Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klöversobermal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Anacampsis fuscella
Klöversobermal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klöversobermalen är en liten stävmal med en vingbredd på 10–14 mm. Framvingarnas översida är mörkbrun med svag glans och i den yttre tredjedelen av vingen finns ett mörkare fält. Mitt på vingen finns två små svarta punkter, som dock ibland saknas. Bakvingarna är ljust bruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för klöversobermal Observationer i  Sverige för klöversobermal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna östliga art anträffades första gången i Sverige 21/6 1990 i ett igenväxande litet grustag i Film i Uppland. Senare har ett antal fjärilar håvats och kläckts från samma mycket begränsade lokal. Vid inventeringar har därefter arten påträffats på ytterligare 12 lokalområden utefter det uppländska åssystemet från Uppsala i söder upp till Älvkarleby i norr och vidare österut till Östhammar. Förekomsterna som i många fall synes vara av reliktkaraktär är till stor del helt isolerade från varandra och i flera fall förekommer arten på bara några få kvadratmeter med värdväxten. Den rikligaste förekomsten finns vi vid Marma skjutfält i Älvkarleby. A. fuscella är beskriven från Ryssland 1844 och har först relativt nyligen konstaterats i Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
En tidigare förbisedd art som i Sverige är känd från 13 lokaler i norra Uppsala län, alla med lång kontinuitet av öppna solstekta torrmarker. Arten lever på skogsklöver (Trifolium medium), samt har vid ett tillfälle kläckts från käringtand (Lotus corniculatus). En inventering av arten sommaren 2004 visade att arten endast fanns på marker där värdväxten står extremt torrt och solexponerat. Flertalet av förekomsterna för en tynande tillvaro (i ett par fall endast på några få m2) i gamla grustag som sakta men säkert växer igen, bl.a. på grund av tallplantering. Den starkaste förekomsten ligger på Marma skjutfält, men dess framtid är för närvarande mycket osäker med tanke på militära neddragningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (22-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6800 (6728-7000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (88-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Ekologi
Larven lever i bladnystan och hopvikta blad av skogsklöver, Trifolium medium, i juni–juli. Fjärilen kan träffas från slutet av juni till långt in i augusti beroende på sommarens väder. Den kräver sannolikt ett varmt lokalklimat och arten har endast påträffats där skogsklöver växer på ett väldränerat underlag med grus eller sand.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsklöver
· skogsklöver
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Anacampsis, Art Anacampsis fuscella (Eversmann, 1844) - klöversobermal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation En tidigare förbisedd art som i Sverige är känd från 13 lokaler i norra Uppsala län, alla med lång kontinuitet av öppna solstekta torrmarker. Arten lever på skogsklöver (Trifolium medium), samt har vid ett tillfälle kläckts från käringtand (Lotus corniculatus). En inventering av arten sommaren 2004 visade att arten endast fanns på marker där värdväxten står extremt torrt och solexponerat. Flertalet av förekomsterna för en tynande tillvaro (i ett par fall endast på några få m2) i gamla grustag som sakta men säkert växer igen, bl.a. på grund av tallplantering. Den starkaste förekomsten ligger på Marma skjutfält, men dess framtid är för närvarande mycket osäker med tanke på militära neddragningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (22-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6800 (6728-7000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (88-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Klöversobermalen är en liten stävmal med en vingbredd på 10–14 mm. Framvingarnas översida är mörkbrun med svag glans och i den yttre tredjedelen av vingen finns ett mörkare fält. Mitt på vingen finns två små svarta punkter, som dock ibland saknas. Bakvingarna är ljust bruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klöversobermal

Länsvis förekomst och status för klöversobermal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klöversobermal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna östliga art anträffades första gången i Sverige 21/6 1990 i ett igenväxande litet grustag i Film i Uppland. Senare har ett antal fjärilar håvats och kläckts från samma mycket begränsade lokal. Vid inventeringar har därefter arten påträffats på ytterligare 12 lokalområden utefter det uppländska åssystemet från Uppsala i söder upp till Älvkarleby i norr och vidare österut till Östhammar. Förekomsterna som i många fall synes vara av reliktkaraktär är till stor del helt isolerade från varandra och i flera fall förekommer arten på bara några få kvadratmeter med värdväxten. Den rikligaste förekomsten finns vi vid Marma skjutfält i Älvkarleby. A. fuscella är beskriven från Ryssland 1844 och har först relativt nyligen konstaterats i Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anacampsis  
  • Art
    Anacampsis fuscella(Eversmann, 1844) - klöversobermal

Larven lever i bladnystan och hopvikta blad av skogsklöver, Trifolium medium, i juni–juli. Fjärilen kan träffas från slutet av juni till långt in i augusti beroende på sommarens väder. Den kräver sannolikt ett varmt lokalklimat och arten har endast påträffats där skogsklöver växer på ett väldränerat underlag med grus eller sand.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsklöver - Trifolium medium (Viktig)
Skogsplantering och slutbehandling av grustag. Flera av de nu nu kända lokalerna hotas på sikt av igenväxning. Upphörande av militär verksamhet vid skjutfält.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
De kända lokalerna bör framledes vid behov skyddas från igenväxning genom röjning och annan utglesning. Ett åtgärdsprogram som gäller 2005-2010 har framarbetats

Åtgärdsprogram Fastställt

Björklund, J.O. (Opubl.). Åtgärdsprogram för klöversobermal (Anacampsis fuscella). Naturvårdsverket

Svensson, I. 1991. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1990. Ent. Tidskr. 112: 65–72.

Svensson, I. 1996. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1995. Ent. Tidskr. 117: 49–57.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anacampsis  
  • Art
    Anacampsis fuscella, (Eversmann, 1844) - klöversobermal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. © ArtDatabanken, SLU 2005.