Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brun tibastmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Anchinia cristalis
Brun tibastmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud olivgrått eller mörkt ockragult. Mellankroppen är mörkt brunaktigt. Framvingen är mörkbrun i de yttre två tredjedelarna, i den inre tredjedelen orangebrun; detta område kan ibland nå ut till mitten av vinge. En fjärdedel från vingbasen finns ett svart snedstreck strax ovanför bakkanten och lite utanför detta finns en tvärställd, avlång, svart fläck. Vid två tredjedelar från vingbasen syns oftast ett smalt, ljust tvärband som på mitten har en del svarta fjäll. Bakvingen är mörkt gråbrun och bred samt rundad utåt. Brun tibastmal bör inte kunna förväxlas med den mycket ljusare och större släktingen stor tibastmal Anchinia daphnella, som kan finnas på samma lokaler. Vingspann 15-19 mm, honan genomsnittligt något större än hanen.
Utbredning
Länsvis förekomst för brun tibastmal Observationer i  Sverige för brun tibastmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten anträffades ny för Nordeuropa som larv på tibast i Skåne, Gärdslöv 6 juni 1965. Dess larver förekommer de flesta år talrikt på den mycket begränsade lokalen, ibland så rikligt att buskarna blir avlövade, men fjärilen ses sällan. Den är också kläckt av danska lepidopterologer från Öland, Ismantorps borg genom fynd av några puppor den 15 juni 1995. Trots ihärdiga eftersök inom området har inga fler fynd kunnat göras, men arten kan säkert finnas i skogarna kring fornborgen där tibast växer spridd i hässlen och ädellövskogarna i området. Närmast förekommer arten i de tre baltiska länderna, i Polen och vidare söderut till Italien och Spanien och österut till Rumänien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Endast känd från en lokal vid Gärdslöv i södra Skåne där den varit känd sendan 1965. Arten lever på tibast (Daphne mezerium). Delar av denna lokal är granplanterade och andra håller på att växa igen vilket på sikt kommer att minska artens överlevnadsmöjligheter. Även angiven från Öland men detta har inte kunnat bekräftas genom nyare fynd. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10 (4-700) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Larven lever i hopvecklade blad av tibast Daphne mezereum fram till förpuppningen som sker i juni. Puppan hänger ofta på samma buske och ser ut som en dagfjärilspuppa. Fjärilen flyger i juli i fuktig, gles askskog och annan ädellövskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tibast
· tibast
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Oecophoridae (praktmalar), Släkte Anchinia, Art Anchinia cristalis (Scopoli, 1763) - brun tibastmal Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Endast känd från en lokal vid Gärdslöv i södra Skåne där den varit känd sendan 1965. Arten lever på tibast (Daphne mezerium). Delar av denna lokal är granplanterade och andra håller på att växa igen vilket på sikt kommer att minska artens överlevnadsmöjligheter. Även angiven från Öland men detta har inte kunnat bekräftas genom nyare fynd. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10 (4-700) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv)c(iv)+2ab(i,ii,iii,iv)c(iv)).
Huvud olivgrått eller mörkt ockragult. Mellankroppen är mörkt brunaktigt. Framvingen är mörkbrun i de yttre två tredjedelarna, i den inre tredjedelen orangebrun; detta område kan ibland nå ut till mitten av vinge. En fjärdedel från vingbasen finns ett svart snedstreck strax ovanför bakkanten och lite utanför detta finns en tvärställd, avlång, svart fläck. Vid två tredjedelar från vingbasen syns oftast ett smalt, ljust tvärband som på mitten har en del svarta fjäll. Bakvingen är mörkt gråbrun och bred samt rundad utåt. Brun tibastmal bör inte kunna förväxlas med den mycket ljusare och större släktingen stor tibastmal Anchinia daphnella, som kan finnas på samma lokaler. Vingspann 15-19 mm, honan genomsnittligt något större än hanen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brun tibastmal

Länsvis förekomst och status för brun tibastmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brun tibastmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten anträffades ny för Nordeuropa som larv på tibast i Skåne, Gärdslöv 6 juni 1965. Dess larver förekommer de flesta år talrikt på den mycket begränsade lokalen, ibland så rikligt att buskarna blir avlövade, men fjärilen ses sällan. Den är också kläckt av danska lepidopterologer från Öland, Ismantorps borg genom fynd av några puppor den 15 juni 1995. Trots ihärdiga eftersök inom området har inga fler fynd kunnat göras, men arten kan säkert finnas i skogarna kring fornborgen där tibast växer spridd i hässlen och ädellövskogarna i området. Närmast förekommer arten i de tre baltiska länderna, i Polen och vidare söderut till Italien och Spanien och österut till Rumänien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Släkte
    Anchinia  
  • Art
    Anchinia cristalis(Scopoli, 1763) - brun tibastmal

Larven lever i hopvecklade blad av tibast Daphne mezereum fram till förpuppningen som sker i juni. Puppan hänger ofta på samma buske och ser ut som en dagfjärilspuppa. Fjärilen flyger i juli i fuktig, gles askskog och annan ädellövskog.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tibast - Daphne mezereum (Viktig)
Värdväxtens försvinnande genom bl.a. avverkning av lövskog med åtföljande granplantering har minskat artens habitat. Även dikning är ett reellt hot eftersom tibast försvinner vid torrläggning. Eftersom arten uppträder extremt lokalt är den känslig för kalamiteter såsom skogsbrand, ovarsamt uttag av råvara för bioenergi, e.d.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De kända lokalerna måste skyddas från granplantering och dikning. Markägarna bör kontaktas av länsstyrelserna, som informerar om ett lämpligt förhållningssätt för att gynna artens förekomster.

Ehnström, B. & Waldén, H.W. 1986. Faunavård i skogsbruket. Den lägre faunan. Skogsstyrelsen, Jönköping. Palm, E. 1989.

Palm, E.,1989. Nordeuropas Prydvinger. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Släkte
    Anchinia  
  • Art
    Anchinia cristalis, (Scopoli, 1763) - brun tibastmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994, Bengt Å. Bengtsson 2011.