Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silversandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena argentata
Silversandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Silversandbi är ett medelstort svartfärgat sandbi med en kroppslängd på 7-9 mm. Honans mellankropp och huvud är täckta av en ljusbrun behåring som bleknar med tiden. Bakkroppssegmentens ryggplåtar är försedda med vita fransar som understundom kan bilda band på de bakersta segmenten. Hanen är smäckrare och har längre antenner. Han har vanligtvis ljusgrå behåring på mellankropp och huvud. Silversandbiet är mycket snarlikt det allmänna och utbredda mosandbiet Andrena barbilabris men skiljs från denna art genom små detaljer i ryggplåtarnas struktur och könsorganens utformning. Silversandbiet har också en senare flygtid än mosandbiet. Fynd av biet, och särskilt nya förekomster av arten, bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för silversandbi Observationer i  Sverige för silversandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svenska fynd av silversandbi finns från stora delar av Svealand och Götaland från Skåne upp till Hälsingland. Arten tycks gått tillbaka starkt i den södra delen av sitt utbredningsområde och är mer eller mindre försvunnen från Gotland, Öland, Södra Småland och Skåne. De tidiga fynddatumen som genomgående betecknar aktuella fynd från Blekinge kan indikera att förväxling skett med mosandbi och artens förekomst i landskapet är därför tillsvidare att betrakta som osäker. Den nationella huvudutbredningen berör främst Svealand och Norra Götaland där arten lokalt kan bli talrik i passande habitat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
En utpräglad sandmarksart som missgynnats av igenväxning av inlandsdynfält och andra öppna sandmarker. Den missgynnas dessutom starkt av igenläggning och återplantering av sandtäkter. Arten förekommer mycket lokalt men ofta i aggregationer av ett stort antal bon. Den har påträffats på många nya lokaler under senare tid i samband med riktade eftersök. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (200-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).
Ekologi
Silversandbiet uppträder främst i anslutning till öppna sandtallskogar och hedmarker med större områden med blottad sand. Arten gräver ut sitt bo på helt öppna eller glest bevuxna sandytor i finsand. Just sandens fraktion har troligen stor betydelse då boet är försett med en dold öppning som måste forceras varje gång honan lämnar av sin pollenlast. Bona anläggs vanligen aggregerade på plana eller sydlänta sandytor, ibland längs sandiga körvägar. Hanarna ses ofta med pilande flykt patrullera på några centimeters höjd över öppna sandblottor och kan i mängd ses våldsamt kasta sig över nykläckta honor som vanligen är parade bara några sekunder efter det att de kommit upp på markytan. Flygtiden sträcker sig från slutet av juli till början av september och arten är protandrisk, vilket innebär att hanarna kläcks före honorna. Silversandbiet anges i litteraturen vara polylektiskt (söker föda i många olika växters blommor) men livsmiljön gör att arten ofta pollensöker på ljung Calluna vulgaris även om pollensamling även observerats på fibblor och flockblommiga örter såsom vildmorot Daucus carota subsp. carota och bockrot Pimpinella saxifraga. Silversandbiet parasiteras i Sverige av sandgökbi Nomada baccata som numera anses vara en från mogökbi Nomada alboguttata fristående art.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena argentata Smith, 1844 - silversandbi Synonymer Andrena albizona Alfken, 1939

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En utpräglad sandmarksart som missgynnats av igenväxning av inlandsdynfält och andra öppna sandmarker. Den missgynnas dessutom starkt av igenläggning och återplantering av sandtäkter. Arten förekommer mycket lokalt men ofta i aggregationer av ett stort antal bon. Den har påträffats på många nya lokaler under senare tid i samband med riktade eftersök. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (200-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii)).

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet
Silversandbi är ett medelstort svartfärgat sandbi med en kroppslängd på 7-9 mm. Honans mellankropp och huvud är täckta av en ljusbrun behåring som bleknar med tiden. Bakkroppssegmentens ryggplåtar är försedda med vita fransar som understundom kan bilda band på de bakersta segmenten. Hanen är smäckrare och har längre antenner. Han har vanligtvis ljusgrå behåring på mellankropp och huvud. Silversandbiet är mycket snarlikt det allmänna och utbredda mosandbiet Andrena barbilabris men skiljs från denna art genom små detaljer i ryggplåtarnas struktur och könsorganens utformning. Silversandbiet har också en senare flygtid än mosandbiet. Fynd av biet, och särskilt nya förekomster av arten, bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för silversandbi

Länsvis förekomst och status för silversandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silversandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svenska fynd av silversandbi finns från stora delar av Svealand och Götaland från Skåne upp till Hälsingland. Arten tycks gått tillbaka starkt i den södra delen av sitt utbredningsområde och är mer eller mindre försvunnen från Gotland, Öland, Södra Småland och Skåne. De tidiga fynddatumen som genomgående betecknar aktuella fynd från Blekinge kan indikera att förväxling skett med mosandbi och artens förekomst i landskapet är därför tillsvidare att betrakta som osäker. Den nationella huvudutbredningen berör främst Svealand och Norra Götaland där arten lokalt kan bli talrik i passande habitat.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena argentataSmith, 1844 - silversandbi
    Synonymer
    Andrena albizona Alfken, 1939

Silversandbiet uppträder främst i anslutning till öppna sandtallskogar och hedmarker med större områden med blottad sand. Arten gräver ut sitt bo på helt öppna eller glest bevuxna sandytor i finsand. Just sandens fraktion har troligen stor betydelse då boet är försett med en dold öppning som måste forceras varje gång honan lämnar av sin pollenlast. Bona anläggs vanligen aggregerade på plana eller sydlänta sandytor, ibland längs sandiga körvägar. Hanarna ses ofta med pilande flykt patrullera på några centimeters höjd över öppna sandblottor och kan i mängd ses våldsamt kasta sig över nykläckta honor som vanligen är parade bara några sekunder efter det att de kommit upp på markytan. Flygtiden sträcker sig från slutet av juli till början av september och arten är protandrisk, vilket innebär att hanarna kläcks före honorna. Silversandbiet anges i litteraturen vara polylektiskt (söker föda i många olika växters blommor) men livsmiljön gör att arten ofta pollensöker på ljung Calluna vulgaris även om pollensamling även observerats på fibblor och flockblommiga örter såsom vildmorot Daucus carota subsp. carota och bockrot Pimpinella saxifraga. Silversandbiet parasiteras i Sverige av sandgökbi Nomada baccata som numera anses vara en från mogökbi Nomada alboguttata fristående art.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Då ett flertal förekomster idag återfinns i täkter eller på militära skjutfält är det av yttersta vikt att den mänskliga störningsregimen i dessa områden får fortgå. Återställningsåtgärder i täktmiljöer som inbegriper återförande av näringsrikare jordlager ovanpå sand och igenplantering med tall missgynnar arten. Ett kanske än större hot mot silversandbi består i det alltjämt ökande användandet av krossten på vändplaner och skogsbilvägar. Denna nymodighet omöjliggör inte bara boanläggning för arten utan gör också att hanarnas revirhållning störs när större öppna sandytor täcks över.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Silversandbiet svarar mycket snabbt positivt på åtgärder som består i att blotta områden med mineraljord genom schaktning. Troligen skulle arten också mycket väl kunna dra nytta av hyggesbränning i sandiga trakter då ytor med blottad sand skapas när jordens organiska innehåll brinner upp. Vid behandling av täktmiljöer inom artens utbredningsområde är det viktigt att återställning sker på ett sätt som inte missgynnar arten, vilket dessutom gynnar ett flertal hotade insektsarter. I de fall arten förekommer på eller i anslutning till militära övningsområden är det viktigt att informera om markstörningens betydelse för silversandbiet och andra hotade arter.

Åtgärdsprogram Framtagande avbrutet
Det har spekulerats i om silversandbi och mosandbi utgör olika generationer av samma art men denna uppfattning är numera vederlagd. Silversandbi berörs dessutom av ett nationellt åtgärdsprogram för steklar i sandtallskog.

Abenius, J. 2006. Gaddsteklar på sandmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2006:39.

Abenius, J. & Hellqvist, S. 2008. Steklar i Dalarnas sandtallskogar. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Rapport 2008:19.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Johansson, N. 2006. Solitära bin i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Rapport nr 2006:40.

Karlsson, T. 2008. Gaddsteklar i Östergötland - inventering i sand- och grusmiljöer 2002-2007, samt övriga fynd i Östergötlands län. Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2008:9.

Norén, L. & Franzén, M. 2009. Gaddsteklar på sandmarker i Blekinge - en inventering av nio lokaler i Olofströms, Ronneby och Sölvesborgs kommuner. Länsstyrelsen Blekinge län, rapport 2009:16.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Stenmark, M. 2010. Gaddsteklar i Örebro län - inventering av sandiga marker samt en sammanställning av historiska fynd. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2010:28.

Vegter, K. 1994. Verbergt Andrena barbilabris (Hymenoptera:Apidae) een tweelingsoort? Entomologische Berichten, Amsterdam 54: 135-137.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena argentata, Smith, 1844 - silversandbi
    Synonymer
    Andrena albizona Alfken, 1939
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2012.