Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandkvanneplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix curvipunctosa
Strandkvanneplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 15–18 mm. Framvingarnas grundfärg är ljust gulgrå, särskilt längs vingribborna bepudrad med gråbruna fjäll, som samlas till små fläckar längs fram- och utkant. Huvud, mellankropp och framvingarnas bas är ljusare än grundfärgen. Vingbasen avgränsas utåt av ett gråsvart, vertikalt streck. Runt vingmitten finns tre tydliga svarta punkter, ett snedställt par före mitten och en något större, mer fläcklik längre ut. Bakvingarnas inre hälft är genomskinligt blekgrå, yttre halvan gradvis mörkare gråbrun. Den ljusa färgen, de svarta prickarna och storleken tillsammans med biotopen karaktäriserar arten. Slitna, övervintrade exemplar kan dock behöva genitalundersökas för säker bestämning. Fjärilen avbildas i Palm (1989), genitalierna i Emmet & Langmaid (2002).
Utbredning
Länsvis förekomst för strandkvanneplattmal Observationer i  Sverige för strandkvanneplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från flertalet länder i Syd- och Mellaneuropa och förekommer vidare i sydvästra delen av europeiska Ryssland, Kaukasus och Mindre Asien. I Nordeuropa blir den alltmer lokal och västlig i sin utbredning. I Sverige och Norden påträffades arten första gången 1965 på St. Amundön söder om Göteborg. Här har den senare återfunnits i antal men är ej observerad sedan början av 1990-talet. Från 1970-talet och framåt har strandkvanneplattmal registrerats från ett par lokaler på Vallda Sandö i norra Halland och ytterligare några öar i Göteborgs södra skärgård (Brännö och Vrångö). Det hittills enda exemplaret från Bohuslän påträffades 1976 i Skee. Värdväxten är spridd längs Bohuskusten och arten kan därför förväntas förekomma på betydligt fler lämpliga platser än vad som hittills är känt. Bl.a. kan den något udda flygtiden ha medfört att den förbisetts. I våra grannländer är strandkvanneplattmalen endast rapporterad från havsnära områden längs Oslofjorden och sydkusten i Norge och några lokaler vid Jyllands västkust i Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Larven lever på strandkvanne. Få kända lokaler. Betesdriftens minskning eller upphörande på småöar i västkustens innerskärgård har inneburit igenväxning och minskning av artens habitat. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 314 (40-1300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-48) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii); D2).
Ekologi
I Sverige förefaller arten vara helt knuten till strandkvanne Angelica archangelica ssp. litoralis som värdväxt. I Norge har den också hittats på strätta A. sylvestris och säfferot Seseli libanotis (Palm 1989). I England och Mellaneuropa kan den även livnära sig på vissa andra flockblomstriga växter. Larven, som är grön med tre mörkare rygglinjer, lever i juni-juli i en spånad mellan ihopdragna blad eller blommor. Den förpuppar sig senare på marken under värdväxten. Efter kläckningen från en vecka in i augusti kan fjärilen påträffas ytterligare någon månad för att sedan övervintra och fortsätta flygningen påföljande vår till ett stycke in i juni. Den kan skrämmas upp från strandkvanne i solnedgången och flyger sedan runt värdväxten från sen skymning och under natten. Djurens ljusa färg gör att de syns förvånansvärt väl även under dåliga ljusförhållanden. Fjärilen lär också komma till ljus. Biotopen är alltid havsstrand och gärna där värdväxten växer i bestånd nära värmemagasinerande klippor eller stenblock, mer sällan vid enstaka plantor på öppna strandängar eller tångvallar.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kvanne
· kvanne
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix curvipunctosa (Haworth, 1811) - strandkvanneplattmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Larven lever på strandkvanne. Få kända lokaler. Betesdriftens minskning eller upphörande på småöar i västkustens innerskärgård har inneburit igenväxning och minskning av artens habitat. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 314 (40-1300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-48) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii); D2).
Vingbredd 15–18 mm. Framvingarnas grundfärg är ljust gulgrå, särskilt längs vingribborna bepudrad med gråbruna fjäll, som samlas till små fläckar längs fram- och utkant. Huvud, mellankropp och framvingarnas bas är ljusare än grundfärgen. Vingbasen avgränsas utåt av ett gråsvart, vertikalt streck. Runt vingmitten finns tre tydliga svarta punkter, ett snedställt par före mitten och en något större, mer fläcklik längre ut. Bakvingarnas inre hälft är genomskinligt blekgrå, yttre halvan gradvis mörkare gråbrun. Den ljusa färgen, de svarta prickarna och storleken tillsammans med biotopen karaktäriserar arten. Slitna, övervintrade exemplar kan dock behöva genitalundersökas för säker bestämning. Fjärilen avbildas i Palm (1989), genitalierna i Emmet & Langmaid (2002).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandkvanneplattmal

Länsvis förekomst och status för strandkvanneplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandkvanneplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från flertalet länder i Syd- och Mellaneuropa och förekommer vidare i sydvästra delen av europeiska Ryssland, Kaukasus och Mindre Asien. I Nordeuropa blir den alltmer lokal och västlig i sin utbredning. I Sverige och Norden påträffades arten första gången 1965 på St. Amundön söder om Göteborg. Här har den senare återfunnits i antal men är ej observerad sedan början av 1990-talet. Från 1970-talet och framåt har strandkvanneplattmal registrerats från ett par lokaler på Vallda Sandö i norra Halland och ytterligare några öar i Göteborgs södra skärgård (Brännö och Vrångö). Det hittills enda exemplaret från Bohuslän påträffades 1976 i Skee. Värdväxten är spridd längs Bohuskusten och arten kan därför förväntas förekomma på betydligt fler lämpliga platser än vad som hittills är känt. Bl.a. kan den något udda flygtiden ha medfört att den förbisetts. I våra grannländer är strandkvanneplattmalen endast rapporterad från havsnära områden längs Oslofjorden och sydkusten i Norge och några lokaler vid Jyllands västkust i Danmark.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix curvipunctosa(Haworth, 1811) - strandkvanneplattmal

I Sverige förefaller arten vara helt knuten till strandkvanne Angelica archangelica ssp. litoralis som värdväxt. I Norge har den också hittats på strätta A. sylvestris och säfferot Seseli libanotis (Palm 1989). I England och Mellaneuropa kan den även livnära sig på vissa andra flockblomstriga växter. Larven, som är grön med tre mörkare rygglinjer, lever i juni-juli i en spånad mellan ihopdragna blad eller blommor. Den förpuppar sig senare på marken under värdväxten. Efter kläckningen från en vecka in i augusti kan fjärilen påträffas ytterligare någon månad för att sedan övervintra och fortsätta flygningen påföljande vår till ett stycke in i juni. Den kan skrämmas upp från strandkvanne i solnedgången och flyger sedan runt värdväxten från sen skymning och under natten. Djurens ljusa färg gör att de syns förvånansvärt väl även under dåliga ljusförhållanden. Fjärilen lär också komma till ljus. Biotopen är alltid havsstrand och gärna där värdväxten växer i bestånd nära värmemagasinerande klippor eller stenblock, mer sällan vid enstaka plantor på öppna strandängar eller tångvallar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kvanne - Angelica archangelica (Viktig)
På sin svenska primärlokal St. Amundön har arten minskat kraftigt och är nu möjligen borta. På 1980-talet anlades där en livligt frekventerad promenadstig längs stranden av den stora havsvik, där strandkvannemalen förekom talrikast. Följden har blivit kraftigt slitage på mark och strandvegetation och bl.a. har stora bestånd av värdväxten försvunnit. Även genom annan exploatering, t ex ökad bebyggelse, är trycket stort mot havsstränderna och deras växt- och djurliv i Göteborgs skärgård och i Bohuslän.
Viktigt att befrämja och förstärka skyddet av våra ännu relativt orörda havsstränder. Större beaktande av naturskyddsvärden vid anläggande av vandringsleder o d längs särskilt känsliga havsstrandsavsnitt är önskvärt. Strandkvannemal bör också eftersökas på lämpliga lokaler längs Bohuskusten, så att vi lär känna dess verkliga utbredning bättre.

Harper, M.W., Langmaid, J.R. & Emmet, A.M., 2002. Oecophoridae. In Emmet, A.M. & Langmaid, J.R. (eds.): The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland 4 (1). Colchester.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks Dyreliv Bind 4. København. .

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix curvipunctosa, (Haworth, 1811) - strandkvanneplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.