Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  småfläckig sumphöna

Organismgrupp Fåglar Porzana porzana
Småfläckig sumphöna Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Storleken är ungefär som en stare. Ovansidan är brun med svarta fläckar. Ansiktet och halsen är till stora delar gråfärgade, beströdda med små vita fläckar, och den gulröda näbben är kort till skillnad från den närbesläktade vattenrallens. Undersidan är tvärbandad i vitt och brunt. De beigevita undre stjärttäckare exponeras tydligt då sumphönan ofta håller stjärten uppåtriktad. Benen är förhållandevis långa och gulgröna, med långa tår. Den småfläckiga sumphönan är extremt svår att få se p.g.a. dess biotopval. Arten uppmärksammas främst på sitt karaktäristiska spelläte som hörs om nätterna, en mycket snärtig vissling ”huitt, huitt, huitt,…” som taktfast upprepas med cirka 1 sek. intervall. Lätet hörs under gynnsamma omständigheter upp till 2 kilometer.
Utbredning
Länsvis förekomst för småfläckig sumphöna Observationer i  Sverige för småfläckig sumphöna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer småfläckiga sumphönan i Götaland och Svealand samt längs norrlandskusten, sällsynt upp till Norrbotten och lappmarkerna. Artens undangömda levnadssätt försvårar beståndsuppskattning. Vid en riksomfattande inventering 1978 påträffades cirka 225 spelande hanar. Åren 1972–77 och 1979, då bevakningen inte var lika intensiv, varierade antalet hörda mellan 129 (1974) och 312 (1972). Årlig rapportering återupptogs 1986. Åren 2000-2008 hördes i genomsnitt 270 spelande fåglar med som flest 390 ex. (2000) och som lägst 159 ex. (2008). Trots betydande mellanårsvariationer kan konstateras en tydlig negativ populationstrend under denna tidsperiod. Variationer mellan åren var betydligt större för enskilda landskap och i synnerhet för enskilda lokaler, än för landet som helhet. Endast ett mindre antal lokaler hyser regelbundet flera individer. I vilken utsträckning spelande hanar motsvaras av häckande par är okänt, men antagligen är många av de i Sverige hörda fåglarna oparade hanar, särskilt de som spelar långt in i juni. Arten har minskat starkt i Mellaneuropa sedan slutet av 1800-talet, och fortfarande under perioden 1970–1990 konstaterades minskande populationer i 1/4 av de 29 europeiska länderna med förekomst. Ingen tillbakagång finns entydigt dokumenterad för Sverige men kan antas ha ägt rum. En viss ökning tycks ha skett på 1950- och 1960-talen, dock finns ingen säker tendens under därpå följande årtionden. Småfläckiga sumphönan häckar glest över större delen av Västeuropa, från östra Tyskland och Polen österut till mellersta Sibirien med mer sammanhängande och tätare bestånd. Cirka 90 % av den europeiska populationen (120 000–260 000 par) finns i Ryssland, Vitryssland, Rumänien och Ukraina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Småfläckig sumphöna häckar vid våtmarker med någorlunda stabilt lågt vattenstånd och inte helt sluten vegetation, helst i mader med starr- eller fräken men även i områden med gles vass eller säv. Den har lokala förekomster i Götaland och Svealand samt längs södra Norrlandskusten. Att populationen i Sverige är liten kan troligen förklaras av brist på lämpliga miljöer. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (280-740). Spelande hanar bedöms utgöra par. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beståndet fluktuerar dock en hel del mellan olika år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Häckar vid våtmarker med någorlunda stabilt lågt vattenstånd (<30 cm) och inte helt sluten vegetation – helst i mader med fräken eller högstarr, i andra hand i områden med gles bladvass eller säv. I det senare fallet måste det finnas en matta av gammal vass/säv i botten, alternativt gräs-/starrbevuxen gungfly, för att lokalen skall accepteras av småfläckiga sumphönan (oftast sänkta sjöar). Vidsträckta våtmarker föredras, där det finns möjligheter till förflyttning vid förändringar i vattendjupet. Oparade hanar rör sig ofta till nya lokaler under högsommaren. Artens val av häckningshabitat gör att den har en mycket fläckvis förekomst i landskapet. Arten är monogam. Hanarna slutar med sitt vittljudande spelläte så snart den har parat sig, vilket kan ske redan någon vecka efter ankomsten om våren. Kullen består i regel av 8–12 ägg som ruvas 18–19 dygn. Ungarna kan flyga kortare sträckor efter cirka 25 dygn och de blir fullt flygfärdiga vid cirka 35–42 dygns ålder. Två kullar kan förekomma. Säkerställda häckningar konstateras mycket sällan, vilket bl.a. beror på artens mycket undangömda levnadssätt i svårtillgängliga våtmarker. Födan består huvudsakligen av små vatteninsekter och vattenväxter. Flyttar i augusti - oktober, troligen till Västafrika. Enstaka svenska fåglar övervintrar troligen även i Sydeuropa. Återkommer i slutet av april – maj.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fräknar
· fräknar
· sävsläktet
· sävsläktet
· vassläktet
· vassläktet
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Gruiformes (tranfåglar), Familj Rallidae (rallar), Släkte Porzana (sumphöns), Art Porzana porzana (Linnaeus, 1766) - småfläckig sumphöna Synonymer Rallus Porzana Linnaeus, 1766

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Småfläckig sumphöna häckar vid våtmarker med någorlunda stabilt lågt vattenstånd och inte helt sluten vegetation, helst i mader med starr- eller fräken men även i områden med gles vass eller säv. Den har lokala förekomster i Götaland och Svealand samt längs södra Norrlandskusten. Att populationen i Sverige är liten kan troligen förklaras av brist på lämpliga miljöer. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (280-740). Spelande hanar bedöms utgöra par. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beståndet fluktuerar dock en hel del mellan olika år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Fågeldirektivet, Bernkonventionens bilaga II, Bonnkonventionens bilaga II, AEWA, Typisk art i 6410 Fuktängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
Storleken är ungefär som en stare. Ovansidan är brun med svarta fläckar. Ansiktet och halsen är till stora delar gråfärgade, beströdda med små vita fläckar, och den gulröda näbben är kort till skillnad från den närbesläktade vattenrallens. Undersidan är tvärbandad i vitt och brunt. De beigevita undre stjärttäckare exponeras tydligt då sumphönan ofta håller stjärten uppåtriktad. Benen är förhållandevis långa och gulgröna, med långa tår. Den småfläckiga sumphönan är extremt svår att få se p.g.a. dess biotopval. Arten uppmärksammas främst på sitt karaktäristiska spelläte som hörs om nätterna, en mycket snärtig vissling ”huitt, huitt, huitt,…” som taktfast upprepas med cirka 1 sek. intervall. Lätet hörs under gynnsamma omständigheter upp till 2 kilometer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för småfläckig sumphöna

Länsvis förekomst och status för småfläckig sumphöna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för småfläckig sumphöna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer småfläckiga sumphönan i Götaland och Svealand samt längs norrlandskusten, sällsynt upp till Norrbotten och lappmarkerna. Artens undangömda levnadssätt försvårar beståndsuppskattning. Vid en riksomfattande inventering 1978 påträffades cirka 225 spelande hanar. Åren 1972–77 och 1979, då bevakningen inte var lika intensiv, varierade antalet hörda mellan 129 (1974) och 312 (1972). Årlig rapportering återupptogs 1986. Åren 2000-2008 hördes i genomsnitt 270 spelande fåglar med som flest 390 ex. (2000) och som lägst 159 ex. (2008). Trots betydande mellanårsvariationer kan konstateras en tydlig negativ populationstrend under denna tidsperiod. Variationer mellan åren var betydligt större för enskilda landskap och i synnerhet för enskilda lokaler, än för landet som helhet. Endast ett mindre antal lokaler hyser regelbundet flera individer. I vilken utsträckning spelande hanar motsvaras av häckande par är okänt, men antagligen är många av de i Sverige hörda fåglarna oparade hanar, särskilt de som spelar långt in i juni. Arten har minskat starkt i Mellaneuropa sedan slutet av 1800-talet, och fortfarande under perioden 1970–1990 konstaterades minskande populationer i 1/4 av de 29 europeiska länderna med förekomst. Ingen tillbakagång finns entydigt dokumenterad för Sverige men kan antas ha ägt rum. En viss ökning tycks ha skett på 1950- och 1960-talen, dock finns ingen säker tendens under därpå följande årtionden. Småfläckiga sumphönan häckar glest över större delen av Västeuropa, från östra Tyskland och Polen österut till mellersta Sibirien med mer sammanhängande och tätare bestånd. Cirka 90 % av den europeiska populationen (120 000–260 000 par) finns i Ryssland, Vitryssland, Rumänien och Ukraina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Gruiformes - tranfåglar 
  • Familj
    Rallidae - rallar 
  • Släkte
    Porzana - sumphöns 
  • Art
    Porzana porzana(Linnaeus, 1766) - småfläckig sumphöna
    Synonymer
    Rallus Porzana Linnaeus, 1766

Häckar vid våtmarker med någorlunda stabilt lågt vattenstånd (<30 cm) och inte helt sluten vegetation – helst i mader med fräken eller högstarr, i andra hand i områden med gles bladvass eller säv. I det senare fallet måste det finnas en matta av gammal vass/säv i botten, alternativt gräs-/starrbevuxen gungfly, för att lokalen skall accepteras av småfläckiga sumphönan (oftast sänkta sjöar). Vidsträckta våtmarker föredras, där det finns möjligheter till förflyttning vid förändringar i vattendjupet. Oparade hanar rör sig ofta till nya lokaler under högsommaren. Artens val av häckningshabitat gör att den har en mycket fläckvis förekomst i landskapet. Arten är monogam. Hanarna slutar med sitt vittljudande spelläte så snart den har parat sig, vilket kan ske redan någon vecka efter ankomsten om våren. Kullen består i regel av 8–12 ägg som ruvas 18–19 dygn. Ungarna kan flyga kortare sträckor efter cirka 25 dygn och de blir fullt flygfärdiga vid cirka 35–42 dygns ålder. Två kullar kan förekomma. Säkerställda häckningar konstateras mycket sällan, vilket bl.a. beror på artens mycket undangömda levnadssätt i svårtillgängliga våtmarker. Födan består huvudsakligen av små vatteninsekter och vattenväxter. Flyttar i augusti - oktober, troligen till Västafrika. Enstaka svenska fåglar övervintrar troligen även i Sydeuropa. Återkommer i slutet av april – maj.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sjöar, Småvatten, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fräknar - Equisetum (Viktig)
· sävsläktet - Schoenoplectus (Har betydelse)
· vassläktet - Phragmites (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Den allt överskuggande hotfaktorn är förlusten av häckningsbiotoper. Detta har skett och sker genom att de grunda sankmarkerna påverkas av det intensifierade jordbruket. Mader och fuktängar dräneras och överförs till åkermark. Åkrar skyddas från översvämningar med diken och vallar. Reglering av större sjöar (t.ex. Mälaren) samt mindre vattenkraftsanläggningar har också bidragit till att de naturliga vattenståndsfluktuationerna reducerats, vilket medfört förändrad vegetation. Till detta kommer igenväxning av grunda våtmarker som en följd av eutrofiering.

Påverkan
  • Händelser utanför Sverige (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Inriktning bör ske på biotopbevarande och restaurerande åtgärder. Torrläggning av vidsträckta starr- och fräkenmarker måste undvikas och det är dessutom angeläget att naturliga vattenståndsvariationer tillåts i sådana områden. Ett extensivt bete på våta strandängar (alternativ slåtter) har en positiv effekt, eftersom detta förhindra igenväxning av buskar och träd. Redan igenväxta strandängar runt grunda vegetationsrika sjöar kan åter bli attraktiva för småfläckiga sumphönan, och flera andra våtmarksarter, genom att träden (ofta al) och buskarna (ofta vide) tas bort, följt av ett extensivt bete.
Utländska namn – NO: Myrrikse, DK: Plettet Rørvagtel, FI: Luhtahuitti, GB: Spotted Crake. Småfläckig sumphöna är förtecknad i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG) och ingår i Natura 2000. Den är även förtecknad i Bernkonventionen bilaga II (strikt skyddade djurarter), Bonnkonventionen bilaga II (flyttande arter) samt AEWA (African-Euroasian Waterbird Agreement). Småfläckig sumphöna är fredad enligt jaktförordningen (1987:905).

Alexandersson, H., Ekstam, U. & Forshed, N. 1986. Stränder vid fågelsjöar. Om fuktängar, mader och vassar i odlingslandskapet. Helsingborg.

Bengtson, S.-A. 1962. Småfläckiga sumphönans (Porzana porzana) förekomst och häckningsbiologi i nordöstra Skåne. Vår Fågelvärld 21: 253–266.

Bengtsson, S.-A. 1969. Småfläckiga sumphönan i Hammarsjön 1956–1969. Meddelande från Skånes Ornitologiska Förening 8: 66–68.

BirdLife International 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. Cambridge, UK: BirdLife International. (BirdLife Conservation Series No. 12).

Cramp, S. & Simmons, K.E.L. (red.) 1980. Handbook of the Birds of Europe, the Middle East and North Africa. The Birds of the Western Palearctic. Vol II. Oxford.

Glutz von Blotzheim, U., Bauer, K.M. & Bezzel, E. 1973. Handbuch der Vögel Mitteleuropas. Vol V. Frankfurt am Main.

Hagemeijer, E.J.M. & Blair, M.J. (eds.) 1997. The EBCC Atlas of European Breeding Birds: Their Distribution and Abundance. T. & A.D. Poyser, London.

Ilicev, V.D. & Flint, V.E. 1989. Handbuch der Vögel der Sowjetunion. Vol. IV. Wiesbaden.

Johansson, R. 1993. Småfläckiga sumphönan i Kronobergs län. Milvus 23(1): 17–34.

Nilsson, Å. 1993. Vattenrall, småfläckig sumphöna, rörhöna och sothöna – utbredning och status i östra Småland. Fåglar i östra Småland 5: 3–10.

Risberg, L. 1980. Småfläckiga sumphönan Porzana porzana i Sverige 1978. Vår Fågelvärld 39: 237–245.

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement 31. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lennart Risberg 1987. Rev. Tommy Tyrberg 1994, Martin Tjernberg 2000, 2005, 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Gruiformes - tranfåglar 
  • Familj
    Rallidae - rallar 
  • Släkte
    Porzana - sumphöns 
  • Art
    Porzana porzana, (Linnaeus, 1766) - småfläckig sumphöna
    Synonymer
    Rallus Porzana Linnaeus, 1766
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lennart Risberg 1987. Rev. Tommy Tyrberg 1994, Martin Tjernberg 2000, 2005, 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.