Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dubbelhårig brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Anisoxya fuscula
Dubbelhårig brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cylindriskt byggd art som är långsmal, 3–4 mm lång. Huvudet är indraget under halssköldens framkant och syns ej uppifrån. Arten är mörkbrun och har en tydlig tät, gulbrun behåring. Benen är kraftigt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för dubbelhårig brunbagge Observationer i  Sverige för dubbelhårig brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland och Uppland. Närmast känd från Danmark och Norge. Världsutbredningen sträcker sig från Väst- och Mellaneuropa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i vitrötade lövträdsgrenar som ligger på marken, bl.a. av ask, ek och alm. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i döda, vitrötade grenar av lövträd, t.ex. ek, bok, alm, lind, avenbok, ask, asp, klibbal, poppel (Populus spp.), Salix spp., fruktträd och syren. I Sverige har t.ex. arten kläckts fram ur en på marken liggande, svampbevuxen askgren med gulaktig ved i en rishög. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och påträffas främst vid bankning av svampiga grenar i skymningen. Den har även setts krypa på trädstammar nattetid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Anisoxya, Art Anisoxya fuscula (Illiger, 1798) - dubbelhårig brunbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i vitrötade lövträdsgrenar som ligger på marken, bl.a. av ask, ek och alm. Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
En cylindriskt byggd art som är långsmal, 3–4 mm lång. Huvudet är indraget under halssköldens framkant och syns ej uppifrån. Arten är mörkbrun och har en tydlig tät, gulbrun behåring. Benen är kraftigt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dubbelhårig brunbagge

Länsvis förekomst och status för dubbelhårig brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dubbelhårig brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Östergötland och Uppland. Närmast känd från Danmark och Norge. Världsutbredningen sträcker sig från Väst- och Mellaneuropa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Dircaeini  
  • Släkte
    Anisoxya  
  • Art
    Anisoxya fuscula(Illiger, 1798) - dubbelhårig brunbagge

Larvutvecklingen sker i döda, vitrötade grenar av lövträd, t.ex. ek, bok, alm, lind, avenbok, ask, asp, klibbal, poppel (Populus spp.), Salix spp., fruktträd och syren. I Sverige har t.ex. arten kläckts fram ur en på marken liggande, svampbevuxen askgren med gulaktig ved i en rishög. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv och påträffas främst vid bankning av svampiga grenar i skymningen. Den har även setts krypa på trädstammar nattetid.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av lövskogsbestånd till förmån för barrskog.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara i största möjliga utsträckning lövskogsbestånd i Sydsverige. Vid avverkningar bör riset lämnas kvar, gärna i högar. Detta gynnar inte bara denna art utan även många andra som lever i vitrötad, fuktig ved.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 11–28.

Lindroth, C. H. 1933. Olikfotade skalbaggar, Heteromera. Svensk Insektfauna Nr. 27.

Lundberg, S. 1993. Sällsynta och hotade skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 83–96.

Nylander, U. 1953. Notiser om sällsyntare skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 81–85.

Palm, T. 1952. Om tvenne återfunna svenska staphylinider. Ent. Tidskr. 73: 239–243.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 8–23.

Jansson, Nicklas & Antonsson, K. 1994–95. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1994–1995.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Dircaeini  
  • Släkte
    Anisoxya  
  • Art
    Anisoxya fuscula, (Illiger, 1798) - dubbelhårig brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.