Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blåklockesandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena curvungula
Blåklockesandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blåklockesandbi är ett relativt stort (12–14 mm) sandbi. Grundfärgen är svart och mellankroppens rygg är klädd med kort, jämnbrun, sammetsartad behåring bestående av tjocka, fjäll-liknande hår, en egenskap som gör arten omisskännlig bland svenska sandbin. Mellankroppens sidor är försedda med längre, gråaktig behåring som kontrasterar mot ryggens sammetslyster. Vidare är bakkroppen försedd med distinkta vita sidofransar på ryggplåt 2–4 vilka är brett avbrutna i mitten på ryggplåt 2 och 3 medan de på fjärde ryggplåten oftast bildar ett komplett band. Ändfransen på ryggplåt 5 är mer brungul i färgen. Bak- och mellanskenben samt tarser är försedda med tät, gyllene behåring. Hanen är snarlik men har längre behåring på ryggen. Arten kan bestämmas med t.ex. Schmid-Egger & Scheuschl (1997).
Utbredning
Länsvis förekomst för blåklockesandbi Observationer i  Sverige för blåklockesandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svenska fynd av blåklockesandbi är gjorda i Skåne och Gotland, dessutom finns en osäker notering i Småland (Jönköpings län). Förekomsterna i Skåne och Småland är med säkerhet utgångna och arten finns idag endast kvar på Gotland. Arten är i de övriga nordiska länderna uppgiven från Danmark där endast äldre fynd föreligger (senaste fynd 1912). Utbredningen omfattar vidare stora delar av Europa bort mot mindre Asien, men arten är på många håll, framför allt i Västeuropa, att betrakta som sällsynt och lokalt förekommande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Blåklockesandbiet har endast aktuella populationer på Gotland. Är troligen utdöd på fastlandet där den är belagd från Skåne (Rörum 1948) och Småland. Samlar pollen endast på blåklockor, ofta i kanten av alvarmarker, öppen buskmark och glesa, betade skogar. Har under senare årtionden sannolikt temporärt gynnats av minskat skogsbete samt ökad areal hyggesmark, där det på många platser finns starka populationer av biet idag. Det minskade skogsbetet innebär att skogarna får allt tätare kronskikt, vilket missgynnar biets möjligheter till bobyggnad och utnyttjande av värdväxten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2260 (1440-3000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (152-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Blåklockesandbi flyger på örtrika alvarmarker, ängar, hyggen, skjutfält och skogskanter med riklig förekomst av blåklockor Campanula. Boet grävs ut i vindskyddade torrbackar, troligen huvudsakligen i anslutning till skogsbryn. Bona anläggs enligt uppgifter från kontinenten aggregerat, men i Sverige uppträder arten ofta enstaka eller fåtaligt på de kända gotländska lokalerna, varför denna uppgift bör betraktas som osäker med avseende på svenska förhållanden. Flygtiden varar från slutet av juni till början av augusti. Honan av blåklockesandbi söker endast pollen på blommor av blåklockor, främst stor och liten blåklocka Campanula persicifolia och C. rotundifolia.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blåklockor
· blåklockor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena curvungula Thomson, 1870 - blåklockesandbi Synonymer blåklocksandbi

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Blåklockesandbiet har endast aktuella populationer på Gotland. Är troligen utdöd på fastlandet där den är belagd från Skåne (Rörum 1948) och Småland. Samlar pollen endast på blåklockor, ofta i kanten av alvarmarker, öppen buskmark och glesa, betade skogar. Har under senare årtionden sannolikt temporärt gynnats av minskat skogsbete samt ökad areal hyggesmark, där det på många platser finns starka populationer av biet idag. Det minskade skogsbetet innebär att skogarna får allt tätare kronskikt, vilket missgynnar biets möjligheter till bobyggnad och utnyttjande av värdväxten. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2260 (1440-3000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (152-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)).
Blåklockesandbi är ett relativt stort (12–14 mm) sandbi. Grundfärgen är svart och mellankroppens rygg är klädd med kort, jämnbrun, sammetsartad behåring bestående av tjocka, fjäll-liknande hår, en egenskap som gör arten omisskännlig bland svenska sandbin. Mellankroppens sidor är försedda med längre, gråaktig behåring som kontrasterar mot ryggens sammetslyster. Vidare är bakkroppen försedd med distinkta vita sidofransar på ryggplåt 2–4 vilka är brett avbrutna i mitten på ryggplåt 2 och 3 medan de på fjärde ryggplåten oftast bildar ett komplett band. Ändfransen på ryggplåt 5 är mer brungul i färgen. Bak- och mellanskenben samt tarser är försedda med tät, gyllene behåring. Hanen är snarlik men har längre behåring på ryggen. Arten kan bestämmas med t.ex. Schmid-Egger & Scheuschl (1997).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blåklockesandbi

Länsvis förekomst och status för blåklockesandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blåklockesandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svenska fynd av blåklockesandbi är gjorda i Skåne och Gotland, dessutom finns en osäker notering i Småland (Jönköpings län). Förekomsterna i Skåne och Småland är med säkerhet utgångna och arten finns idag endast kvar på Gotland. Arten är i de övriga nordiska länderna uppgiven från Danmark där endast äldre fynd föreligger (senaste fynd 1912). Utbredningen omfattar vidare stora delar av Europa bort mot mindre Asien, men arten är på många håll, framför allt i Västeuropa, att betrakta som sällsynt och lokalt förekommande.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena curvungulaThomson, 1870 - blåklockesandbi
    Synonymer
    blåklocksandbi

Blåklockesandbi flyger på örtrika alvarmarker, ängar, hyggen, skjutfält och skogskanter med riklig förekomst av blåklockor Campanula. Boet grävs ut i vindskyddade torrbackar, troligen huvudsakligen i anslutning till skogsbryn. Bona anläggs enligt uppgifter från kontinenten aggregerat, men i Sverige uppträder arten ofta enstaka eller fåtaligt på de kända gotländska lokalerna, varför denna uppgift bör betraktas som osäker med avseende på svenska förhållanden. Flygtiden varar från slutet av juni till början av augusti. Honan av blåklockesandbi söker endast pollen på blommor av blåklockor, främst stor och liten blåklocka Campanula persicifolia och C. rotundifolia.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blåklockor - Campanula (Viktig)
Återställningsåtgärder i täktmiljöer som inbegriper återförande av näringsrikare jordlager ovanpå sand och igenplantering med tall missgynnar arten genom att tillgången på lämpliga boplatser minskar. Hårt bete som förintar blomningsresursen av blåklockor är negativt för arten liksom vägkantsslåtter under artens aktivitetsperiod. Artens förekomster på militära övningsområden hotas av begränsningar i den militära terrängtrafiken som skapar för arten och dess värdväxter lämplig markstörning. Upphörande skogsbete på Gotland är också ett hot mot arten genom att de ytterst värdefulla glesa, örtrika skogsmiljöer som präglats av betesdjur riskerar att försvinna genom att de successivt ersätts med täta produktionsskogar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Vägskärningar och vägkanter bör vid nyanläggning, dikning eller skrapning sås in med frön av blåklockor och andra värdefulla nektarväxter såsom väddklint, åkervädd och fibblor, detta samtidigt som sydlänta partier i anslutning till skog lämnas öppna. Denna typ av enkla och kostnadseffektiva åtgärder gynnar dessutom en lång rad andra hotade vildbin beroende av rikblommiga blåklocksbestånd, samtidigt som det erbjuder en estetiskt tilltalande miljö för sommarturismen på Gotland.
Blåklockesandbiet har tidigare omfattats av ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter. Arbetet resulterade i en utmärkt kunskapssammanställning över arten i form av en ”bevarandebiologisk utvärdering”. Se litteraturlistan.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Nilsson, L. A. 2005. Blåklocksandbi - En bevarandebiologisk utvärdering. Rapporter om natur och miljö- nr 2005:2. Länsstyrelsen i Gotlands län.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena curvungula, Thomson, 1870 - blåklockesandbi
    Synonymer
    blåklocksandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.