Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fackelblomskinnbagge

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Adelphocoris ticinensis
Fackelblomskinnbagge Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fackelblomsskinnbaggen är en rundad och ovalt formad ängsskinnbagge. Framkropp rödbrun med två mörka fläckar. Teckningar på täckvingarna rödbruna. Färgen på juveniler är dock variabel och kan vara mer grön-rödbrun. Antennerna är rödbruna med mörkare 4:e led. Kroppslängd 6,9–7,6 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för fackelblomskinnbagge Observationer i  Sverige för fackelblomskinnbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är fackelblomsskinnbaggen funnen i Skåne, Blekinge, och på Öland och Gotland. Arten har sin nordligaste utbredning i södra Sverige. I Danmark gjordes första fyndet 1971 med sporadiska fynd därefter. Arten är även funnen i Holland, England och Nordtyskland. I övrigt utbredd i Mellaneuropa och österut mot Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är utbredd i Mellaneuropa och österut mot Kaukasus och har sin nordligaste utbredning i södra Sverige. I Sverige är fackelblomsskinnbaggen funnen i Skåne, Blekinge, Öland och Gotland på ett fåtal lokaler. Arten är funnen i kärr, mossar och strandmiljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-200) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Ekologi
Fackelblomsskinnbaggen är funnen på kärr, mossar och andra våtmarker. Ängskinnbaggar livnär sig generellt på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Fackelblomsskinnbaggen livnär sig på flera olika örter, men flertalet fynd är från just fackelblomster, Lythrum salicaria. Arten övervintrar som ägg och nymferna kläcks på våren. De purpurbruna nymferna livnär sig på bladlöss förutom växtsafter. De vuxna djuren dyker upp i slutet av juli och en del av dem överlever till hösten.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fackelblomster
· fackelblomster
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Miridae (ängsskinnbaggar), Släkte Adelphocoris, Art Adelphocoris ticinensis (Meyer-Dür, 1843) - fackelblomskinnbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är utbredd i Mellaneuropa och österut mot Kaukasus och har sin nordligaste utbredning i södra Sverige. I Sverige är fackelblomsskinnbaggen funnen i Skåne, Blekinge, Öland och Gotland på ett fåtal lokaler. Arten är funnen i kärr, mossar och strandmiljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (40-200) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Fackelblomsskinnbaggen är en rundad och ovalt formad ängsskinnbagge. Framkropp rödbrun med två mörka fläckar. Teckningar på täckvingarna rödbruna. Färgen på juveniler är dock variabel och kan vara mer grön-rödbrun. Antennerna är rödbruna med mörkare 4:e led. Kroppslängd 6,9–7,6 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fackelblomskinnbagge

Länsvis förekomst och status för fackelblomskinnbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fackelblomskinnbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är fackelblomsskinnbaggen funnen i Skåne, Blekinge, och på Öland och Gotland. Arten har sin nordligaste utbredning i södra Sverige. I Danmark gjordes första fyndet 1971 med sporadiska fynd därefter. Arten är även funnen i Holland, England och Nordtyskland. I övrigt utbredd i Mellaneuropa och österut mot Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Adelphocoris  
  • Art
    Adelphocoris ticinensis(Meyer-Dür, 1843) - fackelblomskinnbagge

Fackelblomsskinnbaggen är funnen på kärr, mossar och andra våtmarker. Ängskinnbaggar livnär sig generellt på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Fackelblomsskinnbaggen livnär sig på flera olika örter, men flertalet fynd är från just fackelblomster, Lythrum salicaria. Arten övervintrar som ägg och nymferna kläcks på våren. De purpurbruna nymferna livnär sig på bladlöss förutom växtsafter. De vuxna djuren dyker upp i slutet av juli och en del av dem överlever till hösten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand, Sjöar, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fackelblomster - Lythrum salicaria (Viktig)
Framförallt hotas arten av förändrad hydrologi i de våtmarker där arten lever, tex dränering, dikning, och igenläggning av våtmarker. Arten har en fragmentarisk utbredning och är därför extra sårbar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Våtmarker med lämpligt klimat för arten bör skyddas och återställas.

Coulianos, C.-C. 1976. Några för Sverige nya Hemiptera-Heteroptera samt anmärkningar och tillägg till Ölands och Gotlands heteropterfauna. Entomol. Tidskr. 97: 103-114.

Gaun, S. 1974. Blomsteræger. Danmarks Fauna 81. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn.

Skipper, L.: Danmarks blomstertæger. 2013. Apollo booksellers. 1-407.

Southwood, T.R.E. & Leston, D. 1959. Land and water bugs of the British isles. Frederick Warne & Co. Ltd., London.

Wachmann, E., Melber, A. & Deckert, J. 2004. Wanzen 2. Die Tierwelt Deutschlands 75: 1-294.

Wagner, E. & Weber, H.H. 1964. Heteropteres Miridae. Faune de France 67: 1-289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Mirinae  
  • Släkte
    Adelphocoris  
  • Art
    Adelphocoris ticinensis, (Meyer-Dür, 1843) - fackelblomskinnbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2010.