Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödklintsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix pallorella
Rödklintsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för rödklintsplattmal Observationer i  Sverige för rödklintsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från åtskilliga landskap från Skåne till Uppland, men är nu möjligen försvunnen från flera av dem, utom Öland och Gotland där den fortfarande påträffas. Den förekommer dessutom lokalt i samtliga nordiska grannländer och vidare söderut genom Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten har tidigare varit utbredd men lokal i Göta- och Svealand, men utbredningsområdet har kraftigt decimerats. Antagligen förekommer arten nu endast som bofast på Öland, Gotland och Bohuslän. Rödklintplattmalen lever på flera korgblommiga växtarter exempelvis klintarter (Centaurea sp) och ängsskära (Serratula tinctoria) på mycket varma torrängar, en typ av marker som minskat genom igenväxning vid upphörande av hävd eller betas alltför hårt för att ängsskäran ska klara sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 39000 (38000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (68-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Arten förekommer på öppna, varma alvarliknande lokaler. Larven lever i bladrör på klintarter, sannolikt mest rödklint (Centaurea jacea) och ängsskära (Serratula tinctoria) i juni. Fjärilen flyger i juli–september och efter övervintring åter i april–juni.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· rödklint
· rödklint
· ängsskära
· ängsskära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix pallorella (Zeller, 1839) - rödklintsplattmal Synonymer rödklintplattmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten har tidigare varit utbredd men lokal i Göta- och Svealand, men utbredningsområdet har kraftigt decimerats. Antagligen förekommer arten nu endast som bofast på Öland, Gotland och Bohuslän. Rödklintplattmalen lever på flera korgblommiga växtarter exempelvis klintarter (Centaurea sp) och ängsskära (Serratula tinctoria) på mycket varma torrängar, en typ av marker som minskat genom igenväxning vid upphörande av hävd eller betas alltför hårt för att ängsskäran ska klara sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (5-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 39000 (38000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (68-120) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödklintsplattmal

Länsvis förekomst och status för rödklintsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödklintsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från åtskilliga landskap från Skåne till Uppland, men är nu möjligen försvunnen från flera av dem, utom Öland och Gotland där den fortfarande påträffas. Den förekommer dessutom lokalt i samtliga nordiska grannländer och vidare söderut genom Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix pallorella(Zeller, 1839) - rödklintsplattmal
    Synonymer
    rödklintplattmal

Arten förekommer på öppna, varma alvarliknande lokaler. Larven lever i bladrör på klintarter, sannolikt mest rödklint (Centaurea jacea) och ängsskära (Serratula tinctoria) i juni. Fjärilen flyger i juli–september och efter övervintring åter i april–juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· rödklint - Centaurea jacea (Viktig)
· ängsskära - Serratula tinctoria (Har betydelse)
Igenväxning, bebyggelse och annan exploatering.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Kända lokaler bör hållas öppna, gärna genom måttlig betning.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger, København. 247 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix pallorella, (Zeller, 1839) - rödklintsplattmal
    Synonymer
    rödklintplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994.