Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rundläppad skivsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Limniska snäckor Anisus spirorbis
Rundläppad skivsnäcka Blötdjur, Limniska snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rundläppad skivsnäcka är en skivsnäcka med 4,5–5 vindlingar, vilka tilltar tämligen snabbt i bredd (jämfört med den närstående A. leucostoma). Den yttersta vindlingens bredd är minst 1,5 gång den föregåendes. Skalet når en bredd av 4–5,5 mm och en höjd av 1-1,4 mm. Förhållandet bredd / höjd är 4–4,5 (hos A. leucostoma 4,9–5,4). Skalet har fin radiärstriering och är hornfärgat-brunt, något glänsande. Mynningen är rundad, tenderar mot kvadratisk. På den funktionella undersidans är vindlingarnas inre del rundad (hos A. leucostoma finns en antydan till kant).
Utbredning
Länsvis förekomst för rundläppad skivsnäcka Observationer i  Sverige för rundläppad skivsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i Nord-, Väst- och Mellaneuropa och finns även i nordligaste Sydeuropa: Från Island och Brittiska öarna till östra Ryssland. Den uppges även förekomma i Sibirien. Arten är i Nordeuropa mycket sällsynt, liksom i stora delar av det övriga utbredningsområdet. I Sverige är den känd från enstaka lokaler i södra och mellersta delarna av landet, upp till limes norrlandicus. Utbredningen är starkt uppsplittrad. Detaljer i utbredningen är svåra att ge då arten tidigare ofta inte utskiljts från den närstående A. leucostoma. Förväxlingar och felbestämningar är också mycket vanliga. Arten uppges ha gått tillbaka på många håll. Aktuell status i Sverige är mycket dåligt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Denna art rödlistades 2005 under namnet Anisus leucostoma, men har sedan dess bytt namn. I Sverige är den känd från enstaka lokaler i södra och mellersta delarna av landet, upp till limes norrlandicus. Utbredningen är starkt uppsplittrad. Detaljer i utbredningen är svåra att ge då arten tidigare ofta inte utskiljts från den närstående A. leucostoma. Förväxlingar och felbestämningar är också mycket vanliga. Arten uppges ha gått tillbaka på många håll. Aktuell status i Sverige är mycket dåligt känd. Arten lever i små-medelstora dammar och ibland också i korvsjöar och diken. Biotoperna är ofta av temporär typ - arten tål långvarig intorkning. Troligen kan den även leva i vegetationsrika, mot vågsvall skyddade strandnära partier av sjöar. Detaljerna i ekologin är, p.g.a. sammanblandning med A. leucostoma, dåligt kända. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (15-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arten lever i små-medelstora dammar och ibland också i korvsjöar och diken. Biotoperna är ofta av temporär typ – arten tål långvarig intorkning. Troligen kan den även leva i vegetationsrika, mot vågsvall skyddade strandnära partier av sjöar. Detaljerna i ekologin är, p.g.a. sammanblandning med A. leucostoma (se Övrigt), dåligt kända.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Hygrophila (sötvattenslungsnäckor), Familj Planorbidae (posthornssnäckor), Släkte Anisus, Art Anisus spirorbis (Linnaeus, 1758) - rundläppad skivsnäcka Synonymer Anisus leucostoma Millet, 1813

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Denna art rödlistades 2005 under namnet Anisus leucostoma, men har sedan dess bytt namn. I Sverige är den känd från enstaka lokaler i södra och mellersta delarna av landet, upp till limes norrlandicus. Utbredningen är starkt uppsplittrad. Detaljer i utbredningen är svåra att ge då arten tidigare ofta inte utskiljts från den närstående A. leucostoma. Förväxlingar och felbestämningar är också mycket vanliga. Arten uppges ha gått tillbaka på många håll. Aktuell status i Sverige är mycket dåligt känd. Arten lever i små-medelstora dammar och ibland också i korvsjöar och diken. Biotoperna är ofta av temporär typ - arten tål långvarig intorkning. Troligen kan den även leva i vegetationsrika, mot vågsvall skyddade strandnära partier av sjöar. Detaljerna i ekologin är, p.g.a. sammanblandning med A. leucostoma, dåligt kända. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (15-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (15-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Rundläppad skivsnäcka är en skivsnäcka med 4,5–5 vindlingar, vilka tilltar tämligen snabbt i bredd (jämfört med den närstående A. leucostoma). Den yttersta vindlingens bredd är minst 1,5 gång den föregåendes. Skalet når en bredd av 4–5,5 mm och en höjd av 1-1,4 mm. Förhållandet bredd / höjd är 4–4,5 (hos A. leucostoma 4,9–5,4). Skalet har fin radiärstriering och är hornfärgat-brunt, något glänsande. Mynningen är rundad, tenderar mot kvadratisk. På den funktionella undersidans är vindlingarnas inre del rundad (hos A. leucostoma finns en antydan till kant).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rundläppad skivsnäcka

Länsvis förekomst och status för rundläppad skivsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rundläppad skivsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i Nord-, Väst- och Mellaneuropa och finns även i nordligaste Sydeuropa: Från Island och Brittiska öarna till östra Ryssland. Den uppges även förekomma i Sibirien. Arten är i Nordeuropa mycket sällsynt, liksom i stora delar av det övriga utbredningsområdet. I Sverige är den känd från enstaka lokaler i södra och mellersta delarna av landet, upp till limes norrlandicus. Utbredningen är starkt uppsplittrad. Detaljer i utbredningen är svåra att ge då arten tidigare ofta inte utskiljts från den närstående A. leucostoma. Förväxlingar och felbestämningar är också mycket vanliga. Arten uppges ha gått tillbaka på många håll. Aktuell status i Sverige är mycket dåligt känd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Hygrophila - sötvattenslungsnäckor 
  • Överfamilj
    Planorboidea  
  • Familj
    Planorbidae - posthornssnäckor 
  • Släkte
    Anisus  
  • Art
    Anisus spirorbis(Linnaeus, 1758) - rundläppad skivsnäcka
    Synonymer
    Anisus leucostoma Millet, 1813

Arten lever i små-medelstora dammar och ibland också i korvsjöar och diken. Biotoperna är ofta av temporär typ – arten tål långvarig intorkning. Troligen kan den även leva i vegetationsrika, mot vågsvall skyddade strandnära partier av sjöar. Detaljerna i ekologin är, p.g.a. sammanblandning med A. leucostoma (se Övrigt), dåligt kända.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten, Vattendrag, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Igenläggning av småvatten är sannolikt ett stort hot, liksom eutrofiering och därav orsakad igenväxning av småvatten. Artens splittrade utbredning och få lokaler gör att den kan slås ut av slumpmässiga skäl.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Allt material av undersläktet Anisus (Anisus) i svenska museisamlingar bör revideras taxonomiskt, för att säkert fastställa förekomster och utbredningsbild av rundläppad skivsnäcka i landet. Samtliga kända lokaler för arten bör därefter nyundersökas. Det finns ingen kunskap huruvida dess populationer minskar, men eftersom det kan misstänkas att så är fallet är det viktigt att skydda de lokaler på vilken arten kvarlever.
Anmärkning till taxonomi och nomenklatur hos de svenska arterna av undersläktet Anisus (Anisus): I landet finns två arter, vilka är svåra att skilja från varandra på skalmorfologin. Vissa forskare har tidigare ansett att det endast rör sig om en art, men enligt modern taxonomisk uppfattning är det två arter. Den sällsyntare arten är Anisus spirorbis (Linnaeus, 1758) [rundläppad skivsnäcka]. Den allmännare arten har tidigare burit namnet Anisus leucostoma (Millet, 1813) [vitläppad skivsnäcka]. På typlokalen för A. leucostoma finns dock endast den art vi benämner A. spirorbis. Enligt reglerna i koden för zoologisk nomenklatur (ICZN) är då namnet A. leucostoma en synonym till A. spirorbis. Vad som flertalet forskare uppfattat som, benämnt som och beskrivit i handböcker som A. leucostoma är dock den andra arten! Och denna måste efter synonymiseringen få ett annat namn. Närmast tillgängligt är A. septemgyratus (Rossmässler, 1835), vilket använts för den östliga underarten av A. leucostoma – som A. leucostoma septemgyratus. Numera anses denna vara en egen art. P.g.a. osäkerthet om vem som är auktor till A. septemgyratus rått har osäkerhet också funnits om var typlokalen för A. septemgyratus är belägen. Det får dock anses utrett att Rossmässler är auktor och typlokalen är därmed belägen i Italien och på den förekommer endast ’A. leucostoma’. A. septemgyratus är därmed egentligen det giltiga namnet för A. ’leucostoma’. Den östliga arten blir då utan namn och tar nästa tillgängliga namn i dess synonymi, vilket är A. calculiformis (Sandberger, 1875) – ursprungligen beskriven på subfossilt material. [Denna tredje art har dock inte påträffats i Sverige]. Om vi strikt följer kodens regler bör alltså de svenska arterna heta A. spirorbis och A. septemgyratus. Flera zoologer följer dock inte detta utan fortsätter att benämna den andra arten A. leucostoma, med motiveringen att följa rådande litteraturtradition och inte skapa osäkerhet. [Man har också försökt hävda att den ’äkta’ A. leucostoma kan ha funnits på typlokalen, sympatriskt med A. spirorbis, men sedan dött ut – detta är dock en ren spekulation som inte stöds av några bevis eftersom typmaterial saknas]. Om denna lösning är möjlig är dock osäkert, den är i varje fall inte möjlig utan beslut i nomenklaturkommittén eftersom avsteg från kodens regler måste göras. Problem föreligger också genom att status för A. ’leucostoma’ måste fixeras genom val av en sk neotyp och koden klart föreskriver att en neotyp måste väljas från eller så nära ursprunglig typlokal som möjligt – och där finns bara A. spirorbis! Följaktligen är namnbruket för denna andra (och allmännare) art fortfarande vacklande och stor försiktighet bör iakttas vid tolkningen av litteraturuppgifter för arterna. Åtgärder för att lösa dessa mycket komplicerade nomenklaturfrågor diskuteras f.n. i CLECOM (Checklist of European COntinental Mollusca) kommittén. Tilläggas kan att i senaste versionen av den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005) har, uppenbarligen genom feltolkning av synonymin, den rödlistade arten fått fel namn. Det giltiga namnet för denna är A. spirorbis (vilket inte vacklar nomenklatoriskt), inte A. leucostoma (= A. septemgyratus). Trots att ”spirobis” är det korrekta artnamnet låter ArtDatabanken använda namnet leucostoma i databaser och detta artfaktablad t o m 2010 år rödlistning. Detta för att inte orsaka förvirring med anledning av att den tryckta versionen av 2005 års rödlista har en mycket stor spridning.

Falkner, G., Oberdlik, P., Castella, E. & Speight M. C. D. 2001. Shelled Gastropoda of Western Europe. Verlag der Friedrich-Held-Gesellschaft, München. 267 sid.

Glöer, P. 2002. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Bestimmungsschlüssel, Lebensweise, Verbreitung. Mollusca I. Die Tierwelt Deutschlands. 73.Teil. Conchbooks, Hackenheim. 327 sid.

Økland, J. 1990. Lakes and Snails. Environment and Gastropoda in 1.500 Norwegian lakes, ponds and rivers.

Universal Book Services, Oegstgeest. 516 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Hygrophila - sötvattenslungsnäckor 
  • Överfamilj
    Planorboidea  
  • Familj
    Planorbidae - posthornssnäckor 
  • Släkte
    Anisus  
  • Art
    Anisus spirorbis, (Linnaeus, 1758) - rundläppad skivsnäcka
    Synonymer
    Anisus leucostoma Millet, 1813
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.