Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörkbent kamklobagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Allecula rhenana
Mörkbent kamklobagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brun, ca 10 mm lång skalbagge med påfallande långa ben och antenner. Täckvingarna har kraftiga längsfåror. Den närbesäktade A. morio har långsmalare halssöld.
Utbredning
Länsvis förekomst för mörkbent kamklobagge Observationer i  Sverige för mörkbent kamklobagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland. Närmast i Danmark. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i mycelhaltig, vitrötad ved i hålträd eller i grova högstubbar, främst av bok men även ek, ask och björk. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i hålträd eller i grova vitrötade högstubbar, främst av bok men även ek, ask och björk. Larverna lever av mycelhaltig ved och exkrementer av andra vedlevande insekter. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen kläcks efter midsommar. Den är nattaktiv och påträffas springande runt stamhål i juli månad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Allecula, Art Allecula rhenana Bach, 1856 - mörkbent kamklobagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i mycelhaltig, vitrötad ved i hålträd eller i grova högstubbar, främst av bok men även ek, ask och björk. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii)).
En brun, ca 10 mm lång skalbagge med påfallande långa ben och antenner. Täckvingarna har kraftiga längsfåror. Den närbesäktade A. morio har långsmalare halssöld.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörkbent kamklobagge

Länsvis förekomst och status för mörkbent kamklobagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörkbent kamklobagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Östergötland. Närmast i Danmark. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Allecula  
  • Art
    Allecula rhenanaBach, 1856 - mörkbent kamklobagge

Larvutvecklingen sker i hålträd eller i grova vitrötade högstubbar, främst av bok men även ek, ask och björk. Larverna lever av mycelhaltig ved och exkrementer av andra vedlevande insekter. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen kläcks efter midsommar. Den är nattaktiv och påträffas springande runt stamhål i juli månad.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Arten missgynnas av bristande kontinuitet i tillgången på döda bokstubbar och torrträd i bestånd. Arten tycks ha en mycket begränsad förekomst på ek och björk, och en minskande frekvens av gamla ihåliga lövträd generellt hotar både denna art och många andra rödlistade insekter.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla naturskogsliknande bokbestånd med torrträd bör bevaras. Man bör även sträva efter att öka andelen död ved i produktionsskog av bok, bl.a. genom att i skärmställningar spara enstaka skärmträd som framtida naturvårdsträd. Man bör även generellt öka andelen hålträd i de sydsvenska lövskogarna.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddel. 33: 318.

Lundberg, S. 1967. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 10. Ent. Tidskr. 88: 77.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 91.

Palm, T. 1952. Tvenne svenska staphylinider. Ent. Tidskr. 73: 240–242.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VIII. Ent. Tidskr. 74: 180.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 295.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Allecula  
  • Art
    Allecula rhenana, Bach, 1856 - mörkbent kamklobagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.