Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sirlig skivsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Limniska snäckor Anisus vorticulus
Sirlig skivsnäcka Blötdjur, Limniska snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En luftandande skivsnäcka med 5–6 vindlingar som tilltar långsamt och regelbundet. Skalfärg blekt gulbrun. Den funktionella översidan är flat eller något konkav, undersidan markerat konkav. Köl är av varierande utseende men oftast trubbig, ofta förlängd av en periostrakal hinna. Diameter 4–6 mm, höjd 0,5–0,8 mm. Förväxlingar med den närstående Anisus vortex (Linnaeus) är vanliga. A. vorticulus skiljes från A. vortex genom mindre storlek, något mindre markerat spetsig yttervinkel på sista vindlingen samt närvaron av den ovan nämnda periostrakala hinnan.
Utbredning
Länsvis förekomst för sirlig skivsnäcka Observationer i  Sverige för sirlig skivsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är västpalearktisk och utbredningen omfattar Mellan- och Östeuropa från södra England och norra Italien till Ungern, Bulgarien och trakten kring Moskva i Ryssland. Utbredningen är uppsplittrad och arten är överallt sporadisk och sällsynt. Den har minskat kraftigt på kontinenten och är numera är hotad på många håll. I Danmark är arten påträffad på ett fåtal platser (vid Horsens, på Ærø och Møen samt vid Arresø och vid Krogerup på Sjælland). I Storbritannien är arten sammanlagt känd från ett femtontal lokaler i ostligaste England. I det nordtyska slättlandet är den dock lokalt fortfarande rätt vanlig. I Sverige är A. vorticulus endast känd från en lokal vid Ringsjön i Skåne där den emellertid inte påträffats sedan 1950-talet. Speciellt på 1970-80-talen eutrofierades Ringsjön mycket kraftigt men vattenkvaliteten restaurerades under 1990-talet. Riktade undersökningar har ej genomförts, möjligen kan arten ha slagits ut.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Arten förekommer huvudsakligen i mindre, stillastående eller långsamflytande vatten, men också i strandzonen av sjöar. Påträffades 2008 i Yddingesjön utanför Malmö vilket var första fyndet av arten sedan 1957 (då i Ringsjön). Utöver dessa, ett fynd från slutet av 1800-talet i vallgraven i Kristianstad. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-5). Förekomstarean (AOO) skattas till 12 (4-20) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Arten förekommer huvudsakligen i mindre, stillastående eller långsamt flytande vatten (dammar av olika typ, korvsjöar, diken, bäckar, även floder) men också i strandzonen av sjöar. De flesta av artens förekomster är naturliga, men i Storbritannien är den även känd från människoskapade dammar och diken. Arten föredrar kalkhaltiga, rena vatten men förefaller inte särskilt beroende av god syresättning. Lokalerna har genomgående en rik flora av flytbladsväxter, på vilka arten ofta anträffas, men vattenytan bör inte vara helt täckt. En detaljerad översikt av artens habitatval och ekologi finns hos Terrier et al. (2006). Ofta finns en rik och varierad molluskfauna på förekomstplatserna, i vilken ibland även andra hotade arter som t.ex. Valvata macrostomata och Segmentina nitida ingår. Dessa två är också rödlistade i Sverige.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Vattenmassa
Vattenmassa
Vattendrag
Vattendrag
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Hygrophila (sötvattenslungsnäckor), Familj Planorbidae (posthornssnäckor), Släkte Anisus, Art Anisus vorticulus (Troschel, 1834) - sirlig skivsnäcka Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Arten förekommer huvudsakligen i mindre, stillastående eller långsamflytande vatten, men också i strandzonen av sjöar. Påträffades 2008 i Yddingesjön utanför Malmö vilket var första fyndet av arten sedan 1957 (då i Ringsjön). Utöver dessa, ett fynd från slutet av 1800-talet i vallgraven i Kristianstad. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-5). Förekomstarean (AOO) skattas till 12 (4-20) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
Global rödlistning DD (2012)
En luftandande skivsnäcka med 5–6 vindlingar som tilltar långsamt och regelbundet. Skalfärg blekt gulbrun. Den funktionella översidan är flat eller något konkav, undersidan markerat konkav. Köl är av varierande utseende men oftast trubbig, ofta förlängd av en periostrakal hinna. Diameter 4–6 mm, höjd 0,5–0,8 mm. Förväxlingar med den närstående Anisus vortex (Linnaeus) är vanliga. A. vorticulus skiljes från A. vortex genom mindre storlek, något mindre markerat spetsig yttervinkel på sista vindlingen samt närvaron av den ovan nämnda periostrakala hinnan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sirlig skivsnäcka

Länsvis förekomst och status för sirlig skivsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sirlig skivsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är västpalearktisk och utbredningen omfattar Mellan- och Östeuropa från södra England och norra Italien till Ungern, Bulgarien och trakten kring Moskva i Ryssland. Utbredningen är uppsplittrad och arten är överallt sporadisk och sällsynt. Den har minskat kraftigt på kontinenten och är numera är hotad på många håll. I Danmark är arten påträffad på ett fåtal platser (vid Horsens, på Ærø och Møen samt vid Arresø och vid Krogerup på Sjælland). I Storbritannien är arten sammanlagt känd från ett femtontal lokaler i ostligaste England. I det nordtyska slättlandet är den dock lokalt fortfarande rätt vanlig. I Sverige är A. vorticulus endast känd från en lokal vid Ringsjön i Skåne där den emellertid inte påträffats sedan 1950-talet. Speciellt på 1970-80-talen eutrofierades Ringsjön mycket kraftigt men vattenkvaliteten restaurerades under 1990-talet. Riktade undersökningar har ej genomförts, möjligen kan arten ha slagits ut.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Hygrophila - sötvattenslungsnäckor 
  • Överfamilj
    Planorboidea  
  • Familj
    Planorbidae - posthornssnäckor 
  • Släkte
    Anisus  
  • Art
    Anisus vorticulus(Troschel, 1834) - sirlig skivsnäcka

Arten förekommer huvudsakligen i mindre, stillastående eller långsamt flytande vatten (dammar av olika typ, korvsjöar, diken, bäckar, även floder) men också i strandzonen av sjöar. De flesta av artens förekomster är naturliga, men i Storbritannien är den även känd från människoskapade dammar och diken. Arten föredrar kalkhaltiga, rena vatten men förefaller inte särskilt beroende av god syresättning. Lokalerna har genomgående en rik flora av flytbladsväxter, på vilka arten ofta anträffas, men vattenytan bör inte vara helt täckt. En detaljerad översikt av artens habitatval och ekologi finns hos Terrier et al. (2006). Ofta finns en rik och varierad molluskfauna på förekomstplatserna, i vilken ibland även andra hotade arter som t.ex. Valvata macrostomata och Segmentina nitida ingår. Dessa två är också rödlistade i Sverige.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten, Vattenmassa, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Orsakerna till artens tillbakagång är komplexa och delvis svårtolkade. Förlust och förändring av naturliga biotoper är dock en viktig faktor. Arten kan emellertid leva i människoskapade miljöer, men hotas av torrläggning, stora fluktuationer i vattenståndet, fördjupning genom rensning och muddring, eutrofiering och kraftig igenväxning. Rikligt med flytbladsväxter tycks gynna arten (så länge inte ytan helt täcks) medan rikligt med submersa växter tycks missgynna den. Igenläggning av dammar och kulvertering av vattendrag kan vara ett hot. En stor del av artens förekomster är akut eller potentiellt hotade. Genom att förekomsterna är geografiskt isolerade blir den särskilt sårbar.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Riktade eftersök av arten behövs. Dels bör man noggrant inventera ett antal strandlokaler i anslutning till den kända förekomsten vid Ringsjön, dels ett antal lämpliga dammar och långsamt flytande vattendrag (diken, bäckar), vilka kan utgör potentiella lokaler i Skånes slättlandskap. Riktade åtgärder bör utformas när artens status klarlagts.

Falkner, G., Oberdlik, P., Castella, E. & Speight M. C. D. 2001. Shelled Gastropoda of Western Europe. Verlag der Friedrich-Held-Gesellschaft, München. 267 sid.

Killeen, I. J. 1999. Species Recovery Programme: The freshwater snail Anisus vorticulus: 1998 monitoring survey of ditches in East Anglia. English Nature Research Reports 331. 19 sid.

Nilsson, A. 1957 Anisus vorticulus (Troschel) i Ringsjön. Zoologisk Revy 4: 76–79.

Terrier, A., Castella, E., Falkner, G. & Killeen, I. 2006. Species account for Anisus vorticulus (Troschel, 1834) (Gastropoda: Planorbidae), a species listed in annexes II and IV of the habitat directive. Journal of Conchology 39 (2): 193–205.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Hygrophila - sötvattenslungsnäckor 
  • Överfamilj
    Planorboidea  
  • Familj
    Planorbidae - posthornssnäckor 
  • Släkte
    Anisus  
  • Art
    Anisus vorticulus, (Troschel, 1834) - sirlig skivsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz & Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.