Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flytsvalting

Organismgrupp Kärlväxter Luronium natans
Flytsvalting Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flytsvalting är en perenn vattenväxt som är rotad i botten och därifrån sänder ut kortare eller längre skott (beroende på vattenstånd), från vilka långsträckta undervattensblad, små ovala flytblad på långa skaft och under sommaren enstaka kortlivade, stora vita blommor utvecklas. Förökningen med frö förefaller vara dålig hos oss, men den vegetativa förökningen medelst utlöpare som rotar sig är effektiv. Arten kan bilda täta bestånd på smärre ytor, som då mer eller mindre täcks av flytbladens skivor mellan vilka blommorna tittar upp.
Utbredning
Länsvis förekomst för flytsvalting Observationer i  Sverige för flytsvalting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flytsvalting har i Sverige påträffats på ett fåtal lokaler i väster. Allt som allt är arten känd från nordvästra Skåne (Rammsjöstrand i Västra Karup på Bjärehalvön), mellersta och norra Halland (en uppgift från "Ätran", några närbelägna lokaler i ett biflöde till Ätran samt Sönnerbergen i Onsala), Dalsland (Svartviken i Stora Le i Nössemark), sydvästra Värmland (Vålungen i Långserud) och i Småland (Hängasjön). Av dessa lokaler finns arten idag kvar på den skånska lokalen (där den upptäcktes redan 1783, men blev bortglömd och inte återfanns förrän 1959) och mycket rikligt vid biflödet till Ätran i Halland (där upptäcktes den 1988), medan den på de återstående synes vara försvunnen. 1996 upptäcktes den på en lokal i Småland, det visade sig senare att den setts där redan 1985. I Norge finns arten bara i ett fåtal sjöar nära Oslo och i Danmark förekommer den på några lokaler i västra Jylland. Flytsvalting saknas i Finland, på Island och på Färöarna. Den övriga utbredningen omfattar Brittiska öarna och övriga Nordvästeuropa till Frankrike samt Centraleuropa in till Vitryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii,iv)c(iv)+2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Finns endast på tre lokaler i Skåne, Halland och Småland. Flytsvalting förekommer i både större och mindre klarvattens- och brunvattensjöar samt i smärre gölar. Vattenföroreningar och igenväxning (Rammsjöstrand i Skåne) utgör de främsta hoten. Arten har ett åtgärdsprogram samt ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Röjningsåtgärder vid Rammsjöstrand under 2010-talet verkar ha lett till positiva effekter för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-50000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3500 (3000-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv)c(iv)+2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Inom Norden förefaller flytsvaltingen ha en vid ekologisk amplitud som gör dess sällsynthet så mycket mera gåtfull. Den förekommer i både större och mindre klarvattens- och brunvattenssjöar samt även i smärre gölar. Omgivande vegetation är ofta nog så trivial, men någon gång av rikare typ. Arten tycks dock ej trivas i eutrofa sjöar. Den förefaller väl uthärda både stora variationer i vattendjup och stora vattenståndsvariationer. En del lokaler har ett kustnära, gynnat läge medan andra är belägna i inlandet. Troligen sprids arten med sjöfåglar.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Alismataceae (svaltingväxter), Släkte Luronium (flytsvaltingar), Art Luronium natans (L.) Raf. - flytsvalting Synonymer Alisma natans, Elisma natans (L.) Buchenau

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii,iv)c(iv)+2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Finns endast på tre lokaler i Skåne, Halland och Småland. Flytsvalting förekommer i både större och mindre klarvattens- och brunvattensjöar samt i smärre gölar. Vattenföroreningar och igenväxning (Rammsjöstrand i Skåne) utgör de främsta hoten. Arten har ett åtgärdsprogram samt ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Röjningsåtgärder vid Rammsjöstrand under 2010-talet verkar ha lett till positiva effekter för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-50000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3500 (3000-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv)c(iv)+2ab(iii,iv)c(iv)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga I
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Flytsvalting är en perenn vattenväxt som är rotad i botten och därifrån sänder ut kortare eller längre skott (beroende på vattenstånd), från vilka långsträckta undervattensblad, små ovala flytblad på långa skaft och under sommaren enstaka kortlivade, stora vita blommor utvecklas. Förökningen med frö förefaller vara dålig hos oss, men den vegetativa förökningen medelst utlöpare som rotar sig är effektiv. Arten kan bilda täta bestånd på smärre ytor, som då mer eller mindre täcks av flytbladens skivor mellan vilka blommorna tittar upp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flytsvalting

Länsvis förekomst och status för flytsvalting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flytsvalting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flytsvalting har i Sverige påträffats på ett fåtal lokaler i väster. Allt som allt är arten känd från nordvästra Skåne (Rammsjöstrand i Västra Karup på Bjärehalvön), mellersta och norra Halland (en uppgift från "Ätran", några närbelägna lokaler i ett biflöde till Ätran samt Sönnerbergen i Onsala), Dalsland (Svartviken i Stora Le i Nössemark), sydvästra Värmland (Vålungen i Långserud) och i Småland (Hängasjön). Av dessa lokaler finns arten idag kvar på den skånska lokalen (där den upptäcktes redan 1783, men blev bortglömd och inte återfanns förrän 1959) och mycket rikligt vid biflödet till Ätran i Halland (där upptäcktes den 1988), medan den på de återstående synes vara försvunnen. 1996 upptäcktes den på en lokal i Småland, det visade sig senare att den setts där redan 1985. I Norge finns arten bara i ett fåtal sjöar nära Oslo och i Danmark förekommer den på några lokaler i västra Jylland. Flytsvalting saknas i Finland, på Island och på Färöarna. Den övriga utbredningen omfattar Brittiska öarna och övriga Nordvästeuropa till Frankrike samt Centraleuropa in till Vitryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Luronium - flytsvaltingar 
  • Art
    Luronium natans(L.) Raf. - flytsvalting
    Synonymer
    Alisma natans
    Elisma natans (L.) Buchenau

Inom Norden förefaller flytsvaltingen ha en vid ekologisk amplitud som gör dess sällsynthet så mycket mera gåtfull. Den förekommer i både större och mindre klarvattens- och brunvattenssjöar samt även i smärre gölar. Omgivande vegetation är ofta nog så trivial, men någon gång av rikare typ. Arten tycks dock ej trivas i eutrofa sjöar. Den förefaller väl uthärda både stora variationer i vattendjup och stora vattenståndsvariationer. En del lokaler har ett kustnära, gynnat läge medan andra är belägna i inlandet. Troligen sprids arten med sjöfåglar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten, Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Förmodligen föreligger inga större hot utöver vattenförorening mot de kvarvarande svenska lokalerna. Den värmländska lokalen antags ha förstörts genom att vattnet påverkades av barkavfall. På den skånska lokalen förefaller arten vara stabil eller rentav ökande.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Den skånska lokalen är belägen inom Bjärekustens naturreservat. På lokalen i Skåne är det viktigt att betet får fortsätta och att det till viss del utökas, arten etablerar sig gärna på ”naken mark”, där vegetationen inte är sluten utan ständigt påverkas av bete och tramp. Ett åtgärdsprogram för flytsvalting ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Samtliga lokaler bör årligen besökas och följas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Flytsvalting är fridlyst. Material från den skånska lokalen förekommer i odling och enstaka utplanteringar i naturen har gjorts, dock såvitt känt utan varaktig framgång. Växten är mycket lättodlad och förefaller tåla avsevärt hårdare klimat än inom sitt naturliga utbredningsområde. Flytsvalting omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Flytegro, DK: Vandranke, GB: Floating Water-plantain.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Areschoug, F. W. C. 1881. Skånes flora. 2 uppl. Lund.

Björkqvist, I. 1961. Luronium natans (L.) Raf. återfunnen i Skåne. Bot. Not. 114: 365–367 Fægri, K. & Danielsen, A. 1996. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. III. The southeastern element. Bergen.

Fritz, Ö. 1989. Flytsvalting, Luronium natans, funnen i Halland 1988. Svensk Bot. Tidskr. 83: 135–136.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Gustafsson, M. 1995. Förekomst av flytsvalting och strandbeta på Bjärehalvön. Lunds Botaniska Förening Medlemsblad 1995 (2): 17–21.

Gustafsson, M. 1996. Kulturlandskap och Flora på Bjärehalvön. Lund.

Hylander, N. 1954. Märkligare nytillskott till den svenska kärlväxtfloran sedan 1920. Bot. Not. 107: 132–153.

Johansson, Y. 1975. Plock ur floran på Hallandsås. Skånes Natur. 1975: 70–79.

Karlsson, T. 2004. Två fantastiska fynd 2003. Parnassia 17 (1): 6–9.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Mattiasson, G. 1993. Floraväktarverksamheten i Skåne Årsrapport 1992. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993 (1): 24–68.

Mattiasson, G. 2004. Skånska kärlväxter i Natura 2000. Länsstyrelsen i Skåne län.

Mikkelsen, V. M. 1943. Udbredelsen af Juncaginaceae, Alismataceae og Hydrocaritaceae i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 65–94.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978. Projekt Linné rapporterar 64–79. Svensk Bot. Tidskr. 72: 1–24.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Weimarck, H. 1958. Bidrag till Skånes Flora 52. Utforskningen av Skånes flora. Bot. Not. 111: 81–122.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Luronium - flytsvaltingar 
  • Art
    Luronium natans, (L.) Raf. - flytsvalting
    Synonymer
    Alisma natans
    Elisma natans (L.) Buchenau
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006.