Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blåklintsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix laterella
Blåklintsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är ljust orangebrun eller efter övervintring brunbeige, med spridda svarta fjäll och småprickar. Mitt på vingen och lite ovanför mitten finns en triangulär, mörk skuggfläck med nedre hörnen i varsin svart punkt. Innanför denna fläck finns en orangetonat beige fläck med två svarta punkter på dess inre kant. Strax innanför spetsen finns på framkanten tre mörka skuggfläckar som vanligtvis har utdragna streck inåt som påminner om cirrusmoln. Blåklintplattmal kan lätt förväxlas med flera andra plattmalar, t.ex. allmän plattmal Agonopterix heracliana, som har antenner som räcker ut till den mellersta av de tre yttre framkantsfläckarna, medan de hos blåklintplattmal bara når knappt till den innersta av dessa fläckar. Vingspann 20-25 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för blåklintsplattmal Observationer i  Sverige för blåklintsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Skåne, Småland, Östergötland, Öland och Gotland, men minskar troligen i takt med värdväxten. Den är troligen inte funnen under de senaste 25 åren, men bör fortfarande finnas i landet. Den har alltid varit sällsynt i Sverige men förefaller ha minskat kraftigt i antal sedan 1970-talet. I övriga Norden är den tagen i Danmark (senast 1975) och är bara känd genom ett halvdussin fynd genom åren. I Finland är arten funnen i åtta provinser upp till i höjd med Umeå men det tycks inte finnas några fynd under de två senaste decennierna. Den förekommer sällsynt i Tyskland och Polen och är funnen i de flesta länder i Europa. Världsutbredningen sträcker sig österut till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Blåklintplattmalen har minskat kraftig pga att värdväxten, blåklint, missgynnas av dagens jordbruk med frörensning och kemisk ogräsbekämpning. Arten fanns tidigare i stora delar av sydöstra Götaland. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 26000 (4-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Den smutsvita eller ljusgrå larven uppträder i juni-juli i hopspunna blad av blåklint Centaurea cyanus, vanligen i rågåkrar men också på andra platser där det växer blåklint. Ofta finner man flera larver på samma planta. Förpuppning sker i jorden. Fjärilen påträffas i augusti-september och söker sig gärna till stråtak där den övervintrar till våren. Den flyger aktivt i skymningen och kommer till ljus under natten, men ses sällan på hösten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blåklint
· blåklint
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix laterella (Denis & Schiffermüller, 1775) - blåklintsplattmal Synonymer blåklintplattmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Blåklintplattmalen har minskat kraftig pga att värdväxten, blåklint, missgynnas av dagens jordbruk med frörensning och kemisk ogräsbekämpning. Arten fanns tidigare i stora delar av sydöstra Götaland. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 26000 (4-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Framvingen är ljust orangebrun eller efter övervintring brunbeige, med spridda svarta fjäll och småprickar. Mitt på vingen och lite ovanför mitten finns en triangulär, mörk skuggfläck med nedre hörnen i varsin svart punkt. Innanför denna fläck finns en orangetonat beige fläck med två svarta punkter på dess inre kant. Strax innanför spetsen finns på framkanten tre mörka skuggfläckar som vanligtvis har utdragna streck inåt som påminner om cirrusmoln. Blåklintplattmal kan lätt förväxlas med flera andra plattmalar, t.ex. allmän plattmal Agonopterix heracliana, som har antenner som räcker ut till den mellersta av de tre yttre framkantsfläckarna, medan de hos blåklintplattmal bara når knappt till den innersta av dessa fläckar. Vingspann 20-25 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blåklintsplattmal

Länsvis förekomst och status för blåklintsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blåklintsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Skåne, Småland, Östergötland, Öland och Gotland, men minskar troligen i takt med värdväxten. Den är troligen inte funnen under de senaste 25 åren, men bör fortfarande finnas i landet. Den har alltid varit sällsynt i Sverige men förefaller ha minskat kraftigt i antal sedan 1970-talet. I övriga Norden är den tagen i Danmark (senast 1975) och är bara känd genom ett halvdussin fynd genom åren. I Finland är arten funnen i åtta provinser upp till i höjd med Umeå men det tycks inte finnas några fynd under de två senaste decennierna. Den förekommer sällsynt i Tyskland och Polen och är funnen i de flesta länder i Europa. Världsutbredningen sträcker sig österut till Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix laterella(Denis & Schiffermüller, 1775) - blåklintsplattmal
    Synonymer
    blåklintplattmal

Den smutsvita eller ljusgrå larven uppträder i juni-juli i hopspunna blad av blåklint Centaurea cyanus, vanligen i rågåkrar men också på andra platser där det växer blåklint. Ofta finner man flera larver på samma planta. Förpuppning sker i jorden. Fjärilen påträffas i augusti-september och söker sig gärna till stråtak där den övervintrar till våren. Den flyger aktivt i skymningen och kommer till ljus under natten, men ses sällan på hösten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blåklint - Centaurea cyanus (Viktig)
Värdväxtens försvinnande genom ändrade åkerbruksmetoder. Sannolikt missgynnas den också av att lämpliga övervintringsplatser nära blåklintsbestånd saknas, dvs. stråtak, som skyddar den övervintrande fjärilen.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
Blåklinten bör gynnas så långt möjligt i åkerbruket, man kan t.o.m. gärna tänka sig särskilda blåklintsodlingar. Även bibehållande av bruket med stråtak kan bidraga till att rädda kvar fjärilen.

Hannemann, H.J. 1995. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. IV. Flachleibmotten (Depressariidae). Gustav Fischer Verlag, Jena.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger, København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix laterella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - blåklintsplattmal
    Synonymer
    blåklintplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Bengt Å. Bengtsson 2011.