Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silverfläckig smalpraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Agrilus guerini
Silverfläckig smalpraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna metalliska praktbagge är en till såväl form som färg vacker skalbagge som blir 12 mm lång. Den är långsmal och mörkblå med tre vita små hårfläckar på varje täckvinge. Varje enskild täckvinge slutar baktill i en ganska långt utdragen, vass spets.
Utbredning
Länsvis förekomst för silverfläckig smalpraktbagge Observationer i  Sverige för silverfläckig smalpraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I norra Europa endast känd från östra Småland. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från södra delen av Mellaneuropa österut till Ukraina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen hos silverfläckig smalpraktbagge sker i solexponerade levande grenar och klena stammar av olika Salix-arter, främst sälg. I norra Europa endast känd från östra Småland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1200 (1000-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 240 (160-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i solexponerade levande grenar och klena stammar av olika Salix-arter, främst sälg. Larverna gnager karakteristiska, svagt spiralformade, smala gångar i den yttersta splintveden, och angripna stam- och grendelar sväller ofta upp svagt. Äggläggningen sker nära grenspetsen, och larven gnager sig sedan spiralformat ner i den yttersta splintveden. Larvutvecklingen sträcker sig förmodligen över tre år, och angripna grenar kan under tiden tillväxa med upp till en meter. Före förpuppningen gör larven en gång ut mot barken, men går sedan in i veden och förpuppar sig där. Fullbildade individer kan från mitten av juni påträffas sittande på blad, ofta högt upp i träden. Kläckhålet vallas snabbt igen. Samma träd angrips under en följd av år, vilket gör att veden kan bli full av de smala larvgångarna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Agrilus, Art Agrilus guerini Lacordaire, 1835 - silverfläckig smalpraktbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen hos silverfläckig smalpraktbagge sker i solexponerade levande grenar och klena stammar av olika Salix-arter, främst sälg. I norra Europa endast känd från östra Småland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1200 (1000-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 240 (160-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Denna metalliska praktbagge är en till såväl form som färg vacker skalbagge som blir 12 mm lång. Den är långsmal och mörkblå med tre vita små hårfläckar på varje täckvinge. Varje enskild täckvinge slutar baktill i en ganska långt utdragen, vass spets.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silverfläckig smalpraktbagge

Länsvis förekomst och status för silverfläckig smalpraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silverfläckig smalpraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I norra Europa endast känd från östra Småland. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från södra delen av Mellaneuropa österut till Ukraina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus gueriniLacordaire, 1835 - silverfläckig smalpraktbagge

Larvutvecklingen sker i solexponerade levande grenar och klena stammar av olika Salix-arter, främst sälg. Larverna gnager karakteristiska, svagt spiralformade, smala gångar i den yttersta splintveden, och angripna stam- och grendelar sväller ofta upp svagt. Äggläggningen sker nära grenspetsen, och larven gnager sig sedan spiralformat ner i den yttersta splintveden. Larvutvecklingen sträcker sig förmodligen över tre år, och angripna grenar kan under tiden tillväxa med upp till en meter. Före förpuppningen gör larven en gång ut mot barken, men går sedan in i veden och förpuppar sig där. Fullbildade individer kan från mitten av juni påträffas sittande på blad, ofta högt upp i träden. Kläckhålet vallas snabbt igen. Samma träd angrips under en följd av år, vilket gör att veden kan bli full av de smala larvgångarna.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Gamla sälgar och andra Salix-arter i åkerkanter gallras ofta bort. Om skogsbestånd med Salix sluter sig för mycket löper arten risk att skuggas ut genom att den har högt ställda värmekrav. Utgallring och flisning av lövträd i dikesrenar och vägkanter hotar även de lämpliga Salix-förekomsterna inom området.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är mycket viktigt att vi gör allt för att gynna detta djur inom dess mycket begränsade utbredningsområde. Salix-bestånd bör sparas i den mellersta delen av Kalmar län, och man bör tillåta sälg och andra Salix-arter att växa sig stora i soliga lägen. Speciell hänsyn bör tas till i synnerhet sälg, men även alla andra Salix-arter i samband med tillvaratagande av klenvirke för flisning.

Bily, S. 1982. The Buprestidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 10: 74–75.

Kronblad, W. 1975. Anteckningar om vedskalbaggar i Småland. Ent. Tidskr. 96: 64.

Lundberg, S. 1962. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar.5. Agrilus guerini Lac. Ent. Tidskr. 83: 172–174.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 88.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Agrilinae  
  • Tribus
    Agrilini  
  • Släkte
    Agrilus  
  • Art
    Agrilus guerini, Lacordaire, 1835 - silverfläckig smalpraktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2006.