Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Agyrtes bicolor

Organismgrupp Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl. Agyrtes bicolor
  Skalbaggar, Fjädervingar, mycelbaggar, asbaggar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 5 mm lång, mörkbrun, högvälvd, relativt långsmal och ganska starkt glänsande skalbagge. Täckvingarna har fördjupade punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för Agyrtes bicolor Observationer i  Sverige för Agyrtes bicolor
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det enda kända svenska fyndet av arten gjordes 1974 vid Häckeberga i Skåne. Närmast i Danmark, där den påträffats på flera lokaler men ej är återfunnen efter 1950. Världsutbredningen omfattar Mellan- och Sydeuropa och sträcker sig österut till Rumänien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Biologin är dåligt känd. Anses vara knuten till trädsvampar på gamla, både liggande och stående träd. Den påträffas i trädsvampar o. dyl. på gamla döda lövträdsstockar, under mossa och bark samt i myrstackar. Endast ett svenskt fynd, vid Häckeberga i Skåne 1974. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Biologin är dåligt känd, men arterna inom familjen Agyrtidae anses vanligen vara saprofager. Fullbildade individer kan påträffas i trädsvampar o. dyl. på gamla döda lövträdsstockar, under mossa och bark samt i myrstackar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Agyrtidae (sumpbaggar), Släkte Agyrtes, Art Agyrtes bicolor Laporte de Castelnau, 1840 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. Anses vara knuten till trädsvampar på gamla, både liggande och stående träd. Den påträffas i trädsvampar o. dyl. på gamla döda lövträdsstockar, under mossa och bark samt i myrstackar. Endast ett svenskt fynd, vid Häckeberga i Skåne 1974. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En 5 mm lång, mörkbrun, högvälvd, relativt långsmal och ganska starkt glänsande skalbagge. Täckvingarna har fördjupade punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Agyrtes bicolor

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Agyrtes bicolor

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det enda kända svenska fyndet av arten gjordes 1974 vid Häckeberga i Skåne. Närmast i Danmark, där den påträffats på flera lokaler men ej är återfunnen efter 1950. Världsutbredningen omfattar Mellan- och Sydeuropa och sträcker sig österut till Rumänien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Agyrtidae - sumpbaggar 
  • Underfamilj
    Agyrtinae  
  • Släkte
    Agyrtes  
  • Art
    Agyrtes bicolorLaporte de Castelnau, 1840

Biologin är dåligt känd, men arterna inom familjen Agyrtidae anses vanligen vara saprofager. Fullbildade individer kan påträffas i trädsvampar o. dyl. på gamla döda lövträdsstockar, under mossa och bark samt i myrstackar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten har troligen en mycket begränsad förekomst i Sverige, och kan dessutom ha en koppling till äldre lövträdsbestånd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten behöver eftersökas, och dess levnadssätt klargöras.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller (Coleoptera) 1 del. Ent. Meddel. 33: 71.

Horion, A. 1949. Faunistik der deutschen Käfer. Bd. II: 89–90, 373. Frankfurt a. M.

Lundberg, S. 1977. Fynd av för Sverige nya skalbaggsarter rapporterade under åren 1974–1975 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 7.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2017. © ArtDatabanken , SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Agyrtidae - sumpbaggar 
  • Underfamilj
    Agyrtinae  
  • Släkte
    Agyrtes  
  • Art
    Agyrtes bicolor, Laporte de Castelnau, 1840
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Håkan Ljungberg 2017. © ArtDatabanken , SLU 2005.