Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rospraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Agrilus cuprescens
Rospraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal skalbagge som blir upp till 7 mm lång. Färgen är varierande; ofta glänsande grön, men ibland även olivgrön eller blågrön. Antennerna är korta.
Utbredning
Länsvis förekomst för rospraktbagge Observationer i  Sverige för rospraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige endast känd från Blekinge. Närmast påträffad i sydöstligaste Finland samt i Baltikum. Arten är utbredd från Mellan-och Sydeuropa österut till Sibirien, och är införd i USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Larvutvecklingen sker i stammar av vedartade rosväxter, främst björnbär (Rubus fruticosus), men även hallon (R. idaeus) och nypon (Rosa spp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i stammar av vedartade rosväxter, främst björnbär (Rubus fruticosus), men även hallon (R. idaeus) och nypon (Rosa spp.). Speciellt i sydöstra Europa uppträder arten som ett svårt skadedjur i rosenodlingar. Larvutvecklingen sträcker sig över ett år, och genom den spiralformade larvgången under barken bildas en tydlig, långsträckt gallbildning på stammen. Förpuppningen sker inne i veden och den fullbildade skalbaggen påträffas från juni till september på blad eller skott.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björnbär
· björnbär
· rosor
· rosor
· rubusar
· rubusar
Levande träd
Levande träd
· rosor
· rosor
· rubusar
· rubusar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Agrilus, Art Agrilus cuprescens Ménétriés, 1832 - rospraktbagge Synonymer Agrilus aurichalceus Redtenbacher, 1849, Agrilus communis Obenberger, 1924, Agrilus cuprescens cuprescens, Agrilus cuprescens ssp. cuprescens Ménétriés, 1832

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i stammar av vedartade rosväxter, främst björnbär (Rubus fruticosus), men även hallon (R. idaeus) och nypon (Rosa spp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En långsmal skalbagge som blir upp till 7 mm lång. Färgen är varierande; ofta glänsande grön, men ibland även olivgrön eller blågrön. Antennerna är korta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rospraktbagge

Länsvis förekomst och status för rospraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rospraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige endast känd från Blekinge. Närmast påträffad i sydöstligaste Finland samt i Baltikum. Arten är utbredd från Mellan-och Sydeuropa österut till Sibirien, och är införd i USA.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus cuprescensMénétriés, 1832 - rospraktbagge
    Synonymer
    Agrilus aurichalceus Redtenbacher, 1849
    Agrilus communis Obenberger, 1924
    Agrilus cuprescens cuprescens
    Agrilus cuprescens ssp. cuprescens Ménétriés, 1832

Larvutvecklingen sker i stammar av vedartade rosväxter, främst björnbär (Rubus fruticosus), men även hallon (R. idaeus) och nypon (Rosa spp.). Speciellt i sydöstra Europa uppträder arten som ett svårt skadedjur i rosenodlingar. Larvutvecklingen sträcker sig över ett år, och genom den spiralformade larvgången under barken bildas en tydlig, långsträckt gallbildning på stammen. Förpuppningen sker inne i veden och den fullbildade skalbaggen påträffas från juni till september på blad eller skott.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björnbär - Rubus subgen. Rubus (Viktig)
· rosor - Rosa (Har betydelse)
· rubusar - Rubus (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· rosor - Rosa (Har betydelse)
· rubusar - Rubus (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Arten hotas genom sin ytterst lokala utbredning i Sverige. Det är också vanligt att man försöker röja bort rosen- och björnbärsbuskar i åkerkanter samt i olika typer av bryn. Även igenväxning av gamla betesmarker har minskat arealen med solbelysta rosen- och björnbärssnår.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Spara rosen- och björnbärsbuskage i öppet läge i hagmarker och åkerkanter i Blekinge.

Bilý, S. 1982. The Buprestidae (Coeloptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 10: 69–70.

Butovitsch, V. & Hedqvist, K.-J. 1947. Till kännedom om svenska skalbaggars utbredning. Ent. Tidskr. 68: 184–188.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus cuprescens, Ménétriés, 1832 - rospraktbagge
    Synonymer
    Agrilus aurichalceus Redtenbacher, 1849
    Agrilus communis Obenberger, 1924
    Agrilus cuprescens cuprescens
    Agrilus cuprescens ssp. cuprescens Ménétriés, 1832
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.