Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  solvändesobermal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Anacampsis scintillella
Solvändesobermal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud, mellankropp och framvinge mörkbruna. I framvingens diskfält finns oftast tre eller fyra diffusa, svartaktiga punkter men inte sällan saknas en eller två av dessa. Vid bakhörnet och mittemot på framkanten finns svaga och ljusa fläckar, som ibland kan vara förenade till ett svagt tvärband. Bakvingen är brun och ganska bred utan den tydliga båtstävformen som annars kännetecknar de flesta stävmalar. Fjärilens uppehållsort, färg och teckning på framvingen samt formen på bakvingen gör att arten inte bör förväxlas med någon annan art. Vingspann 9-12 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för solvändesobermal Observationer i  Sverige för solvändesobermal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden förekommer solvändesobermal bara på Stora Alvaret på Öland. Den finns närmast oss i Litauen och Tyskland. I övrigt är arten utbredd söder- och österut i Europa till Spanien, Grekland, Ukraina och södra Ryssland. Den svenska förekomsten på Stora Alvaret har på senare tid inte undersökts närmare, varför fjärilens status i dagsläget är något osäker (2011).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
I Norden endast känd från tre lokaler på Öland och en lokal på Gotland där arten förekommer på alvarmarker med solvända (Helianthemum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2100 (2100-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D2).
Ekologi
Larven lever i slutet av juni och början av juli i hopspunna skott och blommor av solvända, främst Helianthemum nummularium. Fjärilen flyger från mitten av juli till mitten av augusti på alvarmark, gärna nära låga terrassformade klippavsatser på alvaret. Den uppträder överraskande lokalt trots att solvända finns på ett stort antal platser. Den är oftast svårfunnen som fjäril, men kan någon gång uppträda i något större antal inom ett begränsat område.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· solvändor
· solvändor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Anacampsis, Art Anacampsis scintillella (Freyer, 1839) - solvändesobermal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation I Norden endast känd från tre lokaler på Öland och en lokal på Gotland där arten förekommer på alvarmarker med solvända (Helianthemum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2100 (2100-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii)c(iv)+2ab(iii)c(iv); D2).
Huvud, mellankropp och framvinge mörkbruna. I framvingens diskfält finns oftast tre eller fyra diffusa, svartaktiga punkter men inte sällan saknas en eller två av dessa. Vid bakhörnet och mittemot på framkanten finns svaga och ljusa fläckar, som ibland kan vara förenade till ett svagt tvärband. Bakvingen är brun och ganska bred utan den tydliga båtstävformen som annars kännetecknar de flesta stävmalar. Fjärilens uppehållsort, färg och teckning på framvingen samt formen på bakvingen gör att arten inte bör förväxlas med någon annan art. Vingspann 9-12 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för solvändesobermal

Länsvis förekomst och status för solvändesobermal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för solvändesobermal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden förekommer solvändesobermal bara på Stora Alvaret på Öland. Den finns närmast oss i Litauen och Tyskland. I övrigt är arten utbredd söder- och österut i Europa till Spanien, Grekland, Ukraina och södra Ryssland. Den svenska förekomsten på Stora Alvaret har på senare tid inte undersökts närmare, varför fjärilens status i dagsläget är något osäker (2011).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anacampsis  
  • Art
    Anacampsis scintillella(Freyer, 1839) - solvändesobermal

Larven lever i slutet av juni och början av juli i hopspunna skott och blommor av solvända, främst Helianthemum nummularium. Fjärilen flyger från mitten av juli till mitten av augusti på alvarmark, gärna nära låga terrassformade klippavsatser på alvaret. Den uppträder överraskande lokalt trots att solvända finns på ett stort antal platser. Den är oftast svårfunnen som fjäril, men kan någon gång uppträda i något större antal inom ett begränsat område.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· solvändor - Helianthemum (Viktig)
Något akut hot finns inte men långsiktigt kan spontan igenväxning av alvaret hota arten på vissa lokaler. Alltför ensartad skötsel över hela Alvaret med kraftigt fårbete kan vara ett hot. I samband med Life-projektet har emellertid stora arealer öppnats upp genom manuell röjning av enbuskmarker, där solvända åter har kunnat etablera sig. Solvändesobermal har därför en potential att hålla ställningarna eller t.o.m. öka lokalt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Kreatursbetningen måste vidmakthållas, dock bör intensivt fårbete undvikas. Viss ytterligare buskröjning kan bli aktuell på sådana lokaler där arten har en känd och stark förekomst. En mosaikartad struktur bör eftersträvas.

Benander, P. 1928. Familjen Gelechiidae. Svensk Insektfauna, rekv. nr 31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Anacampsis  
  • Art
    Anacampsis scintillella, (Freyer, 1839) - solvändesobermal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2011.