Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sårläkeplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix astrantiae
Sårläkeplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 20-23 mm. Framvingen är vanligen ljust rödbrun eller gulbrun med en mörk, diffus skugglinje som går snett över framvingen strax utanför mitten från bakhörnet till framkantens mitt. Strax framför denna linjes mitt ligger en liten vit, mörkt inramad punkt. Vid vingbasen finns en ljust beige fläck, som utåt begränsas av en parentesliknande, svartaktig skuggbåge. I övrigt är vingytan glest översållad med små svartaktiga eller bruna prickar, men i synnerhet längs framkanten finns en serie mörka fläckar. Sårläkeplattmal kan förväxlas med strätteplattmal A. angelicella och några andra plattmalar, men välbehållna exemplar känns lätt igen på den sneda skugglinjen.
Utbredning
Länsvis förekomst för sårläkeplattmal Observationer i  Sverige för sårläkeplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sårläkeplattmal är bara känd från åtta landskap i Götaland och Svealand: Skåne, Öland, Gotland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Värmland. Kärnområdet tycks vara sydöstra Götaland. Den är lokal och ganska sällan sedd, och dess status torde vara i sjunkande. I Danmark förekommer arten i den östra delen men är sällsynt utom i provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge är den funnen i bara fyra provinser och räknas som sårbar VU (Norsk rødliste for arter 2010) och i Finland har den hamnat i kategorin starkt hotad EN (The 2010 Red List of Finnish Species) med förekomst bara på Åland. Arten är känd från södra Mellaneuropa norrut till 63°N, från Storbritannien i väster och österut till Volga. Den har stora luckor inom sitt totala utbredningsområde.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Sårläkeplattmalen är känd från Skåne, Öland och Gotland, samt från ett stråk från Värmland över till Södermanland och Uppland. Larven lever monofagt under ett spinn av sårläka (Sanicula europaea) i glesa lundskogsartade miljöer. Arten har minskat under senare tid på grund av skogsplantering och igenväxning, men även alltför kraftig uthuggning av naturbetesmarker och överbete utgör ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (20500-47000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Sårläkeplattmal finner man i lövskogar med sårläka, framför allt i hässlen. Den flyger inne i dunklet eller i mindre gläntor, men gör ibland utflykter utanför skogen. Larven lever i bladrör på sårläka under juni. Fjärilen kläcks i mitten av juli och man kan se den en dryg månad framåt. Den övervintrar inte, som många andra plattmalar annars gör.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sårläka
· sårläka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix astrantiae (Heinemann, 1870) - sårläkeplattmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Sårläkeplattmalen är känd från Skåne, Öland och Gotland, samt från ett stråk från Värmland över till Södermanland och Uppland. Larven lever monofagt under ett spinn av sårläka (Sanicula europaea) i glesa lundskogsartade miljöer. Arten har minskat under senare tid på grund av skogsplantering och igenväxning, men även alltför kraftig uthuggning av naturbetesmarker och överbete utgör ett hot. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (20500-47000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Vingspann 20-23 mm. Framvingen är vanligen ljust rödbrun eller gulbrun med en mörk, diffus skugglinje som går snett över framvingen strax utanför mitten från bakhörnet till framkantens mitt. Strax framför denna linjes mitt ligger en liten vit, mörkt inramad punkt. Vid vingbasen finns en ljust beige fläck, som utåt begränsas av en parentesliknande, svartaktig skuggbåge. I övrigt är vingytan glest översållad med små svartaktiga eller bruna prickar, men i synnerhet längs framkanten finns en serie mörka fläckar. Sårläkeplattmal kan förväxlas med strätteplattmal A. angelicella och några andra plattmalar, men välbehållna exemplar känns lätt igen på den sneda skugglinjen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sårläkeplattmal

Länsvis förekomst och status för sårläkeplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sårläkeplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sårläkeplattmal är bara känd från åtta landskap i Götaland och Svealand: Skåne, Öland, Gotland, Östergötland, Närke, Södermanland, Uppland och Värmland. Kärnområdet tycks vara sydöstra Götaland. Den är lokal och ganska sällan sedd, och dess status torde vara i sjunkande. I Danmark förekommer arten i den östra delen men är sällsynt utom i provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge är den funnen i bara fyra provinser och räknas som sårbar VU (Norsk rødliste for arter 2010) och i Finland har den hamnat i kategorin starkt hotad EN (The 2010 Red List of Finnish Species) med förekomst bara på Åland. Arten är känd från södra Mellaneuropa norrut till 63°N, från Storbritannien i väster och österut till Volga. Den har stora luckor inom sitt totala utbredningsområde.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix astrantiae(Heinemann, 1870) - sårläkeplattmal

Sårläkeplattmal finner man i lövskogar med sårläka, framför allt i hässlen. Den flyger inne i dunklet eller i mindre gläntor, men gör ibland utflykter utanför skogen. Larven lever i bladrör på sårläka under juni. Fjärilen kläcks i mitten av juli och man kan se den en dryg månad framåt. Den övervintrar inte, som många andra plattmalar annars gör.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sårläka - Sanicula europaea (Viktig)
I synnerhet fastlandspopulationerna missgynnas av att exempelvis skogsbete har upphört och att örtrika lövskogar omsätts till barrskogar. Även där det växer sårläka kan arten saknas. Lämpliga lokaler är kraftigt fragmenterade vilket gör att fjärilen har små möjligheter att sprida sig till de ställen där växten fortfarande finns. Även andra typer av exploatering av växtlokaler för sårläkan inverkar naturligtvis menligt också på fjärilen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Kända lokaler bör om möjligt skyddas mot avverkning, utdikning eller exploatering. Markägare bör få kännedom om värdväxtens och fjärilens förekomst och lämplig skötsel av området överenskommas.

Hannemann, H.-J. 1995. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. IV. Flachleibmotten (Depressariidae). Gustav Fischer Verlag Jena. Stuttgart.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae) - med særlig henblik på den danske fauna. Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix astrantiae, (Heinemann, 1870) - sårläkeplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.