Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kustlabb

Organismgrupp Fåglar Stercorarius parasiticus
Kustlabb Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. I storlek som en fismås men med smala, spetsiga vingar och centrala stjärtspröt som sticker ut några cm utanför resten av stjärten. Förekommer i en ljus och en mörk färgfas, där den ljusa har vitaktig undersida medan den senare är helt brun. Hjässan är mörkare. Yngre fåglar är mycket lika bredstjärtad labb och fjällabb. Ofta ser man den jaga måsar och tärnor, i hård vind kan den förflytta sig långa sträckor genom att i bågflykt utnyttja vind och vågor över ett stormigt hav, likt liror och andra havsfåglar.
Utbredning
Länsvis förekomst för kustlabb Observationer i  Sverige för kustlabb
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kustlabb häckar vid kusten från norra Småland till Norrbotten samt i Bohuslän. Sveriges bestånd bedömdes 2012 till ca 560 par. De största och tätaste bestånden finns i Stockholms skärgård med hälften av hela landets kustlabbar. Efter år 2000 fanns drygt 100 par i Väster- och Norrbotten, i Östergötland 25 par och på norra Västkusten ca 75 par. Under 1980- och 90-talen märktes en ökande tendens i kärnområdena på ostkusten vilket fick landets totala bestånd att öka från ca 300 par 1980-talet till 450 par 1994. Antalet i Västerbotten ökade från sju par 1976 till ca 80 par 2001-2002. Enstaka häckningsuppgifter finns även från andra landskap (Halland, Gotland, och Vänern i Dalsland). Ökningen fortsatte sedan, för att åren 2005-2014 åter minskat med mellan 10-30%. I övrigt är kustlabben en i huvudsak arktisk, cirkumpolär fågel med lokala förekomster i tempererade klimat som i Östersjön och Skottland. Den europeiska delpopulationen beräknas uppgå minst 40.000-140.000 par. Man uppger att den minskade 1990-2000 i Norge, på Svalbard och på Brittiska öarna, under senare år kanske också i Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC°)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Kustlabb häckar solitärt på kala skär vid kusten från norra Småland till Norrbotten samt längs norra Västkusten. Eftersom arten minskar även i Finland nedgraderas inte rödlistekategorin till LC , vilket skedde 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (800-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1600-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Populationen har varit stabil på 30 års sikt (tre generationer), men bedöms ha minskat under de senaste 10 åren (-10 till -30 %). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Häckar talrikast i de yttre skärgårdarna långt ute i havet (t.ex. i Skärgårdshavet, nordost om Stockholm). Boet läggs på öppen hällmark på smärre holmar, skär, kobbar och öar med sparsam vegetation, sällan på fastlandet. Utomlands, t.ex. på Island och på tundran, häckar den också på hedar i inlandet likt fjällabben. Kullen på 1-2 ägg läggs i slutet av maj eller början av juni, och ruvas i ca 26 dygn. Ungarna lämnar boet redan efter några dagar, men vandrar inte långt från boet. De är flygfärdiga efter fyra veckor. Den livnär sig ofta på att stjäla mat - främst fisk - från måsar eller andra fåglar. Födan utgörs främst av fisk som den rövar från andra fåglar genom att med våldsamma attacker tvinga dem att släppa eller kräkas upp födan (så kallad kleptoparasitism). Det är främst de mindre tärnorna och fiskmås som attackeras, men även skräntärna och större trutar. I viss omfattning tar de även insekter, mindre fåglar och gnagare, ägg och fågelungar. Varje häckande par behöver ett stort provianteringsområde för att föda upp ungarna och den häckar till skillnad från många andra kustfåglar spritt i enstaka par. Enligt finska studier är de häckande labbarna mycket ortstrogna och mer än 90% av de gamla fåglarna återvände till samma revir påföljande år. Könsmogen vid 3-5 års ålder, men även yngre individer kan ses i varierande frekvens i svenska farvatten under häckningstid. Arten flyttar efter häckningen från augusti (ungfåglarna) till september (adulta) mot södra Atlanten där den lever ett pelagiskt liv under större delen av året. Nordeuropeiska kustlabbar övervintrar troligen i vattnen väster om södra Afrika och utanför Sydamerikas ostkust varifrån det finns flera återfynd. Kustlabbar från sibiriska Arktis passerar södra Sverige i växlande antal under framför allt hösten.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Hav
Hav
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· fåglar
· fåglar
· insekter
· insekter
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
· tättingar
· tättingar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Charadriiformes (vadarfåglar), Familj Stercorariidae (labbar), Släkte Stercorarius, Art Stercorarius parasiticus (Linnaeus, 1758) - kustlabb Synonymer Arctic Jaeger, Arctic Skua, labb, Parasitic Jaeger, Larus parasiticus Linnaeus, 1758, spetsstjärtad labb

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC°)
  • 2005 Livskraftig (LC°)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Kustlabb häckar solitärt på kala skär vid kusten från norra Småland till Norrbotten samt längs norra Västkusten. Eftersom arten minskar även i Finland nedgraderas inte rödlistekategorin till LC , vilket skedde 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (800-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1600-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Populationen har varit stabil på 30 års sikt (tre generationer), men bedöms ha minskat under de senaste 10 åren (-10 till -30 %). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Bernkonventionens bilaga III, Typisk art i 1230 Havsklippor (Boreal region (BOR)), Typisk art i 1620 Skär i Östersjön (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
En mörk fågel, som kan påminna både om en falk och en tärna genom sitt smidiga och snabba intryck. I storlek som en fismås men med smala, spetsiga vingar och centrala stjärtspröt som sticker ut några cm utanför resten av stjärten. Förekommer i en ljus och en mörk färgfas, där den ljusa har vitaktig undersida medan den senare är helt brun. Hjässan är mörkare. Yngre fåglar är mycket lika bredstjärtad labb och fjällabb. Ofta ser man den jaga måsar och tärnor, i hård vind kan den förflytta sig långa sträckor genom att i bågflykt utnyttja vind och vågor över ett stormigt hav, likt liror och andra havsfåglar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kustlabb

Länsvis förekomst och status för kustlabb baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kustlabb

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kustlabb häckar vid kusten från norra Småland till Norrbotten samt i Bohuslän. Sveriges bestånd bedömdes 2012 till ca 560 par. De största och tätaste bestånden finns i Stockholms skärgård med hälften av hela landets kustlabbar. Efter år 2000 fanns drygt 100 par i Väster- och Norrbotten, i Östergötland 25 par och på norra Västkusten ca 75 par. Under 1980- och 90-talen märktes en ökande tendens i kärnområdena på ostkusten vilket fick landets totala bestånd att öka från ca 300 par 1980-talet till 450 par 1994. Antalet i Västerbotten ökade från sju par 1976 till ca 80 par 2001-2002. Enstaka häckningsuppgifter finns även från andra landskap (Halland, Gotland, och Vänern i Dalsland). Ökningen fortsatte sedan, för att åren 2005-2014 åter minskat med mellan 10-30%. I övrigt är kustlabben en i huvudsak arktisk, cirkumpolär fågel med lokala förekomster i tempererade klimat som i Östersjön och Skottland. Den europeiska delpopulationen beräknas uppgå minst 40.000-140.000 par. Man uppger att den minskade 1990-2000 i Norge, på Svalbard och på Brittiska öarna, under senare år kanske också i Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Charadriiformes - vadarfåglar 
  • Underordning
    Lari - måsfåglar 
  • Familj
    Stercorariidae - labbar 
  • Släkte
    Stercorarius  
  • Art
    Stercorarius parasiticus(Linnaeus, 1758) - kustlabb
    Synonymer
    Arctic Jaeger
    Arctic Skua
    labb
    Parasitic Jaeger
    Larus parasiticus Linnaeus, 1758
    spetsstjärtad labb

Häckar talrikast i de yttre skärgårdarna långt ute i havet (t.ex. i Skärgårdshavet, nordost om Stockholm). Boet läggs på öppen hällmark på smärre holmar, skär, kobbar och öar med sparsam vegetation, sällan på fastlandet. Utomlands, t.ex. på Island och på tundran, häckar den också på hedar i inlandet likt fjällabben. Kullen på 1-2 ägg läggs i slutet av maj eller början av juni, och ruvas i ca 26 dygn. Ungarna lämnar boet redan efter några dagar, men vandrar inte långt från boet. De är flygfärdiga efter fyra veckor. Den livnär sig ofta på att stjäla mat - främst fisk - från måsar eller andra fåglar. Födan utgörs främst av fisk som den rövar från andra fåglar genom att med våldsamma attacker tvinga dem att släppa eller kräkas upp födan (så kallad kleptoparasitism). Det är främst de mindre tärnorna och fiskmås som attackeras, men även skräntärna och större trutar. I viss omfattning tar de även insekter, mindre fåglar och gnagare, ägg och fågelungar. Varje häckande par behöver ett stort provianteringsområde för att föda upp ungarna och den häckar till skillnad från många andra kustfåglar spritt i enstaka par. Enligt finska studier är de häckande labbarna mycket ortstrogna och mer än 90% av de gamla fåglarna återvände till samma revir påföljande år. Könsmogen vid 3-5 års ålder, men även yngre individer kan ses i varierande frekvens i svenska farvatten under häckningstid. Arten flyttar efter häckningen från augusti (ungfåglarna) till september (adulta) mot södra Atlanten där den lever ett pelagiskt liv under större delen av året. Nordeuropeiska kustlabbar övervintrar troligen i vattnen väster om södra Afrika och utanför Sydamerikas ostkust varifrån det finns flera återfynd. Kustlabbar från sibiriska Arktis passerar södra Sverige i växlande antal under framför allt hösten.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand, Marin miljö, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Hav, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· fåglar - Aves (Viktig)
· insekter - Hexapoda (Har betydelse)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Viktig)
· tättingar - Passeriformes (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Vissa par är utsatta för störningar, vilket kan innebära att häckningen spolieras. Den sena häckningen gör kustlabben mer sårbar av det rörliga friluftslivet än många andra måsarter. I övrigt är troligen födounderlaget helt avgörande och arten är således beroende av starka populationer av måsfåglar och tärnor. Huruvida förändringar i födotillgång på artens övervintringsområde ute över öppet vatten i Atlanten påverkar hälsotillståndet på återvändande och häckande fåglar är helt okänt.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Eftersom kustlabben i allmänhet häckar på mindre och ganska otillgängliga skär med dåliga förtöjningsmöjligheter är artens behov av tillträdesskydd inte så överhängande. Det finns dock exempel på hur enstaka par misslyckas år efter år på grund av störningar, särskilt i öfattiga skärgårdar där de tvingas häcka på större öar. Viktiga häckningsplatser för kustlabb liksom för andra sjöfåglar bör omfattas av tillträdesförbud, och/eller särskild information. En avgörande förutsättning i övrigt är goda bestånd av tärnor och måsar. Förutom skydd mot störning krävs en fiskeförvaltning som skapar gott om föda i form av småfisk.
Tidigare kallades arten labb eller spetsstjärtad labb. Utländska namn - NO: Tyvjo, DK: Almindelig kjove, FI: Merikihu, GB: Arctic skua.

BirdLife International 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife International, Cambridge, U.K.

Cramp, S. (red) 1985. The Birds of the Western Palearctic, vol. IV. Terns to Woodpeckers. Oxford University Press, Oxford.

BirdLife International 2015. Species factsheet: Stercorarius parasiticus. Nerladdat från http://www.birdlife.org, 2015-06-21.

Forsten, P. & Tuominen, A. 1984. Vuosikymmen merikihuja - oesimäkanta, paikkauskollisuus ja saalisttustavat [Labbar under ett decenningum - häckande bestånd,orttrohet och jaktbeteende)] I: Satakunnan Linnusto, s 61-69. Pori.

Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. Sveriges Ornitologiska förening, Halmstad.

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk Fågelatlas. Sveriges Ornitologiska förening, ArtDatabanken & Lunds universitet. Stockholm.

Valkama, J., Vepsäläinen, V. & Lehikoinen, A. 2011. The Third Finnish Breeding Bird Atlas. Finnish Museum of Natural History and Ministry of Environment. [http://atlas3.lintuatlas.fi] (cited 2015-04-20)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Staav 1987, 1992, Rev. Jonas Grahn & Tommy Knutsson 2015-06-22 © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Charadriiformes - vadarfåglar 
  • Underordning
    Lari - måsfåglar 
  • Familj
    Stercorariidae - labbar 
  • Släkte
    Stercorarius  
  • Art
    Stercorarius parasiticus, (Linnaeus, 1758) - kustlabb
    Synonymer
    Arctic Jaeger
    Arctic Skua
    labb
    Parasitic Jaeger
    Larus parasiticus Linnaeus, 1758
    spetsstjärtad labb
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Staav 1987, 1992, Rev. Jonas Grahn & Tommy Knutsson 2015-06-22 © ArtDatabanken, SLU 2015.