Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Anitys rubens

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Anitys rubens
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2,5 mm lång, rund och mycket klumpigt byggd, rödbrun blank skalbagge med korta ben och antenner. Vid störning kan djuret rulla ihop sig till ett nästan runt klot med benen infällda i fåror på kroppens undersida.
Utbredning
Länsvis förekomst för Anitys rubens Observationer i  Sverige för Anitys rubens
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland. Arten är även påträffad i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever i rödmurken ved i grova, gamla ekar med av svavelticka angripna stampartier. Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (150-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (600-2400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i rödmurken ved i grova, gamla ekar med svampangripna stampartier. Larven kan uppträda i täta aggregationer. Ofta är det oxtungsvamp eller svavelticka som skapar den talgartade ved i vilken arten lägger sina ägg. Ibland kan angrepp påträffas i veden som omger de rötade och ihåliga baserna av grova grenar. Egendomligt nog tycks de fullbildade skalbaggarna ofta ej lämna puppkamrarna. Under inventeringar med fönsterfällor kring gamla ihåliga ekar i 80 områden i Östergötland fångades endast en individ, vilket indikerar att arten mycket sällan flyger. Larvutvecklingen tycks ta ett år och den fullbildade skalbaggen kläcks på försommaren. A. rubens förekommer ofta tillsammans med de närbesläktade arterna Dorcatoma chrysomelina och D. flavicornis, vilka har en liknande biologi.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· oxtungssvamp
· oxtungssvamp
· svavelticka
· svavelticka
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Anitys, Art Anitys rubens (Hoffmann, 1803) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever i rödmurken ved i grova, gamla ekar med av svavelticka angripna stampartier. Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (150-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (600-2400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 2,5 mm lång, rund och mycket klumpigt byggd, rödbrun blank skalbagge med korta ben och antenner. Vid störning kan djuret rulla ihop sig till ett nästan runt klot med benen infällda i fåror på kroppens undersida.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Anitys rubens

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Anitys rubens

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Västmanland och Värmland. Arten är även påträffad i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Dorcatominae  
  • Tribus
    Dorcatomini  
  • Släkte
    Anitys  
  • Art
    Anitys rubens(Hoffmann, 1803)

Larvutvecklingen sker i rödmurken ved i grova, gamla ekar med svampangripna stampartier. Larven kan uppträda i täta aggregationer. Ofta är det oxtungsvamp eller svavelticka som skapar den talgartade ved i vilken arten lägger sina ägg. Ibland kan angrepp påträffas i veden som omger de rötade och ihåliga baserna av grova grenar. Egendomligt nog tycks de fullbildade skalbaggarna ofta ej lämna puppkamrarna. Under inventeringar med fönsterfällor kring gamla ihåliga ekar i 80 områden i Östergötland fångades endast en individ, vilket indikerar att arten mycket sällan flyger. Larvutvecklingen tycks ta ett år och den fullbildade skalbaggen kläcks på försommaren. A. rubens förekommer ofta tillsammans med de närbesläktade arterna Dorcatoma chrysomelina och D. flavicornis, vilka har en liknande biologi.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· oxtungssvamp - Fistulina hepatica (Har betydelse)
· svavelticka - Laetiporus sulphureus (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
De gamla rötsvampangripna ekar som arten är beroende av blir allt sällsyntare såväl i skogslandskapet som i det öppna jordbrukslandskapet. Dessutom har A. rubens tydligen betydligt högre krav på den svampangripna vedens beskaffenhet än sina nära släktingar, varför man oftast endast hittar få och begränsade angrepp av arten i något enstaka träd trots att många andra träd i omgivningen ser passande ut. Risken finns att det kan uppstå kontinuitetsbrott i födotillgången om områdena med för arten lämplig miljö är för små. Ett annat långsiktigt problem är ett generationsglapp i vissa trädbestånd som i framtiden kan leda till brist på lämpligt substrat.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att vi bevarar alla bestånd med gamla hålekar i både skogslandskapet och det öppna jordbrukslandskapet. Nedfallna grova ekgrenar bör sparas i beteshagar, parker och trädgårdar. Likaså bör gamla vidkroniga ekar frihuggas om de står inväxta i tätare skog. En långsiktig planering för att rekrytera ekar ur yngre generationer till att bli framtida gammelekar på en del av lokalerna är också av stor vikt.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddel. 33: 301.

Jansson, N. 2006. Vedlevande skalbaggar, myror och klokrypare på gamla ädellövträd i Östergötland. Rapport 2006:13. Länsstyrelsen Östergötland.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII-VIII. Ent. Tidskr. 74: 177–179.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 281–282.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Dorcatominae  
  • Tribus
    Dorcatomini  
  • Släkte
    Anitys  
  • Art
    Anitys rubens, (Hoffmann, 1803)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Nicklas Jansson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.