Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  murvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Agenioideus sericeus
Murvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 6–9 mm, hane 4–6 mm. Kroppen är helt svart hos båda könen med undantag för hanens sista synliga bakkroppssegment som har en central vit fläck. Kroppsytan är till skillnad från närstående arter skinande blank, särskilt tydligt på efterryggen. Kroppen är täckt av kort och tät behåring som är övervägande brun. Större inslag av silverfärgade hår finns bl.a. på nedre delen av mellankroppen, höfterna och på efterryggen där behåringen bildar en solfjäderformad virvel. Efterryggen saknar den längsgående centrala fördjupning som finns hos bergvägstekel Agenioideus cinctellus. Honans första framfotssegment har en gles kam bestående av tre tunna borst. Hanens analsternit är svagt rundad och endast vid basen med en antydd köl.
Utbredning
Länsvis förekomst för murvägstekel Observationer i  Sverige för murvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Murvägstekel är i Skåne på sin nordliga utbredningsgräns och senaste fynden gjordes på Kullaberg 1977 och i Löderup 1992. Troligen har en tillbakagång skett i Skåne, eftersom ett flertal äldre insamlingar finns belagda. I Danmark förekommer arten på Nordsjälland, Fyn och Lolland och har under 1800-talet påträffats i större antal vilket visar att arten åtminstone lokalt varit vanlig. Schiødte skrev i sin danska fauna ”Jeg har nogle gange fundet den i mængde omkring Kjøbenhavn”. Det senaste danska fyndet gjordes 1948. Arten har aldrig påträffats i övriga delar av Norden. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika genom södra och centrala Europa österut till Ukraina (Lelej 1995) och Turkiet (Özbek m.fl. 2000), enligt Wolf (1998) även till Centralasien. I allmänhet förekommer arten sällsynt men kan lokalt uppträda i större antal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Enbart känd under senare tid från tre kustlokaler i Skåne (Sandhammaren och Kullen 2005-2010 samt Klagshamn, Limhamn 2006, 2008), samt i en stark population i Blekinge, Sölvesborg 2008. Många äldre fynd även från inlandet. Påträffas på solvarma murar och i skärningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (2000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Förlust av småskalig variation i kulturlandskapet är en sannolik förklaring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
De enda två moderna fyndplatserna i Skåne utgörs av sydvända branter på sandig erosionskust (Löderup) och sydväxtberg (Kullen). En tidigare uppgift om artens förekomst i kustnära dynlandskap i östra Skåne (Tjeder 1954) beror på felbestämning. Äldre fynd från Skåne och Danmark visar att arten tidigare har förekommit i anslutning till bebyggda miljöer. I Mellaneuropa är detta förhållande känt och arten är där även känd från utpräglade värmemiljöer, t.ex. sydvända murar och branter i lössjord. Inga säkra uppgifter om artens levnadssätt finns från övriga Norden, men den har studerats i andra delar av Europa där det noterats en viss flexibilitet vid boanläggning. Arten kan återanvända gamla bon av murarvägstekel Auplopus carbonarius, men den har även setts gräva ut ett enkelt bo som förslutits med sand och partiklar från boets närmaste omgivningar. Artens bytesval är brett och utgörs av täckvävarspindlar (Linyphiidae), hjulspindlar (Araneidae) och sporrspindlar (Miturgidae) (Gros & Wahis 2002), men troligen angrips även andra spindelfamiljer. I Sverige har arten påträffats från början av juli till mitten av augusti, vilket även är aktivitetsperioden som Schiødte (1837) noterat för danska populationer. I Syd- och Mellaneuropa är arten aktiv även tidigare under sommaren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Agenioideus (slankvägsteklar), Art Agenioideus sericeus (Vander Linden, 1827) - murvägstekel Synonymer Agenioideus sericeus (van der Linden, 1827), svart slankvägstekel, svart murvägstekel, Pompilus sericeus Vander Linden, 1827, Pompilus vicinus Lepeletier, 1845, Pompilus subserricornis Kohl, 1879, Anospilus hungaricus Moczar, 1944, Pompilus gaullei Tournier, 1889, Pompilus declivus Tournier, 1889

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Enbart känd under senare tid från tre kustlokaler i Skåne (Sandhammaren och Kullen 2005-2010 samt Klagshamn, Limhamn 2006, 2008), samt i en stark population i Blekinge, Sölvesborg 2008. Många äldre fynd även från inlandet. Påträffas på solvarma murar och i skärningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (2000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Förlust av småskalig variation i kulturlandskapet är en sannolik förklaring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Längd hona 6–9 mm, hane 4–6 mm. Kroppen är helt svart hos båda könen med undantag för hanens sista synliga bakkroppssegment som har en central vit fläck. Kroppsytan är till skillnad från närstående arter skinande blank, särskilt tydligt på efterryggen. Kroppen är täckt av kort och tät behåring som är övervägande brun. Större inslag av silverfärgade hår finns bl.a. på nedre delen av mellankroppen, höfterna och på efterryggen där behåringen bildar en solfjäderformad virvel. Efterryggen saknar den längsgående centrala fördjupning som finns hos bergvägstekel Agenioideus cinctellus. Honans första framfotssegment har en gles kam bestående av tre tunna borst. Hanens analsternit är svagt rundad och endast vid basen med en antydd köl.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för murvägstekel

Länsvis förekomst och status för murvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för murvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Murvägstekel är i Skåne på sin nordliga utbredningsgräns och senaste fynden gjordes på Kullaberg 1977 och i Löderup 1992. Troligen har en tillbakagång skett i Skåne, eftersom ett flertal äldre insamlingar finns belagda. I Danmark förekommer arten på Nordsjälland, Fyn och Lolland och har under 1800-talet påträffats i större antal vilket visar att arten åtminstone lokalt varit vanlig. Schiødte skrev i sin danska fauna ”Jeg har nogle gange fundet den i mængde omkring Kjøbenhavn”. Det senaste danska fyndet gjordes 1948. Arten har aldrig påträffats i övriga delar av Norden. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika genom södra och centrala Europa österut till Ukraina (Lelej 1995) och Turkiet (Özbek m.fl. 2000), enligt Wolf (1998) även till Centralasien. I allmänhet förekommer arten sällsynt men kan lokalt uppträda i större antal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Agenioideus - slankvägsteklar 
  • Undersläkte
    Agenioideus (Agenioideus)  
  • Art
    Agenioideus sericeus(Vander Linden, 1827) - murvägstekel
    Synonymer
    Agenioideus sericeus (van der Linden, 1827)
    svart slankvägstekel
    svart murvägstekel
    Pompilus sericeus Vander Linden, 1827
    Pompilus vicinus Lepeletier, 1845
    Pompilus subserricornis Kohl, 1879
    Anospilus hungaricus Moczar, 1944
    Pompilus gaullei Tournier, 1889
    Pompilus declivus Tournier, 1889

De enda två moderna fyndplatserna i Skåne utgörs av sydvända branter på sandig erosionskust (Löderup) och sydväxtberg (Kullen). En tidigare uppgift om artens förekomst i kustnära dynlandskap i östra Skåne (Tjeder 1954) beror på felbestämning. Äldre fynd från Skåne och Danmark visar att arten tidigare har förekommit i anslutning till bebyggda miljöer. I Mellaneuropa är detta förhållande känt och arten är där även känd från utpräglade värmemiljöer, t.ex. sydvända murar och branter i lössjord. Inga säkra uppgifter om artens levnadssätt finns från övriga Norden, men den har studerats i andra delar av Europa där det noterats en viss flexibilitet vid boanläggning. Arten kan återanvända gamla bon av murarvägstekel Auplopus carbonarius, men den har även setts gräva ut ett enkelt bo som förslutits med sand och partiklar från boets närmaste omgivningar. Artens bytesval är brett och utgörs av täckvävarspindlar (Linyphiidae), hjulspindlar (Araneidae) och sporrspindlar (Miturgidae) (Gros & Wahis 2002), men troligen angrips även andra spindelfamiljer. I Sverige har arten påträffats från början av juli till mitten av augusti, vilket även är aktivitetsperioden som Schiødte (1837) noterat för danska populationer. I Syd- och Mellaneuropa är arten aktiv även tidigare under sommaren.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Exploatering av befintliga lokaler är ett hot, likaså igenväxning genom upphörd eller minskad hävd i odlingslandskapet som innebär ökad beskuggning av t.ex. sydvända stenmurar eller vallar. Restaurering av gamla murar, stenpartier o.dyl. kan innebära att håligheter täpps igen och det kan troligen också vara menligt för arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Förhindra exploatering av förekomstlokaler. Bevara solexponerade murar, väggar och skärningar och håll dem fria från skuggande vegetation. Artens förekomst vid Kullaberg bör om möjligt studeras för att ge underlag för beslut om skötselåtgärder inom reservatet. Skydd och återskapande av småskaliga odlingslandskap i sydligaste Sverige kan gynna murvägstekeln och många andra insekter.
Etymologi: sericeus (lat.) = som har att göra med silke; sericus = av silke; suffixet -eus. Uttal: [agenioídeus seríseus].

Day, M.C. 1988. Spider wasps (Hymenoptera: Pompilidae). – Handbooks for the Identification of British Insects 6(4):1–60.

Lelej, A.S. 1995. 64. Fam. Pompilidae – spider wasps. – In: P.A. Lehr (red.). Key to the insects of Russian FarEast in six volumes. Vol. 4(1): Neuropteroidea, Mecoptera, Hymenoptera. St Petersburg, Nauka, sid. 211–264 (på ryska).

Gros, E. & Wahis, R. 2002. Contribution à la connaissance des Agenioideus de la faune franco-belge (Hymenoptera, Pompilidae). – Bull. Soc. ent. France 107(3):313–334.

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur insektenfauna der DDR: Hymenoptera – Pompilidae. Beitr. Ent., Berlin 37(2):279–390.

Persson, P.I. 1959. In: Wolf (1959). Wegwespen (Hym. Pompiloidea) des Zoologischen Instituts der Universität Lund. Opuscula Entomologica 24(3):164.

Priesner, H. 1969. Studien zur Taxonomie und Faunistik der Pompiliden Österreichs. Teil IV. Naturk. Jahrb. Linz (1969):77–132.

Sörensson, M. 1990. Agenioideus ciliatus (Lep.) – en sydeuropeisk vägstekel (Hym. Pompilidae) från Ulla Hau, Fårö. Fazett 3(1–2):1–28.

Tjeder, B. 1954. Östskånska insekter 1. Opuscula Entomologica 19:58–69.

Wolf, H. 1969. Bemerkungen über schwedische Wegwespen (Hym. Pompiloidea). – Opuscula Entomologica 34(1–2):17–27.

Wolf, H. 1986. Zur Kenntnis der Gattung Agenioideus Ashmead, 1902 (Hymenoptera, Pompilidae) II. – Linz. biol. Beitr. 18(1):5–84.

Wolf, H. 1998. Wegwespen (Hymenoptera, Pompilidae) des Oberösterreichischen Landesmuseums Linz (Austria) aus Zentralasien. – Linz. biol. Beitr. 30:331–348.

Özbek, H., Yildirim, E., Wolf, H. & Wahis, R. 2000. The Pompilidae (Hymenoptera: Aculeata) fauna of Turkey: Part II. Pompilinae. – Zoology in the Middle East 21:109–128. Heidelberg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001, 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Agenioideus - slankvägsteklar 
  • Undersläkte
    Agenioideus (Agenioideus)  
  • Art
    Agenioideus sericeus, (Vander Linden, 1827) - murvägstekel
    Synonymer
    Agenioideus sericeus (van der Linden, 1827)
    svart slankvägstekel
    svart murvägstekel
    Pompilus sericeus Vander Linden, 1827
    Pompilus vicinus Lepeletier, 1845
    Pompilus subserricornis Kohl, 1879
    Anospilus hungaricus Moczar, 1944
    Pompilus gaullei Tournier, 1889
    Pompilus declivus Tournier, 1889
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1991. Rev. Johan Abenius 2001, 2013.