Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  askpraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Agrilus convexicollis
Askpraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, upp till 5 mm lång skalbagge. Färgen är olivgrön, men halssköld och huvud har ofta en mer bronsaktig färg. Antennerna är korta.
Utbredning
Länsvis förekomst för askpraktbagge Observationer i  Sverige för askpraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från östra Småland, Öland och Gotland. Arten finns därutöver i Lettland samt i Mellan- och Sydeuropa, Ukraina och Krim.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker under barken på solexponerade, nyligen döda grenar, i Sverige främst av ask men möjligen även liguster och syren. Endast känd från östra Småland, Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under barken på solexponerade, nyligen döda grenar, i Sverige främst av ask men möjligen även liguster och syren. Larvutvecklingen tar endast ett år. Redan på hösten går den fullvuxna larven in i veden och stannar där till förpuppningen, som sker i slutet av maj eller början av juni. Den fullbildade skalbaggen, som främst påträffas i juli, sitter på levande blad och näringsgnager där.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Buskmark
Buskmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
· ask
· ask
Dött träd
Dött träd
· ask
· ask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Agrilus, Art Agrilus convexicollis Redtenbacher, 1849 - askpraktbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på solexponerade, nyligen döda grenar, i Sverige främst av ask men möjligen även liguster och syren. Endast känd från östra Småland, Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, upp till 5 mm lång skalbagge. Färgen är olivgrön, men halssköld och huvud har ofta en mer bronsaktig färg. Antennerna är korta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för askpraktbagge

Länsvis förekomst och status för askpraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för askpraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från östra Småland, Öland och Gotland. Arten finns därutöver i Lettland samt i Mellan- och Sydeuropa, Ukraina och Krim.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus convexicollisRedtenbacher, 1849 - askpraktbagge

Larvutvecklingen sker under barken på solexponerade, nyligen döda grenar, i Sverige främst av ask men möjligen även liguster och syren. Larvutvecklingen tar endast ett år. Redan på hösten går den fullvuxna larven in i veden och stannar där till förpuppningen, som sker i slutet av maj eller början av juni. Den fullbildade skalbaggen, som främst påträffas i juli, sitter på levande blad och näringsgnager där.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Buskmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
Arten kräver en kontinuerlig tillgång på döda grenar av ask. Detta krav kan möjligen uppfyllas inom vissa delar av Gotland genom att enstaka grenar på levande träd dör, speciellt under torrsomrar. Tyvärr angriper arten gärna röjda askbuskar, vilket lätt orsakar lokala utdöenden om dessa sedan samlas ihop och bränns upp eller flisas.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Lämna kvar röjda askgrenar vid gallringar och slutavverkningar. Spar även röjda ungaskar i åkerkanter o. dyl.

Bily, S. 1983. The Buprestidae (Coeloptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 10: 73.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar om trädskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 75–79.

Huggert, L. 1974. Anteckningar om Coleoptera. Ent. Tidskr. 95: 100–106.

Lundberg, S. 1993. Sällsynta och hotade skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 83–96.

Nyholm, T. 1943. Coleopterologiska meddelanden V. Några sydsvenska skalbaggsfynd av intresse. Opusc. Ent. 8: 38–40.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus convexicollis, Redtenbacher, 1849 - askpraktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.