Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  snöfryle

Organismgrupp Kärlväxter Luzula nivalis
Snöfryle Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Snöfryle är en flerårig, tätt tuvad, 8–15 cm hög tågväxt. Bladen är 3–4 mm breda, platta, kala och gråaktigt gröna. Stråna är styva. Vanligen finns ett (sällan två) 1 cm långt, oskaftat huvud med 5–10 blommor. Kalkbladen är 1–1,5 mm och likstora. Kapseln är 2 mm och svart. Fröna är 2,1 mm och blekbruna. Arten blommar i juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för snöfryle Observationer i  Sverige för snöfryle
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Snöfryle förekommer i Lule och Torne lappmark inom tre väl åtskilda områden, södra Padjelanta söder och sydväst om Virihaure, Torneträskområdet och Pältsa. Totalt cirka 25 lokaler. I Norge har arten en bicentrisk utbredning, i söder Dovreområdet och i norr Troms och Finnmark. Världsutbredningen är arktiskt cirkumpolär.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i Lule och Torne lappmark. Snöfryle växer främst på fuktig, översilad, kalkrik torv- eller grusmark, på flytjordsterasser, fuktiga, steniga sluttningar, ofta i nordläge. Den förekommer från lågalpin till högalpin region. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8880 (8000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (100-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Snöfryle växer främst på fuktig, översilad, kalkrik torv- eller grusmark, på flytjordsterasser, fuktiga, steniga sluttningar, ofta i nordläge. Den förekommer från lågalpin till högalpin region.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Juncaceae (tågväxter), Släkte Luzula (frylen), Art Luzula nivalis (Laest.) Spreng. - snöfryle Synonymer Luzula arctica Blytt, Luzula hyperborea

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i Lule och Torne lappmark. Snöfryle växer främst på fuktig, översilad, kalkrik torv- eller grusmark, på flytjordsterasser, fuktiga, steniga sluttningar, ofta i nordläge. Den förekommer från lågalpin till högalpin region. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8880 (8000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (100-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Snöfryle är en flerårig, tätt tuvad, 8–15 cm hög tågväxt. Bladen är 3–4 mm breda, platta, kala och gråaktigt gröna. Stråna är styva. Vanligen finns ett (sällan två) 1 cm långt, oskaftat huvud med 5–10 blommor. Kalkbladen är 1–1,5 mm och likstora. Kapseln är 2 mm och svart. Fröna är 2,1 mm och blekbruna. Arten blommar i juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för snöfryle

Länsvis förekomst och status för snöfryle baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för snöfryle

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Snöfryle förekommer i Lule och Torne lappmark inom tre väl åtskilda områden, södra Padjelanta söder och sydväst om Virihaure, Torneträskområdet och Pältsa. Totalt cirka 25 lokaler. I Norge har arten en bicentrisk utbredning, i söder Dovreområdet och i norr Troms och Finnmark. Världsutbredningen är arktiskt cirkumpolär.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Luzula - frylen 
  • Art
    Luzula nivalis(Laest.) Spreng. - snöfryle
    Synonymer
    Luzula arctica Blytt
    Luzula hyperborea

Snöfryle växer främst på fuktig, översilad, kalkrik torv- eller grusmark, på flytjordsterasser, fuktiga, steniga sluttningar, ofta i nordläge. Den förekommer från lågalpin till högalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Inga kända hot förekommer mot snöfryle. Möjligen kan ett för hårt renbete utgöra hot mot enskilda förekomster.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Snöfryles samtliga kända förekomster i Lule lappmark ligger inom Padjelanta nationalpark. Det vore önskvärt att några av artens lokaler i Torne lappmark blev skyddade, exempelvis Pältsa, Nissontjårro och/eller Låktatjåkka. Arten bör övervakas av floraväktare för att eventuell påverkan av renbete ska kunna kontrolleras. Förekomster om vilka aktuella data saknas bör återinventeras.
Snöfryle omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Snøfrytle, DK: Sne-Frytle.

Gjærevoll, O. 1950. The snow-bed vegetation in the surroundings of lake Torneträsk, Swedish Lappland. Svensk Bot. Tidskr. 44: 387–440.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Jakobsson, A.. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Selander, S. 1950. Floristic Phytogeography of South-Western Lule Lappmark I-II. Acta Phytogeographica Suecica 27–28.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Luzula - frylen 
  • Art
    Luzula nivalis, (Laest.) Spreng. - snöfryle
    Synonymer
    Luzula arctica Blytt
    Luzula hyperborea
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2005.