Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbent kamklobagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Allecula morio
Gulbent kamklobagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6–8 mm lång skalbagge med långsträckt kropp och långa ben och antenner. Kroppen är svartbrun, ben och antenner rödbruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbent kamklobagge Observationer i  Sverige för gulbent kamklobagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Västmanland, med undantag för Gotland, Gotska Sandön och Dalsland. Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i ihåliga grova träd, främst ek men även lind, bok, lönn och asp. Påträffad från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (350-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1400-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i ihåliga grova träd, främst ek men även lind, bok, lönn och asp. De fullbildade skalbaggarna påträffas ofta nattetid i juli, krypande på värdträden. Larverna har en flerårig utveckling.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Allecula, Art Allecula morio (Fabricius, 1787) - gulbent kamklobagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i ihåliga grova träd, främst ek men även lind, bok, lönn och asp. Påträffad från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (350-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (1400-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 6–8 mm lång skalbagge med långsträckt kropp och långa ben och antenner. Kroppen är svartbrun, ben och antenner rödbruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbent kamklobagge

Länsvis förekomst och status för gulbent kamklobagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbent kamklobagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Västmanland, med undantag för Gotland, Gotska Sandön och Dalsland. Närmast i Danmark, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Allecula  
  • Art
    Allecula morio(Fabricius, 1787) - gulbent kamklobagge

Larvutvecklingen sker i mycelhaltig ved i ihåliga grova träd, främst ek men även lind, bok, lönn och asp. De fullbildade skalbaggarna påträffas ofta nattetid i juli, krypande på värdträden. Larverna har en flerårig utveckling.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Avverkning av ihåliga träd och igenväxning av hagmarker med åtföljande beskuggning av gamla solitärträd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är angeläget att ihåliga träd sparas, och att hagmarker med sådana hålls öppna.

Andersson, B. 1992. Förteckning över hotade skalbaggar funna i Kalmar kommun. Länsstyrelsen i Kalmar.

Jansson, N. & Antonsson, K. 1994-95. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1994-1995.

Leiler, T.-E. 1954. Bidrag till kännedomen om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. 3. Opusc. Ent. 19: 213–216.

Lundberg, S. 1966. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar 9. Ent. Tidskr. 87: 50–55.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 39–53.

Palm, T. 1953. Anteckningar omsvenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 171–186.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län 1975:17.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg & Bengt Ehnström 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Allecula  
  • Art
    Allecula morio, (Fabricius, 1787) - gulbent kamklobagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg & Bengt Ehnström 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.