Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nålsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Platyla polita
Nålsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nålsnäckan har ett litet, smalt cylindriskt och långsträckt skal. Spirans spets är uttalat trubbig. Skalet når en höjd av 2,6-3,4 mm och en bredd av 1,05-1,25 mm. Antalet vindlingar är 5,5-6,5, de är mycket svagt konvexa och suturen mellan dem är grund. Skalet är rödbrunt och starkt glänsande, ribbor saknas. Mynningen är svagt päronformad med en väl avsatt läpp. En kraftigt markerad, och bakåt starkt avsatt nackvulst finns, denna är ljusare än skalet i övrigt. Nålsnäckan är den enda representanten för de landlevande framgälade snäckorna i Sverige och har ett tunt skallock (operculum) med vilket mynningen kan tillslutas hos levande djur.
Utbredning
Länsvis förekomst för nålsnäcka Observationer i  Sverige för nålsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige är arten känd från ca 10 lokaler, samtliga i Skåne. Flertalet är belägna i Linderödsåsens nordsluttning inklusive Ravlunda- och Maglehemstrakten. Spridda, isolerade lokaler finns också i Fyledalen, Rövarekulan i Brååans dalgång, Frualid i Sjöbo, samt på Kullaberg. Flera lokaler på Linderödsåsen är från 1980- och 1990-talen, på vissa av dessa uppträdde arten då relativt talrikt. Den insamlades 2007 i ett rikkärr vid Äskebjär i Maglehem. På några äldre lokaler, bl.a. i Rövarekulan, har arten ej återfunnen i senare tid.
Totalutbredningen är central- och östeuropeisk, i väster når den Belgien och östligaste Frankrike, i öster Bulgarien, Rumänien, Ungern och östligaste Polen och Kaliningradenklaven. De nordligaste förekomsterna ligger på de danska öarna, Skåne, Baltikum och S:t Petersburgs-området. Söder om Alperna är arten mycket sällsynt med ett fåtal starkt spridda förekomster. Flera av dessa isolerade populationer har getts underartsstatus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Inskränkt till Skåne där den är känd från 10 lokaler varav 3 upptäckts kring 1990 och 2 sannolikt har försvunnit, sålunda trol. 8 kända aktuella lokaler. Kvarvarande lokaler inskränkta till Linderödsåsens NO-sluttningar + Kullaberg och Högestad (status för de två sistnämnda okänd). Lever i kärrpartier i ädellövsskogar och åkanter, i ett fall i öppet kärr. Populationen är ytterst starkt begränsad; kärnområdet med goda populationer är inskränkt till ett par km2, i övrigt spridda, individfattiga förekomster. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5500 (4000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-50) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Påverkas sannolikt negativt av pågående eutrofiering/igenväxning. Den tycks ha försvunnit från åtminstone ett par lokaler under 1900-talets andra hälft. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Nålsnäckan lever på fuktiga eller blöta, gärna översilade marker i bokskog, hässlen, blandad sumplövskog eller öppna rikkärr. På några av lokalen tycks dock inte skogen vara av hög ålder. Många förekomster ligger i sluttande sumpskogar med halvöppna-öppna partier, ofta med källor och bäckar. Några av lokalerna är emellertid öppna rikkärr med starr och brunmossor, samt en ett älgörtsdominerat kärr invid en å i bokskog. Botten- och fältskikt kan variera från ganska sparsamt till ren högörtsvegetation.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Architaenioglossa, Familj Aciculidae (nålsnäckor), Släkte Platyla, Art Platyla polita (Hartmann, 1840) - nålsnäcka Synonymer Acicula polita (Hartmann, 1840)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Inskränkt till Skåne där den är känd från 10 lokaler varav 3 upptäckts kring 1990 och 2 sannolikt har försvunnit, sålunda trol. 8 kända aktuella lokaler. Kvarvarande lokaler inskränkta till Linderödsåsens NO-sluttningar + Kullaberg och Högestad (status för de två sistnämnda okänd). Lever i kärrpartier i ädellövsskogar och åkanter, i ett fall i öppet kärr. Populationen är ytterst starkt begränsad; kärnområdet med goda populationer är inskränkt till ett par km2, i övrigt spridda, individfattiga förekomster. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5500 (4000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (20-50) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Påverkas sannolikt negativt av pågående eutrofiering/igenväxning. Den tycks ha försvunnit från åtminstone ett par lokaler under 1900-talets andra hälft. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Nålsnäckan har ett litet, smalt cylindriskt och långsträckt skal. Spirans spets är uttalat trubbig. Skalet når en höjd av 2,6-3,4 mm och en bredd av 1,05-1,25 mm. Antalet vindlingar är 5,5-6,5, de är mycket svagt konvexa och suturen mellan dem är grund. Skalet är rödbrunt och starkt glänsande, ribbor saknas. Mynningen är svagt päronformad med en väl avsatt läpp. En kraftigt markerad, och bakåt starkt avsatt nackvulst finns, denna är ljusare än skalet i övrigt. Nålsnäckan är den enda representanten för de landlevande framgälade snäckorna i Sverige och har ett tunt skallock (operculum) med vilket mynningen kan tillslutas hos levande djur.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nålsnäcka

Länsvis förekomst och status för nålsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nålsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige är arten känd från ca 10 lokaler, samtliga i Skåne. Flertalet är belägna i Linderödsåsens nordsluttning inklusive Ravlunda- och Maglehemstrakten. Spridda, isolerade lokaler finns också i Fyledalen, Rövarekulan i Brååans dalgång, Frualid i Sjöbo, samt på Kullaberg. Flera lokaler på Linderödsåsen är från 1980- och 1990-talen, på vissa av dessa uppträdde arten då relativt talrikt. Den insamlades 2007 i ett rikkärr vid Äskebjär i Maglehem. På några äldre lokaler, bl.a. i Rövarekulan, har arten ej återfunnen i senare tid.
Totalutbredningen är central- och östeuropeisk, i väster når den Belgien och östligaste Frankrike, i öster Bulgarien, Rumänien, Ungern och östligaste Polen och Kaliningradenklaven. De nordligaste förekomsterna ligger på de danska öarna, Skåne, Baltikum och S:t Petersburgs-området. Söder om Alperna är arten mycket sällsynt med ett fåtal starkt spridda förekomster. Flera av dessa isolerade populationer har getts underartsstatus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Architaenioglossa  
  • Överfamilj
    Cyclophoroidea  
  • Familj
    Aciculidae - nålsnäckor 
  • Släkte
    Platyla  
  • Art
    Platyla polita(Hartmann, 1840) - nålsnäcka
    Synonymer
    Acicula polita (Hartmann, 1840)

Nålsnäckan lever på fuktiga eller blöta, gärna översilade marker i bokskog, hässlen, blandad sumplövskog eller öppna rikkärr. På några av lokalen tycks dock inte skogen vara av hög ålder. Många förekomster ligger i sluttande sumpskogar med halvöppna-öppna partier, ofta med källor och bäckar. Några av lokalerna är emellertid öppna rikkärr med starr och brunmossor, samt en ett älgörtsdominerat kärr invid en å i bokskog. Botten- och fältskikt kan variera från ganska sparsamt till ren högörtsvegetation.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Åtgärder som förändrar lokalernas hydrologi i negativ riktning utgör de allvarligaste hot, detta gäller även i förekomsternas närområden. Även eutrofiering kan i öppna kärrkomplex utgöra ett hot. Totalavverkning, liksom intensivt bete, är också allvarliga hot. Möjligen kan arten tåla ett måttligt skogsbruk om hydrologin är stabil och markskiktet inte förändras. Eftersom förekomsterna ofta är areellt mycket begränsade, ökar dess sårbarhet.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Flera av förekomsterna är belägna inom befintliga naturreservat, men det är önskvärt att även övriga kända lokaler skyddas. Skogliga ingrepp och ingrepp som förändrar hydrologin i och i anslutning till förekomsterna bör undvikas. Då en stor del av fynden är flera decennier gamla, är det önskvärt att kunskapen om artens status uppdateras genom att de kända lokalerna nyundersöks.

Boetters, H. D., Gittenberger, E. & Subai, p. 1989. Die Aciculidae (Mollusca: Gastropoda Prosobranchia). - Zoologische Verhandelingen (Leiden) 252: 1-234.

Gittenberger, E. 1991. Zur Verbreitung von Platyla polita polita (Hartmann, 1840) (GastropodaProsobranchia: Aciculidae). - Basteria 55 (4/6): 127-128.

Gärdenfors, U. 1984. Snäckorna i naturvården. - Skånes Natur Årsskrift 71: 149-158.

Kerney, M. P. & Cameron, R. A. D. 1979. A Field Guide to the Land Snails of Britain and North-west Europe. Collins, London.

Lohmander, H. 1950. Faunistiskt fältarbete 1949 (östra Skåne). - Göteborgs Musei Årstryck 1949 och 1950: 148-160.

Nilsson, A. 1961. Ravlundafältets landmolluskfauna. - Skånes Natur 48 (2): 179-200.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Caenogastropoda  
  • Ordning
    Architaenioglossa  
  • Överfamilj
    Cyclophoroidea  
  • Familj
    Aciculidae - nålsnäckor 
  • Släkte
    Platyla  
  • Art
    Platyla polita, (Hartmann, 1840) - nålsnäcka
    Synonymer
    Acicula polita (Hartmann, 1840)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.