Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slåttersandbi

Organismgrupp Steklar, Bin Andrena humilis
Slåttersandbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slåttersandbiet är ett medelstort sandbi (10-12 mm). Arten är svagt behårad för att vara ett sandbi och ger därför i fält ett nästan slitet intryck. Arten är den enda svenska representanten för en artgrupp som kännetecknas av att baklåret har en prydlig, kamlik rad med utstående taggar. Denna kam underlättar troligen pollenlastning och transport, och i fält ses ofta honan av slåttersandbi med mycket stora samlingar av solgult fibblepollen på bakbenen. På bakkroppssegmentens bakkanter finns glesa fransar med ljusare behåring. Honan av slåttersandbiet kan framför allt förväxlas med fibblesandbi Andrena fulvago som dock alltid har gulbruna bakskenben (slåttersandbiet alltid svarta-mörkt bruna). Slåttersandbiets bakkropp är dessutom mer långsträckt, droppformad samt ger ett matt intryck medan fibblesandbiet är mer glänsande med mer utpräglat elliptisk bakkropp. Fibblesandbiet är dessutom i större utsträckning försedd med ljus, guldgul behåring både på mellan- och bakkropp. Hanen av slåttersandbi kännetecknas av de tydligt benvita teckningen på munskölden som hanen av fibblesandbi saknar.
Utbredning
Länsvis förekomst för slåttersandbi Observationer i  Sverige för slåttersandbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slåttersandbiets världsutbredning omfattar stora delar av Europa men blir norrut alltmer sällsynt. På många håll i Centraleuropa är arten att betrakta som allmän. I Sverige är arten i historisk tid belagd från de flesta sydliga landskap upp till Dalarna men har genomgått en dramatisk minskning och är idag endast känd från Skåne, Blekinge, Västergötland, Öland och Småland. Fyndet av en hane (2008) i Dalarna (Rommehed) kan tyda på en hittills okänd population. Minskningen är dock påtaglig även i dessa landskap och antalet aktuella områden med förekomst är mycket få. Någorlunda starka populationer finns idag endast kvar i Småland (Bratteborg/Byarum, Nottebäck/Norrhult, Stenbrohult) samt ett nyligen upptäckt utbrednings­område på gränsen mellan Småland och Västergötland (Gnosjö/Tranemo).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Slåttersandbi är känd i sammanlagt några tiotal populationer (Skåne, Blekinge, Småland och Öland). Minskningen av torrängar och igenväxning av sandiga skogsbryn har varit ogynnsam för arten. Bona ligger aggregerade i hårt packad sand, ofta längs sandiga vägar och stigar. Slåttersandbi samlar pollen endast på fibblor och besöker i synnerhet sommarfibbla och rotfibbla. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (45-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-65000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (180-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Slåttersandbiet förekommer i Skåne och Blekinge på sandiga ruderatmarker och militära skjutfält med rik tillgång på rotfibbla Hypochaeris radicata. I Småland tycks arten huvudsakligen vara knuten till områden som förskonats från storskaliga förändringar i jordbruket, och är rika på slåtterängar. Arten tycks här framför allt nyttja den rödlistade sommarfibblan Leontodon hispidus som huvudsaklig pollenkälla. Även andra fibblor som gråfibbla Pilosella officinarum och höstfibbla Scorzoneroides autumnalis nyttjas för pollensamling. Boet anläggs framför allt i lite hårdare packad mineraljord, till exempel längs stigar eller körvägar. Artens starka koppling till äldre tiders slåtterbruk med sent efterbete, som både erbjöd lämpliga boplatser och stark pollenresurs, förklarar artens starka minskning i Svealand och Götaland. I Skåne, Östra Småland och på Öland förekommer arten gärna i mer utpräglat sandiga miljöer och uppträder här i synnerhet på ruderatmarker och fibblerika trädor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· korgblommiga
· korgblommiga
· rotfibbla
· rotfibbla
· sommarfibbla
· sommarfibbla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Andrenidae (grävbin), Släkte Andrena (sandbin), Art Andrena humilis Imhoff, 1832 - slåttersandbi Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Slåttersandbi är känd i sammanlagt några tiotal populationer (Skåne, Blekinge, Småland och Öland). Minskningen av torrängar och igenväxning av sandiga skogsbryn har varit ogynnsam för arten. Bona ligger aggregerade i hårt packad sand, ofta längs sandiga vägar och stigar. Slåttersandbi samlar pollen endast på fibblor och besöker i synnerhet sommarfibbla och rotfibbla. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (45-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-65000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (180-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Slåttersandbiet är ett medelstort sandbi (10-12 mm). Arten är svagt behårad för att vara ett sandbi och ger därför i fält ett nästan slitet intryck. Arten är den enda svenska representanten för en artgrupp som kännetecknas av att baklåret har en prydlig, kamlik rad med utstående taggar. Denna kam underlättar troligen pollenlastning och transport, och i fält ses ofta honan av slåttersandbi med mycket stora samlingar av solgult fibblepollen på bakbenen. På bakkroppssegmentens bakkanter finns glesa fransar med ljusare behåring. Honan av slåttersandbiet kan framför allt förväxlas med fibblesandbi Andrena fulvago som dock alltid har gulbruna bakskenben (slåttersandbiet alltid svarta-mörkt bruna). Slåttersandbiets bakkropp är dessutom mer långsträckt, droppformad samt ger ett matt intryck medan fibblesandbiet är mer glänsande med mer utpräglat elliptisk bakkropp. Fibblesandbiet är dessutom i större utsträckning försedd med ljus, guldgul behåring både på mellan- och bakkropp. Hanen av slåttersandbi kännetecknas av de tydligt benvita teckningen på munskölden som hanen av fibblesandbi saknar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slåttersandbi

Länsvis förekomst och status för slåttersandbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slåttersandbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slåttersandbiets världsutbredning omfattar stora delar av Europa men blir norrut alltmer sällsynt. På många håll i Centraleuropa är arten att betrakta som allmän. I Sverige är arten i historisk tid belagd från de flesta sydliga landskap upp till Dalarna men har genomgått en dramatisk minskning och är idag endast känd från Skåne, Blekinge, Västergötland, Öland och Småland. Fyndet av en hane (2008) i Dalarna (Rommehed) kan tyda på en hittills okänd population. Minskningen är dock påtaglig även i dessa landskap och antalet aktuella områden med förekomst är mycket få. Någorlunda starka populationer finns idag endast kvar i Småland (Bratteborg/Byarum, Nottebäck/Norrhult, Stenbrohult) samt ett nyligen upptäckt utbrednings­område på gränsen mellan Småland och Västergötland (Gnosjö/Tranemo).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena humilisImhoff, 1832 - slåttersandbi

Slåttersandbiet förekommer i Skåne och Blekinge på sandiga ruderatmarker och militära skjutfält med rik tillgång på rotfibbla Hypochaeris radicata. I Småland tycks arten huvudsakligen vara knuten till områden som förskonats från storskaliga förändringar i jordbruket, och är rika på slåtterängar. Arten tycks här framför allt nyttja den rödlistade sommarfibblan Leontodon hispidus som huvudsaklig pollenkälla. Även andra fibblor som gråfibbla Pilosella officinarum och höstfibbla Scorzoneroides autumnalis nyttjas för pollensamling. Boet anläggs framför allt i lite hårdare packad mineraljord, till exempel längs stigar eller körvägar. Artens starka koppling till äldre tiders slåtterbruk med sent efterbete, som både erbjöd lämpliga boplatser och stark pollenresurs, förklarar artens starka minskning i Svealand och Götaland. I Skåne, Östra Småland och på Öland förekommer arten gärna i mer utpräglat sandiga miljöer och uppträder här i synnerhet på ruderatmarker och fibblerika trädor.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· korgblommiga - Asteraceae (Viktig)
· rotfibbla - Hypochaeris radicata (Viktig)
· sommarfibbla - Leontodon hispidus (Viktig)
Slåttersandbiet hotas framför allt av ängsbrukets gradvisa borttynande. Arten missgynnas också av trädesbrukets minskning då rotfibbla och sommarfibbla ofta uppträder i mängd på åkrar som ligger för fäfot. Problematiken kring igenväxning är något mer komplicerad än för flertalet sandbiarter eftersom slåttersandbiet kräver packad jord för bobyggnad och därför föredrar områden som lagom kontinuerligt utsätts för tramp eller trafik. Ofta krävs därför en mosaik av obetade och hårt betade marker. Ett av de största hoten utgörs också av vägkantsslåtter under högsommaren som riskerar att slå ut pollenresursen. Idag betas många forna slåtterängar vilket i kombination med rådande bidragsregler och krav på hårt bete slår ut blomresursen trots att sommarfibbla och rotfibbla fortfarande är vanliga arter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
Åtgärder för att rädda kvar slåttersandbiet i Sverige berör dels ett säkerställande av blomresursen, dels ett säkerställande av lämpliga boplatsområden. I Vaggeryds kommun förekommer arten inom en region där ett flertal betesmarker delvis betesfredas under högsommaren men betas hårt under för- och sensommar. Genom att traktorvägar genom betesmarkerna ej belagts med krossten skapas också lämpliga boplatser som komplement till de djurstigar som finns. Särskilda insatser bör göras för att bevara eller utöka den slåtterängsareal som finns i artens förekomstområden. I Skåne, Östra Småland och på Öland bör man genom naturvårdsavtal e.dyl. bereda ett antal mindre sandiga trädesåkrar med rotfibbla som löpande markbereds. Det är också av yttersta vikt att man inom dessa områden identifierar artens boområden och ser till att arealen potentiell boyta maximeras och sköts på tillbörligt sätt.

Åtgärdsprogram Fastställt
Arten omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram med avsikt att bevara hotade biarter knutna till ängar.

Amiet, F., Herrmann, M., Müller A. & Neumeyer, R. 2010. Fauna Helvetica 26. Apidae 6. Andrena, Melitturga, Panurginus, Panurgus. Centre Suisse de cartographie de la faune. Schweizerische Entomologische Gesellschaft.

Dylewska M. 1987. Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zoologica Cracoviensia 30: 359-708.

Hallin, G. 2009. Gaddsteklar i Blekinge 1984-2007 - Sammanställning av gjorda fynd. Länsstyrelsen i Blekinge län. Rapport nr 2009:8.

Johansson, N. 2012. Rovstekeln Oxybelus latidens (Hymenoptera, Crabronidae) ny för Sverige. Entomologisk Tidskrift 133(1-2): 59-64. Uppsala.

Johansson, N. 2010. Solitära gaddsteklar (Hymenoptera: Aculeata) på tre torrängsartade lokaler i Övre Emådalen. Entomologisk tidskrift 131(2): 113-130. Uppsala.

Karlsson, T. & Larsson, K. 2011. Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark 2011-2016. Naturvårdsverket rapport 6425.

Nilsson, S.G., Franzén, M. & Norén, L. 2009. Biologisk mångfald i Linnéshembygd i Småland. 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea). Entomologisk Tidskrift 130: 161-184.

Norén, L. & Franzén, M. 2009. Gaddsteklar på sandmarker i Blekinge - en inventering av nio lokaler i Olofströms, Ronneby och Sölvesborgs kommuner 2007-2008. Länsstyrelsen i Blekinge län, Rapport 2009:16.

Schmid-Egger C. & Scheuchl E. 1997. Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs unter Berücksichtigung der Arten der Schweiz III: Andrenidae. Velden.

Sörensson, M. 2007. Inventering av solitära bin och andra insekter på slåtterängar och i äldre jordbruksmiljöer i Kronobergs län 2005. Länsstyrelsen i Kronobergs län, meddelande 2007:17.

Westrich, P, 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil: Die Gattungen und Arten. Verlag Eugen Ulmer, Stuttgart.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Andrenidae - grävbin 
  • Underfamilj
    Andreninae  
  • Släkte
    Andrena - sandbin 
  • Art
    Andrena humilis, Imhoff, 1832 - slåttersandbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2013.