Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig gräsängsskinnbagge

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Acetropis gimmerthalii
Sydlig gräsängsskinnbagge Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sydlig gräsängsskinnbagge är en relativt långsmal ängsskinnbagge, hanen är smalare än honan. Ovansidan är nästan enfärgad, gröngul till blekt brun. Huvudet har en mörk linje i mitten, medan halsskölden och skutellen har en ljus linje omgiven av mörka kanter. Benen är gulbruna, men 3:e tarsleden är svart. Kroppslängd 4,5-6,5 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig gräsängsskinnbagge Observationer i  Sverige för sydlig gräsängsskinnbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sydlig gräsängsskinnbagge har en mycket begränsad utbredning i Sverige, en handfull lokaler i Blekinge varav två är förstörda, och en lokal i Småland. I danmark funnen på mellersta Jylland. Arten är Sydeuropeisk med östlig utbredning mot Ryssland. Den har sin allra nordligaste utbredning i södra Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Sydlig gräsängsskinnbagge är Sydeuropeisk med östlig utbredning mot Ryssland. Den har sin allra nordligaste utbredning i södra Sverige. Sydlig gräsängsskinnbagge har en mycket begränsad känd utbredning i Sverige, totalt 6 lokaler i Blekinge varav två är förstörda, och en lokal i Småland. Alla lokaler utom 2 är återbesökta, det finns inga fynd efter 1972. Lever på mager, torr, solig gräsmark, en biotop som bedöms minska pga ändrad markanvändning och exploatering. Arten livnär sig främst på Poa pratensis. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Ekologi
Ängskinnbaggar livnär sig på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Den sydliga gräsängsskinnbaggen livnär sig i Sverige och Danmark på gräs, framförallt på ängsgröe, Poa pratensis. Från Danmark anges sydvårbrodd, Anthoxanthum odoratum, som möjlig primär värd. Arten lever på mager, torr, gärna sandig och solig gräsmarker. I England är den framförallt funnen på kustnära gräsmarker som är något fuktigare än de i Sverige. Honornas vinglängd varierar, men de är ofta kortvingade. Arten övervintrar som ägg, och de nykläckta nymferna syns på våren, de vuxna ur den nya generationen ses i juni-mitten av juli.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gräs
· gräs
· sydvårbrodd
· sydvårbrodd
· ängsgröe
· ängsgröe
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Miridae (ängsskinnbaggar), Släkte Acetropis, Art Acetropis gimmerthalii (Flor, 1860) - sydlig gräsängsskinnbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Sydlig gräsängsskinnbagge är Sydeuropeisk med östlig utbredning mot Ryssland. Den har sin allra nordligaste utbredning i södra Sverige. Sydlig gräsängsskinnbagge har en mycket begränsad känd utbredning i Sverige, totalt 6 lokaler i Blekinge varav två är förstörda, och en lokal i Småland. Alla lokaler utom 2 är återbesökta, det finns inga fynd efter 1972. Lever på mager, torr, solig gräsmark, en biotop som bedöms minska pga ändrad markanvändning och exploatering. Arten livnär sig främst på Poa pratensis. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (300-14000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii)+2ab(ii,iii)).
Sydlig gräsängsskinnbagge är en relativt långsmal ängsskinnbagge, hanen är smalare än honan. Ovansidan är nästan enfärgad, gröngul till blekt brun. Huvudet har en mörk linje i mitten, medan halsskölden och skutellen har en ljus linje omgiven av mörka kanter. Benen är gulbruna, men 3:e tarsleden är svart. Kroppslängd 4,5-6,5 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig gräsängsskinnbagge

Länsvis förekomst och status för sydlig gräsängsskinnbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig gräsängsskinnbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sydlig gräsängsskinnbagge har en mycket begränsad utbredning i Sverige, en handfull lokaler i Blekinge varav två är förstörda, och en lokal i Småland. I danmark funnen på mellersta Jylland. Arten är Sydeuropeisk med östlig utbredning mot Ryssland. Den har sin allra nordligaste utbredning i södra Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Acetropis  
  • Art
    Acetropis gimmerthalii(Flor, 1860) - sydlig gräsängsskinnbagge

Ängskinnbaggar livnär sig på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Den sydliga gräsängsskinnbaggen livnär sig i Sverige och Danmark på gräs, framförallt på ängsgröe, Poa pratensis. Från Danmark anges sydvårbrodd, Anthoxanthum odoratum, som möjlig primär värd. Arten lever på mager, torr, gärna sandig och solig gräsmarker. I England är den framförallt funnen på kustnära gräsmarker som är något fuktigare än de i Sverige. Honornas vinglängd varierar, men de är ofta kortvingade. Arten övervintrar som ägg, och de nykläckta nymferna syns på våren, de vuxna ur den nya generationen ses i juni-mitten av juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gräs - Poaceae (Viktig)
· sydvårbrodd - Anthoxanthum odoratum (Viktig)
· ängsgröe - Poa pratensis (Viktig)
Är framförallt hotad av exploatering och igenväxning av de idag kända lokalerna, liksom andra andra gräsmarker som är öppna, soliga, sandiga, och magra. Arten har en fragmentarisk utbredning och är därför extra sårbar.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Arten gynnas av lätt bete som förhindrar att lämpliga biotoper växer igen.

Aukema, B. & Hermes, D. 1990. New records of Acetropis gimmerthalii from the Netherlands (Heteroptera: Miridae; Merinae) Entomologische Berichten. 50: 7-10. Gaun, S. 1974. Blomsteræger. Danmarks Fauna 81. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn.

Skipper, L.: Danmarks blomstertæger. 2013. Apollo booksellers. 1-407.

Southwood, T.R.E. & Leston, D. 1959. Land and water bugs of the British isles. Frederick Warne & Co. Ltd., London.

Wachmann, E., Melber, A. & Deckert, J. 2004. Wanzen 2. Die Tierwelt Deutschlands 75: 1-294.Wagner, E. & Weber, H.H. 1964. Heteropteres Miridae. Faune de France 67: 1-289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Acetropis  
  • Art
    Acetropis gimmerthalii, (Flor, 1860) - sydlig gräsängsskinnbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2010.