delar av världen, på sporens mer konvexa sida. Sporerna har en yttervägg, perispor, som hos många arter faller av i tioprocentig KOH-lösning.

Konidiestadiet är av nodulisporium- eller sporothrix-typ och bildas ofta på unga stroman, men kan också förekomma separat. Konidierna är mestadels hyalina och ellipsoida till nästan klotformiga, ofta med en plattad basal ände.
Ekologi
Arterna är endofyter och vitrötare på lövträd. Några arter är mer eller mindre värdspecifika, medan andra förekommer på en mängd olika trädarter. Flera av dem är brandgynnade och hittas främst på träd som dödats av eld.

Skikten i stromat har vattenlagrande förmåga och gör att ett genomfuktat stroma kan sprida sina sporer under en period av flera veckor utan ytterligare tillskott på vatten; detta gäller särskilt de arter med gelatinösa skikt. Även de tjockväggiga sporerna och stromanas kolartade, något vaxiga yta antas vara kopplade till en förmåga att motstå torka.

Det förekommer symbiotiska relationer mellan arter av skiktdynor och vissa insektsarter, av betydelse för skiktdynornas spridning. Stekelhonor i släktet Xiphydria (fam. Xiphydriidae, halssteklar) har visat sig bära på konidier (konidiesporer) från skiktdynor i speciella organ, s.k. mykangier. Mykangierna är placerade så att konidier inokuleras i veden i samband med äggläggning i ved. Skiktdynorna får hjälp med spridningen, samtidigt som stekellarverna kan livnära sig på svampmycelet som utvecklas i larvgångarna. Man har hos honor av olika Xiphydria-arter hittat konidiesporer från flera av de arter av skiktdynor som även förekommer i Norden.

Den brandgynnade arten D. loculata är ett exempel på en art som får hjälp av vissa skalbaggsarter med att sprida sina konidiesporer. Skalbaggarna kan på långa avstånd lokalisera nya brandområden och lägger sina ägg i brandskadad ved. Ytterligare en rad insekter (skalbaggar, skinnbaggar, tvåvingar och även en fjäril) lägger sina ägg bland denna arts konidiestadie. När insekterna så småningom uppsöker nya träd för de med sig konidiesporer, vilket kan leda till stromabildning om haploida mycel av olika parningstyp möts.

Vissa skalbaggsarter i familjen plattnosbaggar (Anthribidae) är specialiserade på att leva av Daldinia-arter. Ofta lever larven i stromat för att sedan gnaga sig in i veden för att förpuppas.
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Xylariales, Familj Hypoxylaceae, Släkte Daldinia Ces. & De Not. - skiktdynor Synonymer Annellosporium M.L.Davey, Versiomyces Whalley & Watling

Stromana är oftast halvklotformiga, flera centimeter stora, bruna eller svarta som unga, svarta och kolartade som mogna, med ett karakteristiskt zonerat innanmäte. Hos en del arter har stromana korta skaft; för arterna i Sverige gäller detta framförallt två sällsynta arter.

I stromats inre finns alternerande ljusa och mörka skikt som i genomskärning syns som koncentriska zoner. Hos vissa arter är de ljusa skikten gelatinösa och bryts ned i äldre stroman som då blir porösa. Stromana är annuella (och zonerna motsvarar inte tidigare perithecielager). Vävnaden mellan perithecierna är märg- eller vedartad och vanligen brun. Stromats yttre skikt, ektostromat, är hårt och sprött och som moget svart. Liksom hos släktena Hypoxylon och Annulohypoxylon är färgreaktioner i kaliumhydroxidlösning (KOH) viktiga för artbestämning.

Perithecierna sitter i ett lager och är lansettformiga till spolformiga till smalt omvänt äggrunda, och tunnväggiga. Sporsäckarna är cylindriska och har en apikalapparat som är amyloid, dvs. färgas blå av jod (Melzers eller Lugols jodlösning). Sporerna är ljust till mörkt bruna, liksidigt ellipsoida, men har oftast en plattare och en mer konvex sida. Groddspringan är vanligen sporlång och finns, undantaget ett fåtal arter i andra delar av världen, på sporens mer konvexa sida. Sporerna har en yttervägg, perispor, som hos många arter faller av i tioprocentig KOH-lösning.

Konidiestadiet är av nodulisporium- eller sporothrix-typ och bildas ofta på unga stroman, men kan också förekomma separat. Konidierna är mestadels hyalina och ellipsoida till nästan klotformiga, ofta med en plattad basal ände.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Hypoxylaceae  
  • Släkte
    DaldiniaCes. & De Not. - skiktdynor
    Synonymer
    Annellosporium M.L.Davey
    Versiomyces Whalley & Watling

Arterna är endofyter och vitrötare på lövträd. Några arter är mer eller mindre värdspecifika, medan andra förekommer på en mängd olika trädarter. Flera av dem är brandgynnade och hittas främst på träd som dödats av eld.

Skikten i stromat har vattenlagrande förmåga och gör att ett genomfuktat stroma kan sprida sina sporer under en period av flera veckor utan ytterligare tillskott på vatten; detta gäller särskilt de arter med gelatinösa skikt. Även de tjockväggiga sporerna och stromanas kolartade, något vaxiga yta antas vara kopplade till en förmåga att motstå torka.

Det förekommer symbiotiska relationer mellan arter av skiktdynor och vissa insektsarter, av betydelse för skiktdynornas spridning. Stekelhonor i släktet Xiphydria (fam. Xiphydriidae, halssteklar) har visat sig bära på konidier (konidiesporer) från skiktdynor i speciella organ, s.k. mykangier. Mykangierna är placerade så att konidier inokuleras i veden i samband med äggläggning i ved. Skiktdynorna får hjälp med spridningen, samtidigt som stekellarverna kan livnära sig på svampmycelet som utvecklas i larvgångarna. Man har hos honor av olika Xiphydria-arter hittat konidiesporer från flera av de arter av skiktdynor som även förekommer i Norden.

Den brandgynnade arten D. loculata är ett exempel på en art som får hjälp av vissa skalbaggsarter med att sprida sina konidiesporer. Skalbaggarna kan på långa avstånd lokalisera nya brandområden och lägger sina ägg i brandskadad ved. Ytterligare en rad insekter (skalbaggar, skinnbaggar, tvåvingar och även en fjäril) lägger sina ägg bland denna arts konidiestadie. När insekterna så småningom uppsöker nya träd för de med sig konidiesporer, vilket kan leda till stromabildning om haploida mycel av olika parningstyp möts.

Vissa skalbaggsarter i familjen plattnosbaggar (Anthribidae) är specialiserade på att leva av Daldinia-arter. Ofta lever larven i stromat för att sedan gnaga sig in i veden för att förpuppas.

Man ansåg länge att släktet omfattade endast en art i Sverige, Daldinia concentrica (”skiktdyna”). Sedan slutet av 1990-talet har man dock uppmärksammat att det som här kallats D. concentrica egentligen representerar flera olika arter och att ’den egentliga’ D. concentrica (s.str.) inte med säkerhet är funnen i Sverige. Fynd av sterila stroman som troligen hör till D. concentrica s.str. är dock gjorda i Sverige, och arten är funnen i Danmark.

Släktet omfattar totalt ett femtiotal arter.

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Hypoxylaceae  
  • Släkte
    Daldinia - skiktdynor
    Synonymer
    Annellosporium M.L.Davey
    Versiomyces Whalley & Watling
Mer information
Faktakällor

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén