Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Coregonus

Organismgrupp Fiskar Släkte - Coregonus
  Fiskar

  1. 6 arter NE
  2. 4 arter NA
  3. 3 arter LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arterna i släktet Coregonus skiljer sig från liknande arter i familjen sikfiskar (Coregonidae) genom att de saknar ligamentet mellan mellankäksbenet och ethmoidbenet. Släktet är relativt väl studerat, men indelningen i arter har visat sig vara problematisk. Två huvudgrupper är dock oomtvistade; dels de former med underbett som här innefattas i arten siklöja Coregonus albula, dels de som har varierande munform (vanligtvis överbett), och som här förs till arten sik Coregonus maraena. Tills vidare urskiljs i Nationalnyckeln bara två naturligt förekommande Coregonus-arter i Sverige, nämligen siklöja Coregonus albula och sik C. maraena samt den tillfälligt påträffade arten peledsik C. peled. Ofta förekommer flera (2-4) urskiljbara former av sik i samma sjö. Dessa former skiljer sig i fråga om såväl morfologiska karaktärer (nos- och munform samt gälräfständernas antal och form) som tillväxthastighet och storlek. Om fångstlokalen är känd kan man ofta dra slutsatser om vilken sikform det rör sig om.
Siklöja är mindre variabel, men i några sjöar förekommer två olika bestånd med lekperiod under vår respektive höst. Bland de svenska sikfiskarna urskiljs därför ofta två arter av siklöja baserat på lekperioden samt upp till sex naturligt förekommande arter av sik, huvudsakligen baserat på variation i storlek, antalet gälräfständer, nosens form och munnens placering.
Ekologi
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Salmoniformes (laxartade fiskar), Familj Salmonidae (laxfiskar), Släkte Coregonus Linnaeus, 1758 Synonymer sikar

Arterna i släktet Coregonus skiljer sig från liknande arter i familjen sikfiskar (Coregonidae) genom att de saknar ligamentet mellan mellankäksbenet och ethmoidbenet. Släktet är relativt väl studerat, men indelningen i arter har visat sig vara problematisk. Två huvudgrupper är dock oomtvistade; dels de former med underbett som här innefattas i arten siklöja Coregonus albula, dels de som har varierande munform (vanligtvis överbett), och som här förs till arten sik Coregonus maraena. Tills vidare urskiljs i Nationalnyckeln bara två naturligt förekommande Coregonus-arter i Sverige, nämligen siklöja Coregonus albula och sik C. maraena samt den tillfälligt påträffade arten peledsik C. peled. Ofta förekommer flera (2-4) urskiljbara former av sik i samma sjö. Dessa former skiljer sig i fråga om såväl morfologiska karaktärer (nos- och munform samt gälräfständernas antal och form) som tillväxthastighet och storlek. Om fångstlokalen är känd kan man ofta dra slutsatser om vilken sikform det rör sig om.
Siklöja är mindre variabel, men i några sjöar förekommer två olika bestånd med lekperiod under vår respektive höst. Bland de svenska sikfiskarna urskiljs därför ofta två arter av siklöja baserat på lekperioden samt upp till sex naturligt förekommande arter av sik, huvudsakligen baserat på variation i storlek, antalet gälräfständer, nosens form och munnens placering.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Överordning
    Protacanthopterygii  
  • Ordning
    Salmoniformes - laxartade fiskar 
  • Familj
    Salmonidae - laxfiskar 
  • Underfamilj
    Coregoninae  
  • Släkte
    CoregonusLinnaeus, 1758
    Synonymer
    sikar
Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Namngivning: Coregonus Linnaeus, 1758. Systema Naturae, 10:e upplagan, 1: 310.
Etymologi: Coregonus =ung. ”pupill med vinkel”; kore (gr.) = pupill; gonia (gr.) = vinkel; suffixet -us (lat.). Syftar på att pupillen är ”liggande droppformig” med spetsvinklig framände.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Överordning
    Protacanthopterygii  
  • Ordning
    Salmoniformes - laxartade fiskar 
  • Familj
    Salmonidae - laxfiskar 
  • Underfamilj
    Coregoninae  
  • Släkte
    Coregonus
    Synonymer
    sikar
Mer information
Faktakällor

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).