Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spetssandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena apicata
Spetssandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandbihonor känns igen på bakbenens kraftiga behåring (scopa), den speciella pollenkorg som bildas av långa krumböjda hår på bakhöfterna (flocculus) och små sammetsbehårade nersänkningar i ansiktet längs med ögonen (fovea). Spetssandbi är ett medelstort sandbi med huvudsakligen brungrå behåring och utan iögonenfallande avvikande färgkaraktärer. Kroppslängd hos honor 12–13 mm och hanar 10–12 mm. Arten är ofta förväxlad med den närstående arten batavsandbi Andrena batava som nyligen har upptäckts i Sverige. De båda arterna är svåra att skilja i fält och måste betraktas i lupp för att kunna bestämmas. Honorna kan skiljas på antennsegmentens relativa längd och på att käkarna hos spetssandbi har en svagt vinklad utbuktning på undersidan nära basen hos spetssandbi. Hanarna har på samma ställe en mycket kraftigt, spetsigt utskjutande tand, som är lång och spetsig hos spetssandbiet men något kortare och avrundad hos batavsandbi. Tanden är bland de längre hos hanarna i undersläktet Andrena (s.str.), vilka alla kännetecknas av mycket långa käkar och större huvud än övriga Andrena-arter. Arten kan hjälpligt bestämmas med Schmid-Egger & Scheuchel (1997).
Utbredning
Länsvis förekomst för spetssandbi Observationer i  Sverige för spetssandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är spetssandbiet endast känt från Skåne, Halland (Laholmstrakten), Blekinge (Sölvesborgstrakten) och Öland. Recenta populationer finns på flera relativt kustnära lokaler t.ex. i Skåne vid Kullen, Ålabodarna, Klagshamn söder om Malmö, samt på Revingefältet öster om Lund. Arten var länge känd genom en individ från Torslunda, Skogsby på Öland (1951), en uppgift som förbryllade då inga nyfynd gjordes, trots omfattande forskning om sandbin på just Ekologiska stationen i Skogsby under flera decennier. Arten kunde dock återfinnas 2006 i Jordtorp (knappt tre km nordost om Skogsby). Aktuell status för arten är svår att bedöma eftersom den är aktiv så tidigt på året när väderleken ofta är oförutsägbar och den kan därför ha undgått upptäckt på flera lokaler som besöks tillfälligtvis. Totalutbredningen omfattar Brittiska öarna, Danmark, Tyskland och vidare österut till Kaukasus. Uppgifter om förekomst i Karelen avser A. batava. Detta kan även gälla för uppgifter från de baltiska länderna, men detta är för närvarande inte känt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Arten har flera aktuella förekomster i Skåne, samt är påträffad i södra Halland, Blekinge och på Öland (där den tidigare misstänktes ha dött ut). Samlar pollen från Salix och påverkas sannolikt lätt av bakslag i vädret under tidig vår, vilket tolkas som att populationer kan vara utsatta för extrema synkrona fluktuationer. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (23-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (19000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (90-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Röjning av sälg och vide i direkt anslutning till odlingsmark har intensifierat starkt under senare år inom artens förekomstområde. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Arten påträffas i öppna skogar, skogskanter på sandområden och i nedlagda sandtäkter. Avgörande för förekomsten är tillgång på solexponerad, lättgrävd sand med sparsamt vegetationstäcke, samt relativt riklig förekomst av sälg och videarter Salix, vilka utgör den enda näringskällan vid polleninsamling. Bona grävs i sandig jord, gärna på naken sand t.ex. i mullvadshögar eller i anslutning till kaninbon eller stigar. De kan förekomma i mindre aggregationer, men verkar ofta vara utspridda. De anläggs gärna i sydvända skärningar och slänter, men också på plan mark. Hanarna patrullerar i boområdena tätt över marken under första delen av flygperioden. Få uppgifter om hanars blombesök föreligger, vilket sannolikt beror på att nästan inga blommor finns tillgängliga så tidigt på året. Flygtiden varar från början av april till mitten av maj.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena apicata Smith, 1847 - spetssandbi Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten har flera aktuella förekomster i Skåne, samt är påträffad i södra Halland, Blekinge och på Öland (där den tidigare misstänktes ha dött ut). Samlar pollen från Salix och påverkas sannolikt lätt av bakslag i vädret under tidig vår, vilket tolkas som att populationer kan vara utsatta för extrema synkrona fluktuationer. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (23-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (19000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (90-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Röjning av sälg och vide i direkt anslutning till odlingsmark har intensifierat starkt under senare år inom artens förekomstområde. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Sandbihonor känns igen på bakbenens kraftiga behåring (scopa), den speciella pollenkorg som bildas av långa krumböjda hår på bakhöfterna (flocculus) och små sammetsbehårade nersänkningar i ansiktet längs med ögonen (fovea). Spetssandbi är ett medelstort sandbi med huvudsakligen brungrå behåring och utan iögonenfallande avvikande färgkaraktärer. Kroppslängd hos honor 12–13 mm och hanar 10–12 mm. Arten är ofta förväxlad med den närstående arten batavsandbi Andrena batava som nyligen har upptäckts i Sverige. De båda arterna är svåra att skilja i fält och måste betraktas i lupp för att kunna bestämmas. Honorna kan skiljas på antennsegmentens relativa längd och på att käkarna hos spetssandbi har en svagt vinklad utbuktning på undersidan nära basen hos spetssandbi. Hanarna har på samma ställe en mycket kraftigt, spetsigt utskjutande tand, som är lång och spetsig hos spetssandbiet men något kortare och avrundad hos batavsandbi. Tanden är bland de längre hos hanarna i undersläktet Andrena (s.str.), vilka alla kännetecknas av mycket långa käkar och större huvud än övriga Andrena-arter. Arten kan hjälpligt bestämmas med Schmid-Egger & Scheuchel (1997).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spetssandbi

Länsvis förekomst och status för spetssandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spetssandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är spetssandbiet endast känt från Skåne, Halland (Laholmstrakten), Blekinge (Sölvesborgstrakten) och Öland. Recenta populationer finns på flera relativt kustnära lokaler t.ex. i Skåne vid Kullen, Ålabodarna, Klagshamn söder om Malmö, samt på Revingefältet öster om Lund. Arten var länge känd genom en individ från Torslunda, Skogsby på Öland (1951), en uppgift som förbryllade då inga nyfynd gjordes, trots omfattande forskning om sandbin på just Ekologiska stationen i Skogsby under flera decennier. Arten kunde dock återfinnas 2006 i Jordtorp (knappt tre km nordost om Skogsby). Aktuell status för arten är svår att bedöma eftersom den är aktiv så tidigt på året när väderleken ofta är oförutsägbar och den kan därför ha undgått upptäckt på flera lokaler som besöks tillfälligtvis. Totalutbredningen omfattar Brittiska öarna, Danmark, Tyskland och vidare österut till Kaukasus. Uppgifter om förekomst i Karelen avser A. batava. Detta kan även gälla för uppgifter från de baltiska länderna, men detta är för närvarande inte känt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena apicataSmith, 1847 - spetssandbi

Arten påträffas i öppna skogar, skogskanter på sandområden och i nedlagda sandtäkter. Avgörande för förekomsten är tillgång på solexponerad, lättgrävd sand med sparsamt vegetationstäcke, samt relativt riklig förekomst av sälg och videarter Salix, vilka utgör den enda näringskällan vid polleninsamling. Bona grävs i sandig jord, gärna på naken sand t.ex. i mullvadshögar eller i anslutning till kaninbon eller stigar. De kan förekomma i mindre aggregationer, men verkar ofta vara utspridda. De anläggs gärna i sydvända skärningar och slänter, men också på plan mark. Hanarna patrullerar i boområdena tätt över marken under första delen av flygperioden. Få uppgifter om hanars blombesök föreligger, vilket sannolikt beror på att nästan inga blommor finns tillgängliga så tidigt på året. Flygtiden varar från början av april till mitten av maj.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· viden - Salix (Viktig)
Bortröjning av sälgbuskage och solitära hansälgar kan lokalt förstöra födobasen för en hel population. Tvingande regler om buskröjning längs åkerkanter för EUs arealstöd till jordbruk kan även utgöra ett hot. Igenväxning och igenplantering samt exploatering av boplatsområden har sannolikt spolierat flera tidigare förekomster i Skåne. Igenläggning av husbehovstäkter har troligen också minskat tillgången på naken sand och gjort boområden otjänliga för arten. Uppodling och gödsling av sandjordarna har minskat tillgången på lämpliga habitat för arten. Sandfält är också attraktiva för anläggning av golfbanor och annan typ av urban exploatering, vilket är särskilt tydligt längs Skånes kuster.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Hansälgar bör sparas och nyplanteras i områden där populationer finns. Kända boområden bör utsättas för slitage på markvegetationen som t.ex. tramp, ridning m.m., helst utanför binas flygsäsong. Även uppluckring och fläckvis upprivning (t ex med ytlig pinnharvning) av vegetationstäcket kan vara en lämplig restaureringsåtgärd på vissa igenväxande sandlokaler. Avslutade husbehovstäkter bör utformas så att de kan utgöra ”hotspots” för gaddsteklar och andra värmeälskande insektsarter och inte förstöras med schaktmassor och igenplanteras vilket tyvärr ofta är fallet. Genom att behålla sälg och videarter i trädridåer på golfanläggningar och hålla vegetationsfattiga sandpartier utanför själva fairways öppna kan den sandmarkslevande faunan och floran aktivt gynnas.
Arten är tidigare synonymiserad med den närstående Andrena batava som också finns i sydligaste Sverige (Sörensson 2000).

Calabuig, I. & Madsen, H.B. 2009. Kommenteret checkliste over Danmarks bier - Del 2: Andrenidae (Hymenoptera, Apoidea). Ent. Meddr 77: 83-113.

Falk, S. 1991. A review of the scarce and threatened bees, wasps och ants of Great Britain. Research and Survey in nature Conservation, No. 35. Peterborough.

Nilsson, L.A. 2007. Spetssandbi Andrena apicata Smith och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor (Salix) i Sverige - En rapport och statusbedömning 2006. Länsstyrelsen Kalmar län informerar. Meddelande 2007:12

Perkins, J.F. 1942. Hymenoptera Aculeata captured in Southern Skåne, Sweden, in 1938. Ann. Mag. nat. Hist. (11) 9: 192–202.

Schmid-Egger, C. & Scheuchl, E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz. Band III: Andrenidae. Velden/Vils.

Svensson, B. G. & Tengö, J. 1976. Andrena (Hym., Apoidea) on the Island of Öland, Sweden, with key to species. I. Ent. Tidskr. 97: 78–89.

Sörensson, M. 2000. Insektsinventering av ”Kaninlandet” 1999. Lunds kommun, Tekniska förvaltningen.

Westrich, P. 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil. Eugen Ulmer GmbH & Co, Germany. (ss. 471–472).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Rev. Björn Cederberg 2005, 2010 & 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena apicata, Smith, 1847 - spetssandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2001. Rev. Björn Cederberg 2005, 2010 & 2013.