Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ängsskäreplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix bipunctosa
Ängsskäreplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för ängsskäreplattmal Observationer i  Sverige för ängsskäreplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Enstaka lokala förekomster av arten är kända från Skåne, Blekinge, Öland, Östergötland och Uppland. Den togs första gången som larv i Näs i Uppland 1966. Ängsskäreplattmalen är inte känd från våra nordiska grannländer, utanför Sverige är arten endast säkert konstaterad i Tyskland och England.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ängsskäreplattmalen förekommer mycket lokalt på biotoper med ängsskära (Serratula tinctoria) som är larvens värdväxt. Arten förekommer i de östra delarna av landet där den är känd från Blekinge, Öland, Östergötland och Uppland. Värdväxt-populationerna är helt isolerade från varandra och oftast minskande. ÅGP-art. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 190 (176-228) km². -2005. Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Larven utvecklas i bladrör på ängsskära (Serratula tinctoria) på fuktiga, betade ängar i maj–juni. Fjärilen flyger i juli–augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ängsskära
· ängsskära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix bipunctosa (Curtis, 1850) - ängsskäreplattmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ängsskäreplattmalen förekommer mycket lokalt på biotoper med ängsskära (Serratula tinctoria) som är larvens värdväxt. Arten förekommer i de östra delarna av landet där den är känd från Blekinge, Öland, Östergötland och Uppland. Värdväxt-populationerna är helt isolerade från varandra och oftast minskande. ÅGP-art. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 190 (176-228) km². -2005. Populationen (<2500 individer) minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ängsskäreplattmal

Länsvis förekomst och status för ängsskäreplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ängsskäreplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Enstaka lokala förekomster av arten är kända från Skåne, Blekinge, Öland, Östergötland och Uppland. Den togs första gången som larv i Näs i Uppland 1966. Ängsskäreplattmalen är inte känd från våra nordiska grannländer, utanför Sverige är arten endast säkert konstaterad i Tyskland och England.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix bipunctosa(Curtis, 1850) - ängsskäreplattmal

Larven utvecklas i bladrör på ängsskära (Serratula tinctoria) på fuktiga, betade ängar i maj–juni. Fjärilen flyger i juli–augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Buskmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ängsskära - Serratula tinctoria (Viktig)
Värdväxtens försvinnande på grund av ändrade brukningsformer, torrläggning och skogsplantering.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Försök förhindra att ängsskäran fortsätter att försvinna. Svaga bestånd bör återuppbyggas genom röjning och måttlig betning. Avstå från ytterligare torrläggning, skogsplantering och bebyggelse på växtlokalerna.

Åtgärdsprogram Fastställt

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger, København. 247 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix bipunctosa, (Curtis, 1850) - ängsskäreplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994.